Vill här kommentera ngt kring Calvinitisk predestinationslära, som jag kommenterat på Evrena blogg. Det blir så pass långt, så för att det ska gå lättare att få tag på vad jag försöker säga, så gör jag det till 4 inlägg.

Inlägg 1 Calvinitisk predestinationslära

----------------

I Calvinitisk predestinationslära så säges att Gud föder dem på nytt, som Han i förväg har bestämt till att få nåd, för att sen leda dem fram till tro. En av hörnpelarna för att få läran att gå ihop är att den som av Gud blivit förutbestämd att bli räddad, kan aldrig efter pånyttfödelsen komma bort från Gud.

Även om detta är gömt bakom vällovliga sanningar om Guds suveränitet och människans totala hjälplöshet (inte några gärningar eller människans egen vilja kan bidra på något sätt för sin räddning - alldeles riktigt!) och att räddningen från början till slut är Guds verk, utan något bidrag från människan, så väcker denna lära i mina ögon en hel del Bibelstridiga problemställningar.

Att Gud först skulle föda människan på nytt, för att sedan leda henne till tro stämmer inte med Guds Ord, som säger att "Då ni nu har kommit till tro, så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande" (Ef. 1:13 - 14) "Åt alla dem som tog emot Honom gav Han rätt att bli Guds barn…och de har blivit…födda av Gud" (Joh. 1:12 - 13).

Att Gud skulle "favorisera" en del och förutbestämma vilka som skulle få nåd, stämmer inte med att "Gud har inget anseende till personen", "Gud vill att alla människor ska bli frälsta…" och att "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder".

Det stämmer inte heller med den bild Bibeln ger av att Gud "fällt en rätfärdiggörelsedom över alla människor", där Han tillräknar människan Kristi rättfärdighet på grund av Kristi förtjänst och att "Jesus dött för all världens synd" och inte bara för speciellt utvalda.

Jag kan inte se annat än att detta handlar om en annan Jesus än Bibelns Jesus, som inte bara säges ha dött för dem Gud i förväg har bestämt till att få nåd, utan för "all världens synd".

Jag kan inte se annat än att det handlar om "ett annat Evangelium", där det inte längre är tron på den Jesus är och har gjort, som är det frälsande, utan tron på Guds suveränitet, tron på "predestinationen" och att man är utvald som är det frälsande. Det måste i vart fall bli den yttersta konsekvensen av en sådan lära.

I umgängelsen med och tron på Jesus är det ju en självklarhet att det är Gud som i Kristus Jesus kallar och utväljer. Kallar in i Kristus. Där sker utväljandet "i Honom", den utvalde. Så framställer Bibeln det. Men det är en helt annan sak än att han valt MIG även innan han fört mig in i Kristus.

Vart förpassar det Kristus och vart förpassar det mig? Byter vi inte plats? Är det på detta sätt den Helige Ande pekar på och förhärligar Jesus? Är det inte MIG han då förhärligar, när det viktiga är att Gud valde mig, redan innan jag var förd in i Kristus?

Sen kan jag inte finna i en helhet av vad Ordet säger, att den som kommit till tro aldrig kan komma bort från Gud. Visst säger Jesus, "att ingen av dem som Fadern gett mig ska kunna ryckas ur min hand", men det måste ses och brytas mot allt annat som Gud säger till oss. Inte minst i Joh. 15 kap.

Studera och spegla även detta mot ( Gal. 5 : 4 , Kol. 1 : 19 - 23 , 1 Tim. 1 : 19 - 20, 4 : 1, 6 : 10, Hebr. 3 : 12 - 13 , 6 : 4 - 6, 1 Joh. 2 : 28, 2 Petr. 2 : 20 - 22, Joh. 15 : 1 - 6 )

Spegla så detta mot hur alla människor är försonade med Gud. .( 1 Joh. 2 : 1 - 2, 1 Tim. 2 : 3 - 6, Kol. 1 : 20, Hebr. 2 : 9 , 2 Kor. 5 : 19 - 20 ). Det framgår också att Gud efter Jesu försoningsverk fällt en rättfärdiggörelsedom, utan förskyllan eller åtskillnad, över alla människor.

Spegla sen detta mot "den som vill han komme och tage livets vatten för intet…om någon låter upp så ska Jesus gå in…låten försona Er med Gud… åt alla dem som tog emot Honom…".

Börjar vi då inte närma oss "pudelns kärna"? Människan kan inte bidra med sin vilja eller något i räddningen. Först när hon av Ordet och Anden från Evangeliet dras mot Kristus ställs hon inför ett val. Det valet är ingen prestation eller gärning för sin räddning som "predestinationsanhängarna" menar.

Det är en frihet Gud av nåd förlänat människan, för att hon inte ska vara en robot som tagits in till Guds gemenskap, utan en sedligt fri varelse, som själv valt Guds gemenskap, när hon ser dess erbjudande. Det har inget med prestation eller att bidra för sin räddning att göra. Att påstå sådant är bara till för att förvilla korten och göra en villfarelse trovärdig, under sken av att man "ger Gud all ära"

Att vilja är en prestation, medan att välja, det någon annan gjort för mig, är prestationslöst! Jag blir en mottagare av något som en annan både vill och kan ge mig! Om Du vill ge mig något så blir den gåvan till gagn först när jag mottar den. Fördenskull har inte jag nån prestationsdel i gåvan Du ger. Alltså en prestationslös frihet att välja.

