Med risk för att bli sedvanligt tjatig (Den som ledsnar kan bara trycka på delite istället för att reta upp sig), så har jag så svårt att lämna detta med rätfärdiggörelsedomen från Gud för Kristi skull, av nåd genom tro, där Gud ser alla människor i hennes representant Kristus (Gud och människa försonade/förenade).
Så att när det står i Rom. Om att “en har har dött för alla, så har de alla dött” (I Kristi död I Guds ögon), så innebär ju inte det de facto att alla dött, utan att alla i Guds ögon, är inräknade i Kristi sin ställföreträdares död och uppståndelse och obrytbara förening med Gud.
{“Gud var i Kristus och försonade världen [– människorna –] med sig själv, han TILLRÄKNAR HENNE INTE HENNES SYNDER. Den som var utan synd gjorde han till synd/SYNDOFFER, för att vi I HONOM [Vår ställföreträdare] skulle bli RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD [= BLI RÄKNADE FÖR RÄTTFÄRDIGA – rätt och färdiga för att ingå I Guds rike] = “Då vi nu har blivit rättfärdiggjorda av tro – (förtröstan till den Jesus är och offret av Kristi persons kropp och blod på korset), så har vi frid med Gud”} 2 Kor. 5: 18 – 21; Rom. 5:1
Men även om således alla människor från Guds sida för Kristi skull är försonade/förenade med Honom, så tar inte Gud därmed per automatik alla in i sin gemenskap, utan visar å ena sidan att från Guds sida är allt klart. Men uppmanar så människan till att välja denna gåva fritt och för intet från Gud:
“Den som vill han komme och tage livets vatten för intet…”, “Låten er därför försonas med Gud…”, “åt alla dem som tog emot Honom (Jesus) gav han rättighet att bli Guds barn…”; “ja i Honom har ni sedan ni kommit till tro, såsom ett insegel (en garanti) undfått den utlovade Helige Ande…”
( Har som sagt försökt sätta ner i skrift skillnaden mellan trosförkunnelsen – ex. 1 och ex 2 i mitt förra inlägg på:
http://hem.spray.se/harry.forsgren/H4bok.htm
Synpunkter kring innehållet mottages vänligt men bestämt.)
------
Återger igen en del funderingar som gör mig brydd:
Hur tänker man och hur fungerar man och vilken verklighetsuppfattning om sig själv har man, om man på fullt allvar menar sig, efter “tro på Jesus”, redan i den här tiden, i praktisk utövning av tankar, känslor, sinnelag, självupptagenhet och praktiskt agerande, vara verkligt till sin natur syndfri, felfri och rättfärdig?
Vilken självkännedom hyser människor, som menar att detta synsätt på sig själv, är en verklighet i praktiken i deras fungerande och agerande och att det inte handlar om en från Gud tillräknad syndfrihet och tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull, av nåd, genom tro?
Man kan ju inte tro att det skulle vara sant att människor kan se på sig själva på detta falska och lögnaktiga sätt. Ser man så på sig själv, så är det ju uppenbart, att man inte är i behov av att se vem Jesus egentligen ÄR, eller I behov av att se vilken betydelse som ligger i offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
Man saknar ju då syndamedvetenhet och syndakännedom och ser därmed inte behovet av “evangelium”. Det glada budskapet om vem Jesus är och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
-------
I det läget kan man säkert vara öppen för att svälja lögnen om att människan räddas genom en förvandling av hennes egen natur (i sin egen ande, sin egentliga personlighet blivit skapad till likhet med Gud – enligt Ekman).
Istället för att se Skriftens budskap om tillräknad syndfrihet och tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull, av nåd, genom tro på Jesus.
Det är inte att människan “får del av Gudomlig natur” – blir “född på nytt”, som räddar henne. Vad som räddar henne är vad som sker i hennes ställföreträdare, som förenas/försonas med Gud och bär fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Det är vad som räddar människan.