En frihet att välja som finns med hela tiden i Gudsumgängelsen. En frihet att välja att låta sig styras av Ordet, Andens lag och Jesus som Herre på "hjärtats tron". Eller friheten att välja syndens makt att bedraga och den egna viljan på "hjärtats tron", på väg bort från Gud igen.

I GT. Framgår det att Gud varnar människorna för kommande dom, när de avfaller och inte vänder tillbaka för att välja att lyssna och följa Guds röst och ledning. När de väljer att lyssna till varningen och följa Guds ledning avvänder Gud domen. När de inte väljer att lyssna och följa kommer domen.

När Gud bad Jona att varna Nineve för kommande dom om de inte vände om till Gud, så valde Jona, på grund av människofruktan, att fly från Uppdraget. Gud satte Jona i en fiskbuk, för att tänka igenom sitt val och han fick tillfälle till att istället välja Guds vilja. Han kunde ha valt att förhärda sig för Guds röst och handlande, men nu valde han att kasta sin människofruktan och varnade Nineves invånare och Gud avvände domen.

Andra exempel visar hur budbäraren väljer att framhärda i sin vägran att varna och domen verkställs.

Farao hörde sannerligen Guds röst, men valde att i upprepade omgångar inte lyssna till den, ända fram till förhärdelse. (Gud förhärdar den Han vill, d.v.s den människa som själv väljer att låta sig förhärdas. Den människan vill Gud förhärda och vice versa)

Annanias och Safira (troende i Kristus och därmed utvalda) valde, när pengarna skulle fördelas bland de troende, att lyssna och handla efter sin egen girighet. Gud tog dem då från arenan.

Bibeln är full av detta hur både icke - troende och troende, ställs inför val, som har konsekvenser och även ändrar Guds handlande i tid och rum. Beroende på om människor lyssnar och handlar efter Hans röst eller inte.

Gud talar också på oräkneliga ställen i dessa termer.. väljen .. utväljen .. välj åt Dig .. låten .. gören .. tagen emot .. de som då tog emot .. osv. osv. Exemplen är mångfaldiga hur Gud drar människan fram till olika val och säger: Välj! Oavsett vad människan själv vill och inte vill.

Möjligen finns det en "predestinationslära som ligger på vägen". Men personligen tror jag inte vi är kallade att predika någon sådan lära, utan att enligt Guds Ord predika " Om någon är i Kristus …att Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder…å Kristi vägnar är vi alltså sändebud, det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låten försona er med Gud…på det att VI I HONOM må bli rättfärdighet från Gud." (2 Kor. 5: 17 - 21)

Forts Inlägg Calvinitisk predestinationslära

Inlägg 2 Calvinitisk predestinationslära

I Calvinismen förskjuts tron på Kristus bort från Honom och till en tro på den egna utkorelsen! En mycket bedräglig lära!! Lika mycket en "elitistisk sekt" som trosförkunnelsens förespråkare, som också stöder sig på "en uppenbarelse kunskap" Jmf. "Guds fördolda vilja" som bara de utkorade ser!

Känner sig företrädare för den "sunda predestinationen" kallade att predika den läran? Var i så fall i Bibeln framgår den uppmaningen? Eller anser Du att missionsbefallningen gäller till alla människor liksom 2 Kor. 5:17 - 21 och att Jesus dött för alla människors synd som Bibeln säger?

Många predestinationsanhängare menar, att människan genom att be till Jesus, eller som "söker Hans umgängelse" ("tar emot Honom"), så försöker de bidra med "egen förtjänst genom gärningar" och därmed inte "ger Gud hela äran". Det är ju en vansinnig förvrängning av Guds Ord, som hindrar människor från att komma in i en personlig umgängelse med vår Frälsare!

Som jag ser det är det en skillnad mellan "egen viljeansträngning", till "att bli behagad av Gud", genom "gärningar", mot att i sin totala medvetenhet om sitt totala förtappade tillstånd i sin synd, sitt totala tillkortakommande att göra något för sin räddning och medvetenhet om "att Honom förutan kan ni inget göra". Det är skillnad på att försöka medverka till sin räddning, men att i denna sin hjälplöshet, välja att acceptera den räddning Han berett, som en "passiv mottagare" av den gåva Han av räddning ger!

Är det tron på Jesus som frälser (med allt vad det innebär av tro på vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset), eller är det tron på "utkorelsen", att man är förutbestämd att få nåd som är frälsande?

Frågar igen, sker "utkorelsen" "i Kristus"? Är alla människor "I Honom utvalda"? Har Jesus "dött för all världens synd" Eller krävs det dessutom att Gud utväljer specifika människor som ska få Hans nåd och som är de enda som Jesus dött för? I så fall handlar det om ett allvarligt tillägg till Bibelns budskap om vem Jesus är och har gjort som "Världens Frälsare".

I så fall handlar det om en "uppenbarelsekunskap" ala trosrörelsen, eller esserernas och gnosticismens "högre kunskap" eller "Guds dolda vilja" (HC), som är lika villfarande Bbibelstridig i en helhet av vad Guds Ord säger, som dessa företeelser på den andliga arenan!

Det sägs i "predestinationskretsar" :"Gud har utvalt mig att få nåd och då kan ingen av dem Fadern gett till Jesus ryckas ur Hans hand - därför är jag räddad".

Den tanken har förflyttat tron på Jesus som räddande till tron på utväljandet som räddande. Ganska sinnrikt bedrägeri - eller hur?

Är människan en viljelös, känslolös, icke - tänkande robot, som predestinationsläran framställer henne, där Gud väljer och vrakar och plockar hem vissa robotar som funnit Hans gunst att bli förutbestämda därtill? Hade inte då Gud på en gång kunnat skapa dessa robotar? Behövs det då egentligen någon försoning?

Hade inte Gud då bara kunnat plocka hem dem Han förut hade utvalt därtill? Är det bara en lek Gud håller på med gentemot människan?

Är det inte en nyansskillnad på att vilja och att välja? Jag kan sitta i evigheter och vilja tro på Jesus utan att det händer något. Men när jag väljer att handla efter Hans löfte i Ordet och (tar emot) = börjar umgås med Jesus i Ordet och bönen, så står Han vid sitt Ord och ger mig makt och rättighet att bli ett Guds barn, som Ordet säger! Eller skulle då Gud ljuga med detta löfte?

Det är inte hållbart med tanken om specifikt förutbestämda personer som är exklusivt utvalda, eftersom Gud inte har anseende till personen, utan antingen ser människor i Kristus eller utanför Kristus, "som Han ställt fram som ett försoningsmedel för alla människor".

"I Honom" sker utväljandet och inte av specifikt i förväg utvalda människor! "De som då hör Hans röst må inte förhärda sina hjärtan."

Vi har alltså getts ett val att säga nej eller säga ja. Och det har inget med prestation att göra utan en frihet Gud i sin allsidiga suveränitet bestämt att ge människan.

Jag kan vilja en sak utan att välja det. Jag kan välja att göra något utan att vilja det. Exempelvis så väljer jag att stiga upp varje morgon för att köra buss, fast jag inte alltid vill det. Det verkar vara svårt att se skillnaden mellan viljan som en prestation och väljandet av att vara en hjälplös mottagare av Guds nåd i Jesus Kristus.

För predestinationsanhängare tas det för en intäkt för att man försöker "bidra" till sin räddning och inte "ger Gud hela äran". Ett mycket försåtligt resonemang som ställer dem själva i "en ödmjuk dager", medan de som hävdar en frihet från Gud att välja Hans gemenskap eller frånsäga sig den, är egenrättfärdiga som menar sig med gärningar försöka behaga Gud. Det är samma bedrägliga tal som i trosförkunnelsen gentemot deras beläggare.

Resultatet av hur många människor som av Gud förs fram till friheten att välja, synes inte bero på vilka Han i förväg utvalt att få nåd. Är det inte en förenklad syn på problematiken?

Har det inte mer att göra med samspelet mellan "huvudet" och "lemmarna" (som alltmer kommit ur den fängslade viljan och förts till friheten att välja )?

Hur mycket de väljer ( inte prestation, utan underordnande av Guds vilja ) att " mista sitt liv för att finna det" och bli de "samspelare" som Gud i sin suveränitet beslutat att låta människan bli inbegripen i?

Speciellt talar Gud på otaliga ställen till de i Kristus utvalda, att se upp så de inte blir snärjda och avfaller (avfalla kan bara den göra som ägt tron från Gud och livet i Gud) och går förlorade.

Några spridda meningar finns här och där igenom Bibeln som synes stärka utkorelseläran. Varav de flesta går att lägga in i den förklaringsmodell Ef.1 ger över hur utväljandet sker i Kristus. Det är ju den helhetsbild som är genomgående och de spridda meningarna bör ses i ljuset av helheten.

Sitt allvetande till trots väljer alltså Gud att handla föränderligt gentemot människan i förhållande till hur hon väljer att lyssna och följa Honom.

Det synes alltså inte vara vissa utvalda som hör Hans röst och följer den. Det synes vara så att de som väljer att lyssna, följa och handla efter Hans röst i Ordet, Andens tilltal och uppenbarelsen i den sanna kristna gemenskapens funktioner, leds in i utväljandet och förblivandet i utväljelsen Kristus (Förblir i Honom).

Visst, är det så att det inte är vi som fann Gud, utan Gud som fann oss. Det är bara så att Gud fann alla människor, när Jesus sa att det var fullbordat på korset.

Där var alla inräknade och inte bara speciellt utvalda. Gud vill föra alla människor fram till friheten att välja det prestationslösa mottagandet av Hans nåd, som gäller alla människor i Kristus Jesus.

Men precis som Han inte på fallets dag gjorde människans val, så gör Han det inte heller nu.

Han har beslutat sig för att ha en himmelsk gemenskap av sedligt fria personligheter, som valt att låta sig räddas och leva i Hans gemenskap. Det har inget med människans förmåga eller prestation att göra. Utan bara att Gud i sin suveränitet bestämt att det är den ordning Han vill ha.

Han erbjuder och människan utan att kunna bidra med något, accepterar att Gud upptar henne, för Kristi skull, till sin gemenskap. Det är inget mindre tryggt med detta än att tro att Gud utvalt just mig.

I Kristus är jag trygg. Om jag inte själv väljer att jag inte vill vara hos Gud, kan inget rycka mig ur Hans nådefulla hand i Kristus Jesus. Men han tvingar mig inte som en robot till Hans gemenskap om jag önskar avstå.

I Jesus Kristus kan vi ha full frimodighet och trygghet. Får förlita till att Han är allt för mig. Jag behöver inte förlita mig på att jag är speciellt utvald(det är ju egentligen otro gentemot tron på Jesus).