Den som då, genom Ord och Ande, kommer till hjälplös tro och förtröstan till detta för sin räddning, får som ett resultat av en sann rätt tro på Jesus:
“i Honom har ni sedan ni kommit till tro, såsom ett insegel (en garanti) undfått den utlovade Helige Ande…”
Detta är inte vad som är orsak till räddningen, utan detta är ett resultat därav, när man inte låtit sig förvillas av alla imitationer från fienden, utan kommit till en sann tro på den sanne Jesus Kristus!
Endast Kristus, vem han ÄR och har gjort, är orsaken till vår räddning och en rättfärdiggörelsedom från Gud, fälld utanför människan och över hennes ställföreträdare, som därmed ger människan (utan ngn som helst förvandling av henne själv), tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull.
------
Varför är det också tydligen så svårt för människor, som menar sig ta avstånd lögn och menar sig bejaka sanning, att ändå uppträda som tysta, varken ja, eller nej – sägare, till om vilken grupp de ansluter sig till beträffande:
1.
”Förklarats rättfärdiga av tro”, som ger oss frid med Gud och deltagande i Hans gemenskap, innebär detta, att ”förklaringen av människans rättfärdighet grundar sig på, att människan till sin egen natur blivit rättfärdig och syndfri”, i en förvandling av henne själv, som trosförkunnelsen hävdar?
2:
Eller innebär det, att inför Gud bli förklarad som rättfärdig, rätt och färdig för Guds gemenskap, och icke tillräknad sina synder ( 2 Kor. 5: 17 – 21),
därför att det grundar sig uteslutande på Guds nåd, förlåtelse, efterskänkt skuld och en domsakt utanför människan själv, där hon för Kristi, sin ställföreträdares skull, inför Gud, utan förvandling i hennes egen natur, av Gud döms som rättfärdig INFÖR HONOM, för sin ställföreträdares skull,
vid en hjälplös förtröstan till att Kristus (Gud och människa försonade/förenade), som med sin syndfria rättfärdighet bar fram offret av Kristi persons KROPP OCH BLOD PÅ KORSET?
--------
Jag trodde att punkt två här skulle vara självklar för sant troende kristna, både utifrån tidigare kristna ledare som Rosenius, Luther, Wilhelm Bergling, Frank Mangs etc. etc.
Men tydligen är det inte idag så, vare sig för kristna ledare, eller kristenheten, eller ens bland de som idag menar sig ta avstånd från förförelse och bejaka sanning idag på den andliga arenan, som att det skule vara självklart att "rättfärdigheten från Gud av nåd, genom tro, för kristi skull", handlar om en ICKE TILLRÄKNAD SYND, utan handlar om EN TILLRÄKNAD RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD, för människan inför Honom (en av Gud förklarad som rättfärdig, rätt och färdig för gemenskap med Gud, på grund av hennes ställföreträdares syndfrihet och rättfärdighet).
Detta vid en hjälplös tro och förtröstan till vem Jesus ÄR (Gud själv kommen i kroppslig gestalt) och förtröstan till, i Andens ljus över Ordet, upptäckt av betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade) KROPP OCH BLOD PÅ KORSET.
Det gör mig verkligen konfunderad att det tydligen finns många, som menar sig vara kristna, som “slirar” på svaret här.
------------------
Jag har svårt att begripa, men måste konstatera, att det finns människor, som menar sig ta avstånd från JDS- läran, trosförkunnelsen och dess ande, själ och kropps lära eller säger sig ta avstånd från trosförkunnelsens “vi är gudar – läran (“skapade till likhet med Gud i vår egen ande, vår egentliga personlighet”. Och som säger sig ta avstånd från trosförkunnelsens “rättfärdighetslära”. Detta samtidigt som man bara andra vägar bejakar just dessa läror. Det gör mig konfunderad kring:
Vad är det egentligen som pågår!?
--------
Det är för mig obegripligt, att man å ena sidan menar sig så riktigt, ta avsånd från lögn i tiden, samtidigt som man å andra sidan t.ex. bejakar och inte tar avstånd från, den dubbelhet, falska profetia och falska läror som Wilkerson uppenbarligen stod för, mitt i all sanning som han även förmedlade.
------
Vilka på den andliga arenan kan man då egentligen ha förtroende för?