Jag är utvald i Honom. Det är Jesus som fullgjort allt och är utvald och jag är inräknad i Honom eftersom Gud där inräknade alla människor.

Det är inte tron på att jag är utvald som räddar mig, gör mig trygg och frimodig. Utan tron på att Jesus dog för min synd och att jag är inräknad i Hans död och uppståndelse och att Gud tillräknar mig av nåd Jesu rättfärdighet.

Gud har inte utvalt mig utan utvalt Jesus. Där i Honom är jag utvald, räddad, trygg och frimodig.

Forts Inlägg Calvinitisk predestinationslära

Inlägg 3 Calvinitisk predestinationslära

"Predestinationsläran" är ett "erbjudande" från fienden, där jag är utvald och inte kan gå förlorad, eftersom Gud i sin suveränitet utvalt just mig till att få nåd och då kan inget rycka mig ur hans hand. Oh så bekvämt! Och vilken ynnest! Jag är speciell och utvald! Vart tog Kristus vägen? Det är precis vad fienden vill, att vi ska tappa bort Kristus och förlita sig på Guds suveränitet att Han utvalt just mig.

VILKET BEDRÄGERI OCH VILKEN FÖRVANSKNING! Men häri ligger en andemakt bakom denna förvillelse och de som bejakar detta falsarium kommer att fastna i det! De kommer att hävda att de står för det sanna Bibelordet, samtidigt som det är lönlöst att citera Skriften för de ser inte längre vad Skriften säger om de blivit förblindade av Calvins utkorelselära.

Vore denna lära sann, så är det mycket som är överflödig text i Bibeln.

Missionsbefallningen vore överflödig. Försoningen vore överflödig. Gud skulle ju då bara plocka hem dem han i förväg bestämt till att få nåd. Hur kan människor gå på en sådan nit!? Men det ligger tydligen en oerhört vilseledande makt i denna lära!

Läs Bibelns tal om "utkorelsen i Kristus". T.ex. Ef. 1 o 2 Kap :

”…som I KRISTUS har välsignat oss…som han ju förrän världens grund var lagt har UTVALT OSS I HONOM…förutbestämde han oss till barnaskap hos sig GENOM JESUS KRISTUS…han har benådat oss I DEN ÄLSKADE…I HONOM har vi förlossning genom hans blod förlåtelse för våra synder…I HONOM har ni sedan ni hört sanningen ord…ja I HONOM har ni sedan ni kommit till tro...undfått den utlovade helige Ande…då ni är I KRISTUS JESUS har ni som var fjärran kommit nära I OCH GENOM KRISTI BLOD…ty GENOM HONOM har vi den ena såväl som de andra i en och samma Ande tillträde till Fadern…"

Tycker vidare att Gud på ett lättfattligt sätt sammanfattar den ordning Han bestämt i 2 Kor. 5: 17 -21:

"…alltsammans kommer från Gud…ty det var Gud som i Kristus försonade välden med sig själv han tillräknar inte MÄNNISKORNA deras synden…vi ber å Kristi vägnar: Låten försona er med Gud…på det att VI I HONOM MÅ BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD"

Står Bibeln då med en lära ("Arminianismen") om att "människan kan med sin vilja samverka och bidra till sin räddning" med följande ord:

"Gören Bättring…låt er försonas…den som öppnar…åt alla dem som tog emot…idag om ni får höra hans röst så förhärda inte era hjärtan" ?

Nej, men det pekar på den ordning Gud bestämt att genom Evangeliet ("huru skulle de kunna tro om ingen predikade…tron kommer i kraft av Kristi ord") ställa människan inför ett val att, när hon hör Evangeliets budskap, avstå Guds erbjudande eller så "låta sig försonas".

Alltså ett accepterande och mottagande av den fria gåvan, vari mottagaren av gåvan inte har någon prestationsdel av gåvan. Den mottages genom tro, genom en hjälplös (med insikt om all sin oförmåga) förtröstan till den Jesus är och har gjort.

Och allt är det förvisso Guds verk, men inte i ett våldförande på människan om hon inte accepterar den fria gåvan från Gud.

Är predestinationsläran sann kan vi gott bara sitta lugnt och rulla tummarna och åse hur människor går förlorade, som då Gud förut bestämt därtill.

Om utkorelseläran vore sann. Så borde jag om jag är ärlig, tala med de människor jag möter på följande sätt:

Jesu ord, den som söker han finner ..om någon klappar på, så ska det vara upplåtet ..den som kommer till mig, ska jag sannerligen inte kasta ut ..åt alla dem som tog emot honom ger han rättighet att vara Guds barn ..om någon öppnar så ska jag gå in..,

Inte alls gäller dem, om de inte först fått gåvan om visshet att de är en av de utvalda att få nåd.

Bör ju då berätta för dem att Gud inte alls älskar dem, utan beslutat att förkasta dem och att Jesus inte dött för deras synder.

Jag bör säga att Gud bara luras lite med dem när Han säger så. Att Han bara skojade och hånade dem lite, när det obetänkt, flög ur Honom att Han sänt Jesus för att "försona alla med sig", "sonat all världens synd", som skiljde dem alla från Hans gemenskap, därför att Han sade att "Han inte ville nån syndares död".

Jag bör berätta att Gud tyckte det var lite skojigt att först inbjuda alla (enligt Jesu undervisning där en del ursäktade sig och inte ville komma), men inte tala i klartext, utan bara tala om hela sanningen, för dem Han förut valt ut att få komma.

Jag bör tala om att den gåva som Gud av nåd giver och tillräknar Människan Kristi rättfärdighet för Kristi skull, av nåd, genom tro på Jesus, luras Han bara med. Den gåva Han egentligen menade var den Han ger, att Du är förut utvald och därför får nåd.

Jag bör säga åt dem att de får absolut inte ta emot Jesus, för då är det fel tro, eftersom då har de ju själva svarat på Guds kallelse.

De får då absolut inte vilja tillhöra Jesus. Då har de fel tro, en egen tro. De får då absolut inte välja Jesus, för då har de medverkat och deras tro är inte från Gud.

Speciellt ska de akta sig för att be till Jesus. Akta sig för att vilja eller välja att söka umgängelse med Jesus. Då är det ju bara deras egen tro, offer, prestation, medverkan, vilja och väljande. Då försöker de bara själv ta åt sig äran och förtjänsten för sin räddning. Då är det inte nåd längre.

Bör förklara att Petrus uttryckte sig alldeles fel, när han uppmanade alla människor att göra sinnesändring (Gören alla bättring) och tro på Jesus.

Säga att han menade att de som trodde sig vara utvalda hade Jesus dött för. Att han menade att de andra hade Gud förut beslutat att det var lika bra de gick hem och hängde sig, så de inte var i vägen, utan direkt kunde förpassas till förtappelsen.

Nej, jag bör alltså enligt predestinationsläran säga att det är den Gudagivna förvissningen att Du är utvald att få nåd som gäller och ska fokuseras. Tror Du inte det, så är Du inte utvald av Gud till hans gemenskap, utan utvald att gå förlorad. Gåvan från Gud det är förvissningen att Du i dig själv är förut utvald att få nåd.

Bör säga åt dem att inte längre fundera över andliga saker, om de inte kan tro på utkorelsen, utan be dem skära halsen av sig och fara ned i *******t för det hade Gud förut utvalt dem att göra om de inte speciellt är utvalda av Honom till att få nåd och del av försoningen i Jesus Kristus.

Den som väljer att på detta sätt stympa evangeliet och försöker göra om intet det Gud i Jesus Kristus har gjort FÖR ALLA MÄNNISKOR, som det sker i "predestinationsläran", är på väg att bita av sig sin inte bara sin egen svans, utan även andras som de vill dra med i denna förförelse.

Forts Inlägg Calvinitisk predestinationslära

Inlägg 4 Calvinitisk predestinationslära

En rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro (som Gud ger) på Jesus allena. Åt VAR OCH EN som tror. Som inte människan har någon förtjänst i. Det är Bibelns budskap, men i "predestinationen" finns ett budskap till. Där det ena utesluter det andra.

De borde vara ärliga med varubeteckningen, så att människor vet att, om inte Gud gett dem gåvan, att de i förväg var utvalda att få nåd och därför är räddade och bevarade, så står de utanför Guds rike, därför att Gud beslutat att de skulle göra det. Hur mycket än Gud gett dem tron på Jesu försoningsdöd, för han har ju inte dött för dem utan bara för dem Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Eftersom det är det som gäller så bör ju inte frågan då ställas, om människor tror på Jesus, utan istället fråga dem om Gud gett dem förvissningen på att de är en av de förut valda. Har de inte den, så bör de då tala om för dem, att de är av Gud förkastade och förlorade, så att de vet vad som gäller.

Det är ju viktigt att de som förfäktar läran om de utkorade, inte går ut med "falsk varudeklaration" att det samtidigt är förenligt med läran om rättfärdiggörelsen av nåd, genom tro på Jesus allena, som de förfäktar. Då ger de ett dubbelt förvirrande budskap.

De som är förutbestämda till att bli Hans Sons avbilder och som förut blivit kända och förutbestämda, är de som på Evangeliets kallelse, om att "en har dött för alla, så har de alla dött", att "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder…låter sig försonas med Gud, för ATT I HONOM BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD". Det handlar inte om specifikt i förväg utvalda människor!

Gud satt ju inte i sin himmel och beslutade att Harry väljer jag ut att vara en i mitt utkorade folk. Han beslutade "att försona alla med sig" i Jesus Kristus och där "i Honom sammanfatta allt". Han beslutade att i samspel med människans frihet att välja, föra ut detta evangelium till alla folk.

Han beslutade att i samspel med människans frihet att välja, efter att Han i samma typ av samspel med lemmarna, genom Andens påverkan leda människor fram till ett val, så att " åt alla dem som tog emot Jesus .. " (försoningsmedlet) skulle "bli det utkorade folket". Efter den ordning Han från begynnelsen beslutat sig för.

Vilken skillnad! Här ligger hela fokus på förhärligandet av Jesus både som räddande, förblivande, beroende av, bevarande, sändande och verkande. Detta fokuserar tron på Jesus allena. Förhärligar Jesus allena. På det sätt den Helige Ande gör. Vilket inte läran om de utkorade gör. I en ordvändning att det skulle förhärliga Fadern, fokuseras istället de "utkorade".

Det står inte, att den som fått nåden att vara förutbestämd att få nåd, är utan fördömelse, utan det står att för den som är i Kristus finns det ingen fördömelse.

Alla människor är i Kristus, sammanfattade inräknade och utvalda av Gud. Han har utvalt Jesus och alla i Honom och inte vissa människor.