HaFo:s Råd:
Pröva själv, utifrån Ordet, vad som presenteras. Be den Jesus, som på korset är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt och som ger offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset, att Han ger Dig ljus over Ordet.
Och bilda Dig så sen, en egen uppfattning kring vad som idag är sanning eller lögn på den andliga arenan.
------
Jag upprepar:
Ingen som tar del av
http://hem.spray.se/harry.forsgren/H4bok.htm
Kan leva i ovisshet och missförstånd om, att jag utan minsta tvekan ansluter mig till punkt 2 ovan.
Den som då menar mig därmed vara vilsen och att jag ”vacklat kring rättfärdiggörelsedomen från Gud”, bör då bevisa detta utifrån Skriften, och tillrättavisa mig för min egen skull och för deras skull, som tar del av vad jag skriver.
Jag är säkert vilsen på många sätt och ser en massa ”endels” kring många detaljer i den kristna tron.
Men kring vem Jesus ÄR, betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset och att det här i tiden handlar om en tillräknad rättfärdighet och icke tillräknad synd inför Gud för Kristi skull för den troende människan,
tycker jag mig ha varit så grundlig i efterforskningen efter sanningen utifrån Guds Ord, så är det falskt vad jag här då förmedlar, så HJÄLP HJÄLP! Då är jag sannerligen i verkligt stort behov av hjälp!
HaFo
Jag fick två reaktioner på mitt senaste inlägg i detta spörsmål, kring vad som egentligen menas med rättfärdiggrelsedomen från Gud av nåd genom tro på Jesus.
Jag återger båda reaktionerna (och ger en del kommentarer efteråt) och som jag uppfattar synes stärka min egen uppfattning och vad jag förmedlat kring detta spörsmål under
http://hem.spray.se/harry.forsgren/H4bok.htm
Mail 1:
Hej Harry!
När Paulus i Romarbrevet 4 ger exempel på rättf'ärdiggörelsen genom tron nämner han Abraham och David. Det sätt som Paulus skildrar dessa fäders rättfärdighet, fick mig att upptäcka den tillräknade rättfärdigheten, den som förklaras av Gud, och inte beror på min förträfflighet.
Att David gjorde sig skyldig till svår synd var inte svårt för mig att se, och ändå fick han vara med som exempel på en människa som Gud förklarar rättfärdig genom tro. I Romarbrevet 4 får de ogudaktiga räknas rättfärdiga genom tro.
Ogudaktig kan jag identifiera mig med i mig själv. Rättfärdig, syndfri eller gud kan jag inte se mig själv som annat än genom att hyckla.
Jag vill inte utesluta att Gud också gör något med mitt hjärta, men det är inte grunden för min rättfärdiggörelse. Grunden ligger utanför mig själv, i vad Kristus gjort för mig, och därför förklarar Gud mig rättfärdig när jag tror på det verk Kristus har gjort för mig.
Genom Luthers bibelutläggning har jag fått syn på detta, som egentligen är Paulus utläggning av Skriften.
------
Hafo kommentar:
Jag blir nästan rörd till tårar när jag läser detta. Kan det sägas klarare vad jag försöker säga och förmedla!?
”Rättfärdig, syndfri eller gud kan jag inte se mig själv som annat än genom att hyckla.” säger mailskribenten.
Absolut precis vill HaFo klämma i med! Jag hör många kristna som menar sig ibland kunna synda och det blir fel ibland.
MEN HALLÅ! I vilken verklighetsuppfattning befinner man sig då?? För mig blir det fel i sinnelag, tanke, känsla och agerande ”stup i kvarten”. Detta hur väl jag än menar och anstränger mig för, att fungera på rätt sätt sätt, så blir det allt som oftast min egen egocentricitet, mina egna begär och mina egna behov som styr mitt liv.
Då blir det väldigt angeläget med nåd, försoning, förlåtelse och icke tillräknad synd, utan att man blir benådad med tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull! De orden börjar då betyda ngt, när man blir varse sin synd, Gudsfrånvändhet och sitt hyckleri.