Är det den tro på Jesus, som vår ställföreträdare och tillräknad rättfärdighet av nåd för var och en som tror på Jesus, som Bibeln talar om, som är trosgåvan?

Eller är det tron på utkorelsen, som egentligen är den räddande tron och den trosgåva som då bara de förutvalda har fått? Svaret visar var vårt fokus ligger! Om det ligger på Jesus eller utkorelsen!

Jag vilar helt trygg i Jesu armar. För den som är i sin utväljelse Kristus Jesus, genom en sann tro från Honom, efter Ordet, finns ingen fördömelse.

Han är min utväljelse, Han är min vilja, Han är min förlåtelse, Han är min uppståndelse och eviga liv. Gud behövde inte utvälja mig. Han kallade mig in i Kristus, som är min utväljelse. Där är jag trygg. Men inte är det för att Han förutbestämt MIG till att få nåd, utan därför att Han utvalde Kristus och att jag är förd in i Kristus och tillräknad Hans försoning! Det är Jesu försoning och
inte "utkorelsen" som frälser mig!

HaFo

Fortsätter med några inlägg som jag gjort på Evrena blogg kring Calvinismen:
-----

Återger mina frågor och Pärs svar på dem och ger en kommentar på varje svar.

1. Dog Jesus för alla människors synd?

Pär:

”Vet inte. Är det någon punkt i TULIP som jag är osäker på så är det just den. Jag tycker det finns bra stöd i Bibeln för att Jesus dog för hela mänskligheten men finns också goda argument för att han dog endast för dem som han har i syfte med att frälsa. Jag vill inte hoppa till någon förhastad slutsats och göra ordet orättvisa, så jag säger: Jag vet inte var jag står. (Ps. vi är medvetna om Joh 2:2 m.fl så du det räcker inte att du endast citerar verserna utan bemöter kalvinisternas argument/tolkning)”

HaFo:

Svaret ja eller nej blev ett vet inte. Ärligt i vart fall!

Vill Du summera samman alla texter som har ”bra stöd i Bibeln för att Jesus dog för hela mänskligheten men finns också goda argument för att han dog endast för dem som han har i syfte med att frälsa”. Och så sen pussla det samman med en helhet av vad Skriften säger.

Vad är Calvinisternas argument/tolkning för att Jesus inte är mänsklighetens ställföreträdare och inte dött för all världens synd , utan enbart är ställföreträdare för och dog enbart för de människors synder, som Gud i förväg utvalt till att få nåd?
---------------------------

2. Dog Jesus enbart för de människors synd som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

3. Om bibeln lär att Jesus dog för all världens synd, men man begränsar detta till att enbart gälla dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd, är det då inte frågan om en annan Jesus och ett annat evangelium?

Pär:

”Alla förutom universalister begränsar Jesu död på något sätt. De som anser att Jesus endast dog för de utvalda begränsar utsträckningen till vilka Jesu död är applicerad. De som hävdar att Jesus dog för alla begränsar effekten av Jesu död eftersom den endast gör frälsning möjlig men räddar inte alla som dem som den är gjord för.”

HaFo:

Här föreligger en väldig skillnad. I det förra så är inte Jesus människosläktets ställföreträdare, utan bara dess ställföreträdare som Gud redan bestämt ska höra Honom till som utvalda robotar.

I det senare så ligger inte begränsningen i att Jesus inte skulle vara hela människosläktets ställföreträdare, där Han inbjuder alla till Bröllopsfesten. Men där Gud i sin nåd och suveränitet, beslutat sig för att inte införliva robotar till sig, som han per automatik tar in i sin gemenskap.

Utan inbjuder alla och de får del av detta erbjudande, som ”Låter sig försonas med Gud”.
--------

Pär:

”Oavsett så håller vi båda med om att Jesus räddar alla som kommer till honom och tror på honom. Om Jesus blod var en teoretisk möjlighet för dem som går förlorade är en känslig fråga men inte så att den påverkar någons frälsning. Det som är det väsentligt är att Jesu försonade offer frälser alla som inser sitt behov av honom och där med åkallar hans namn för frälsning.”

HaFo:

I dessa avfallets tider med alla villoläror som vill snärja människan till att sätta tro till en annan Jesus, är det inte riktigt så enkelt som Du återger här. Vilken Jesus är det som vi sätter tro till och åkallar? Är det bibelns Jesus där han dog för all världens synd, eller den Jesus som endast var ställföreträdare för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd?
---------

4. Föder Gud människan på nytt och så leder henne in i tron?

5. Eller är det som Bibeln säger : ”Då ni nu har kommit till tro så har ni som gåva undfått den utlovade helige Ande” ?

Pär:

”Ja, Gud tar ut vårt hjärta av sten och ger oss ett nytt hjärta så att vi kommer till tro. 1 Joh 5:1: pas ho pistewn [pres particip] (…) gegennetai [perfekt]. Blivit född av Gud (Perfekt talar om en avslutad handling i det förflutna som har pågående effekt), föregår presens participet ”den som tror”(och jag skulle även vilja påstå att ”blivit född av Gud” är utgör orsaken till att personen i 1 Joh 5:1 tror)

… Om jag inte har fel (då min grekiska inte är den bästa) men aorist participet ”har trott” i Ef 1:13 (om det är den versen du syftar på) sker inte innan personen får Anden utan sker samtidigt som personen blir förseglad med Anden. Sedan skulle jag inte blanda ihop Andens specifika verk i och med pånyttfödandet och hjärtats omskärelse med det generella uttalandet om att Guds Ande uppfyller och bor i oss och att vi fått Anden som en pant.”

HaFo:

Hoppsan vad lärd man måste vara för att kunna vända det till att pånyttfödelsen föregår tron och inte kan man tvärtom läsa som det står, att ”Då ni nu har kommit till tro så (först då) har ni som gåva undfått den utlovade helige Ande.
-------

Pär svänger sig vidare med en massa fina ord som jag inte alls känner till innebörden av. Man ska tydligen enligt Pär läsa och tolka på ett speciellt sätt och tydligen vara rätt lärd för att kunna göra en rätt tolkning.

Sådant resonemang imponerar inte på mig. Jag beklagar om det inte duger inför Pär att enkelt från olika Bibelsammanhang pussla det samman till en helhetsbild. Men jag ämnar fortsätta med det, även om det irriterar en lärd man som Pär, som tydligen ska ha det på ett visst sätt – eller!?
-----------

Pär återupprepar frågan:

”Vilket är det direkta (och personliga) objektet för utkorelsen i Ef 1:4f?”

HaFo:

Tyckte jag hade svarat på den frågan, men jag kanske missförstår frågan? Nå, vad jag kan säga om den texten är, att är man fokuserad på utkorelsen av speciella människor, så är det OSS här i texten som man ser. Men är man fokuserad på Jesus och var utkorelsen sker, så ser texten i dennes ögon ut så här …oss I HONOM.

HaFo

------------------

Pär ville så, att jag innan jag kommenterade Rom 9 skulle titta på ett klipp på engelska. Men jag är så pass dålig på engelska så det är för mig inte lönt att försöka greppa innehållet där.

Rom 9 lär väl vara en ”käpphäst” för Calvinister, som vi säkert återkommer till. Ska bara nu ge några synpunkter på en mening och en del från Helders inlägg om Rom 9:

”vilken människa kan stå emot Guds vilja? Vem av oss har makt att stå emot Guds vilja? Vem av oss har kraft att stå emot Guds vilja? Självklart ingen av oss!”

HaFo:

Helt rätt! Men vad är då Guds vilja i alla stycken i en helhet av Skriften som vi inte kan göra ngt åt och inte kan stå emot?

Visst Gud rättfärdiggör vem Han vill och Han förhärdar vem Han vill.

Låt oss ta som utgångsläge ett för Calvinister förhatligt Bibelord:

”Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta”. Det är alltså grundutgångsläget för Guds vilja med människan.

Vilka vill då Gud i praktiken rättfärdiggöra?

Jo, de som ser i Andens ljus över Ordet vem Jesus ÄR Gud själv kommen i kroppslig gestalt och ser betydelsen av offret av Kristi, människans ställföreträdare av Gud och människa försonade/förenade kropp och blod på korset för alla människors synder och alltså ser att de därmed är inräknade.

Vilka vill då Gud i praktiken rättfärdiggöra?

Jo, de som då ”låter sig försonas med Gud”.
----------

Visst Gud förhärdar vem Han vill. Och vilka är det som han vill förhärda? Jo, de som säger nej till Guds Ord och erbjudande och inte ”låter sig försonas”.

Visst Gud utväljer vem Han vill. Vilka är det då som Han vill utvälja? Jo, de som ”låter sig försonas med Gud”. De har kommit in i den bestämmelse som Gud har för alla människor (Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta):

De har kommit in utkorelsen I Kristus, hela mänsklighetens ställföreträdare med förlåten synd och tillräknad Kristi sin ställföreträdares rättfärdighet. Som inte alls gäller speciella människor som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, utan de människor som ”låter sig försonas med Gud” och därmed kommer in i sin ställföreträdares utvaldhet.

Det är Kristus som av Gud är utvald och inte särskilda människor. De människor som kommer in I KRISTUS ÄR FÖR HANS SKULL I HONOM UTVALDA.

Visst ingen kan gå emot Guds vilja! Inte heller Hans vilja att rättfärdiggöra dem som ”låter sig försonas med Gud”.

Det går inte att läsa så ensidigt som Calvinister gör med Joh 6:37-44 och Rom 9, utan att också pussla texten samman med en helhet av vad Skriften säger.

HaFo

---------------------------------

JG says:

HaFo,

Bara en kommentar. Det är frågan om vem som väljer. Om det stämmer som Jesus säger så är det inte vi som har valt Honom. Ditt resonemang utgår från att vi kan tro och att vi kan välja det rätta. Är det inte ganska uppenbart från Joh.6 att Jesus inte håller med om sådana påståenden? Så illa är det med oss, och så stor är Guds nåd.”

HaFo:

Här blandas äpplen och päron genom diverse ordvändningar.

Gud väljer genom Ordet och Anden att föra mig fram till Kristus, för att visa mig vem Jesus ÄR Gud själv kommen i kroppslig gestalt och visa mig betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset.

Han väljer där att visa mig att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv och inte tillräknar människorna deras synder (alltså ngt som omfattar alla människor – alltså är jag inräknad i alla människor) och erbjuder mig att i stället få tillräknas Kristi min ställföreträdares rättfärdighet.

Han väljer att i sitt Ord visa, efter att han fört mig till tro på vem Jesus är och att betydelsen av offret på korset, att det gäller mig, eftersom det gäller alla, att ”en har dött för alla, så har de alla dött”.