Ngt som Paulus (som torde ha varit mer helgad än de flesta kristna) betonade, när han inte ville veta av ngt annat än Kristus som korsfäst, därför att han ansåg sig vara den störste av alla syndare och gladde sig över Kristi försoning som han upplevde som sin enda räddning och inte att han skulle i sig själv ha blivit förvandlad, så att han var ”godkänd av Gud”.
Den ende som är godkänd inför Gud, är Gud själv kommen i kroppslig gestalt som människans ställföreträdare, Kristus, som i sin person av fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, förenar/försonar Gud och människa och som är den ende, som kan bära fram ett RENT offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
------
Mailskribenten säger:
”Jag vill inte utesluta att Gud också gör något med mitt hjärta, men det är inte grunden för min rättfärdiggörelse. Grunden ligger utanför mig själv, i vad Kristus gjort för mig, och därför förklarar Gud mig rättfärdig när jag tror på det verk Kristus har gjort för mig.”
HaFo kommentar:
Kunde inte ha sagt det bättre själv! Visst händer det ngt med oss när vi genom en sann tro på Jesus ”blir födda på nytt” och ”blir delaktiga av gudomlig natur” och ”då ni nu har kommit till tro, så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande”. Ngt som påverkar våra sinnen och hjärtan till att uppleva obehag av vad som gör Gud bedrövad (synd) och att uppleva frid över Guds vilja och lag.
Men absolut, ”det är inte grunden för min rättfärdiggörelse. Grunden ligger utanför mig själv, i vad Kristus gjort för mig, och därför förklarar Gud mig rättfärdig när jag tror på det verk Kristus har gjort för mig.”
HaFo:
Halleluja, Halleluja!! Kan inte uttrycka det klarare!!
---------
Mail 2:
Till exempel det som Paulus skriver i 1 Kor 15 tycker jag mycket kraftigt motsäger alla konstiga ideer om att den av tro rättfärdiggjorda människan i sig själv på något som helst sätt skulle vara skapad/omvandlad till jämlikhet med Gud i substans och väsen.
Jag kommer också att tänka på vad det står i Apg 14 när Paulus hade förmedlat helande till en lam man så att denne kunde gå så ville folket börja att offra till Barnabas och Paulus !
När folket såg vad Paulus hade gjort ropade de på lykaoniska:
Gudarna har stigit ner till oss i mänsklig gestalt! De kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes, eftersom det var han som förde ordet. Prästen i zeustemplet utanför staden förde
fram tjurar och kransar till portarna och ville offra tillsammans med folket.
Barnabas och Paulus blev så upprörda av detta påstående så att de rev sönder sina kläder
"Men när apostlarna Barnabas och Paulus hörde det, rev de sönder sina kläder och rusade in bland folket och ropade:
Ni män, vad håller ni på med? Vi är människor av samma natur som ni. Vi förkunnar evangelium för er, för att ni ska vända er bort från dessa meningslösa ting till en levande Gud, som har skapat himmel och jord och hav och allt vad de rymmer.
Slut citat
Ni män, vad håller ni på med? Vi är människor av samma natur som ni"
Dessutom så är detta riktat till icketroende människor !
Undrar vad Ekman skulle säga i en liknande situation ?
De troende går faktiskt inte omkring här på jorden som små "Gudar" , utan de går omkring som mer eller mindre rena "lerkärl" som innehåller en skatt , en skatt som ju inte alls har sitt
ursprung från den av tro rättfärdiggjorde, utan i den tilräknade rättfärdigheten från Gud
1 Kor 15
50. Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
51. Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
52. och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
53. Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
54. Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: »Döden är uppslukad och seger vunnen.»
55. Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
56. Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
57. Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus
Kristus!
Joh Ev 11
23. Jesus sade till henne: »Din broder skall stå upp igen.»
24. Marta svarade honom: »Jag vet att han skall stå upp, vid uppståndelsen på den yttersta dagen.»
25. Jesus svarade till henne: »Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör;
26. och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?»
27. Hon svarade honom: »Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen.»
------
HaFo kommentar:
Hälsa inte den falske Messias, en annan Jesus, en istället för Kristus, antikrist välkommen, som en falsk världsfrälsare, utan hälsa “Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen.» VÄLKOMMEN!!!
HaFo
Återger delar av ett mail som nådde mig under denna ämnesrubrik och mitt svar därtill:
Från mailet:
På Bibelfokus finns numera inte ett ord om David Wlkersson, jag kollade häromdagen.
Det blir allt vanligare att kyrkor anordnar dagar med: Retreat, pilgrimsdag, tillsammans i tystnad etc.
Missionskyrkorna i Ulricehamns kommun inbjuder till pilgrimsdag på Dammen i Tvärred i höst.
På programmet står "Vi inbjuder dig till en dag i tystnad, enkelhet och kärleksfull omsorg i naturskön miljö."....
"Pilgrimmernas sju ledord är tema för dagen:
Friheten, Enkelheten, Långsamheten, Tystnaden, Bekymmerslösheten, Delande och Andligheten.
Vad är detta? Jag utgår ifrån att detta inte är sunt, men kan någon förklara för mig vad detta innebär.
Var finns ursprunget till "tillsammans i tystnad" ? Vart leder det till? Varför är det fel?
-----
HaFo:
Ja, det är så oerhört märkligt, att avslöjandet av att Wilkerson inte bara bejakade Branhams lära, utan även samarbetat med och bejakat Khulmans ockultism och hindusim, att detta bara bemöts med tystnad och avståndstagande, från de som samtidigt menat sig just ta avstånd från Branham och Khulman. Kan förvirringen bli större?
Jag vill tro att Jareteg på Bibelfokus, ändå "ligger rätt" kring dessa spörsmål och att han kommer att slutligen ta bladet från munnen och ta avstånd ifrån vad Wilkerson uppenbarligen falskt förmedlat och stått för.
Jag vill även tro att Janne och Elvor gör detsamma. Jag känner ett förtroende för dessa människor, som jag också ofta hänvisat till kring vad de framför och förmedlar.
Men framhärdar de vid en förnekelse eller tystnad kring vad Wilkerson egentligen stod för och förmedlade, så kan jag bara beklaga detta och kan i så fall inte längre uppmana människor till att ta del av och bejaka dessa hemsidor.
Det skulle för mig vara en ogripbar tragedi utan dess like. Dessa hemsidor innehåller så mycken sanning hos både Jareteg och JANNE och Elvor å är där galet så är det för mig så tragiskt, så jag bara vill gråta!!
--------
Vidare från mailet:
"Retreat, pilgrimsdag, tillsammans i tystnad etc.
Missionskyrkorna i Ulricehamns kommun inbjuder till pilgrimsdag på Dammen i Tvärred i höst.
På programmet står "Vi inbjuder dig till en dag i tystnad, enkelhet och kärleksfull omsorg i naturskön miljö."....
"Pilgrimmernas sju ledord är tema för dagen:
Friheten, Enkelheten, Långsamheten, Tystnaden, Bekymmerslösheten, Delande och Andligheten."
HaFo:
Detta låter som "ekon från katolicismens katakomber"! Märkligt hur dessa ord så kan gripa om människor så att de är beredda att därtill "köpa hela paketet" av förförelse!
Du undrar så:
"Var finns ursprunget till 'tillsammans i tystnad' ? Vart leder det till? Varför är det fel?"
HaFo:
Ingenstans i Bibeln kan man finna "ett ursprung tillsammans i tystnad"! Det kan enbart leda till New Age - liknande förförelser, men vi ska inte alls leva tillsammans i tystnad med vår Frälsare Jesus Kristus, utan "om vi bekänna våra synder , så är Han trofast och rättfärdig, så att Han förlåter oss våra synder".
Vi kan ha en helt öppen och inte tyst relation och umgängelse med vår Frälsare!!! Och inse att "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, han tillräknade inte människorna deras synder. Den som var utan synd har Han för oss gjort till syndoffer, på det att vi I HONOM MÅ BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD (= räknas för rättfärdiga, rätta och färdiga för Guds gemenskap, av nåd genom tro på Jesus, för Kristi vår ställföreträdares skull!! Detta utan all vår egen förtjänst!!)
HaFo