Han väljer där så att ställa mig inför en valmöjlighet och uppmanar mig: ”Låt försona Dig med Gud” Hur, jo, Han visar så på att han efter ha fört mig till tro och jag då blir född på nytt om jag tar Hans Ord på allvar, så att jag handlar på Hans Ord så, ”åt alla dem som tog emot Honom (Jesus) gav han makt att bli Guds barn och de har blivit födda av …. Gud”.

Han väljer så att när jag låtit mig fösonas med Gud, så ser han mig i min ställföreträdare Kristus. Där i Honom är jag utvald och inte är jag ngn människa som Gud i förväg har utvalt till att få nåd. Han har utvalt Kristus och därmed alla människor som kommer in i Kristus.

Det är inte mindre nåd och suveränitet från Guds sida att i summan av sitt Ord visa att det är på detta plan återgivet ovan som Han valt att rädda de som ”låter sig försonas”. Från Hans sida är allt klart för alla människor. Men det är inte robotar som Gud med automatik bestämt till att få nåd och föder dem på nytt som Gud räddar.

Gud har försonat alla med sig. Och den får del av det som ”låter sig försonas”. Tänk att det ska vara så knepigt att se detta enkla evangelium för de som börjat anamma Calvins predestinationslära. Det är precis fiendens avsikt med denna lära att skapa ett tankesystem som gör att man får svårt att se en helhet av Skriften.

Fiendens yttersta avsikt med denna lära, är att få människor att sätta tro till en annan Jesus. En Jesus som inte har dött för all världens synd, utan en Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd.

HaFo

Återger fortsatt inlägg som jag gjort på Erevna blogg kring Calvinismen
---------

Daniel Lundgren says:


”Jag håller i nuläget med om de fyra första av fem punkterna (dvs jag tror man kan avfalla från Kristus, om man vill) och finner dem, i början fann jag dem förstås, med viss motvilja, stadigt befästa i Skriften.”

HaFo:

Noterar tacksamt att Du håller med mig på den punkten, att människor som kommit till tro på Jesus kan avfalla och komma bort från en sann gemenskap med den sanne Jesus Kristus. Jag håller med Dig att detta är ett i Skriften stadigt befäst faktum.

--------------------

Daniel säger:


"Man behöver inte läsa många rader innan och efter, för att märka, att du skriver utifrån dina vanföreställningar, dina fördomar, med en rädsla för det främmande. Dessa fördomar om oss, får du tydligen fritt sprida, på vår egen blogg!


Men jag märker allt annat än tacksamhet, när jag ser hur märkligt och med vilken retorisk slughet, du bemöter broder Pärs vänliga och tålmodiga svar.


Själv besitter jag inte den tålamodets gåva, att finna det vist för mig att fortsätta diskussion, då jag inte vill synda mot min Frälsare (Ef 4:26.) Såvida du inte skulle ändra på ditt frustrerande beteende.”

HaFo:

Jag visste inte att detta var en blogg upprättad av Calvinister. Jag blev inbjuden att skriva om katolicismen. Men direkt jag kom in på sidan, så blev jag istället av Gud uppmanad till att delge min syn på läran i Calvinismen, om att Jesus inte dött för alla människor, utan enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd. Det var inte alls min mening att vara ohövisk eller att trampa nån på ömma tår. Men så mottogs och blev tydligen reaktionen på vad jag skrivit.

Vill Du Daniel så konkret visa på var jag enligt Dig, ”skrivit utifrån mina vanföreställningar, mina fördomar, med en rädsla för det främmande”


Vill Du också så konkret visa på var jag uppvisat ”retorisk slughet” och ”frustrerande beteende”. Har Du rätt i dessa anklagelser mot mig, så vill jag naturligtvis be om ursäkt!

------------

Daniel säger:


Låt mig som demonstration, även till slut kommentera hur du citerar Joh 1:12-13 ”Åt alla dem som tog emot Honom gav Han rätt att bli Guds barn…och de har blivit…födda av Gud”


Du klippte visst bort inte av någon mans vilja. Vad var orsaken till detta? Jag kan inte se annat, än att du märkte att det inte passade till det du skulle säga, så du redigerade Guds Ord. Talande.”


HaFo:


Så illvilligt vill Du tydligen uttrycka Dig kring vad jag skrev för att misskreditera mig – eller?


Huvudpoängen var att pånyttfödelsen från Gud, sker i denna text, när människan låtit sig försonas med Gud och tagit emot den fria gåvan – vilket är Jesus Kristi person själv. Naturligtvis så sker inte detta genom ngn mans vilja, att Gud föder människan på nytt, utan är ngt som Gud handlar och utför när människan följer Hans uppmaning.

-------------------------


Daniel säger:


”Avser du då alltså mena, att vissa av oss här på Erevna, och vidare: gudsmän som Jonathan Edwards, Jean Calvin, John MacArthur, Paul Washer, James White, George Whitefield, AW Pink, John Piper, RC Sproul, CH Spurgeon, Paulus och Jesus Kristus, är under förbannelse, invigda åt fördärv (Gal 1:8-9)? Står du för det påståendet, den allvarliga anklagelsen?”


HaFo:


Jag avser inte att döma en enda människa. Bara Gud vet vad som finns i vart människohjärta.


(en typisk reaktion liknande den jag möter såväl från Messianska föreningen, trosrörelsen eller katolicismen, när jag ifrågasätter deras lära, så menar de att jag dömer människorna som blivit utsatta för dessa läror)


Men jag hävdar, att Calvins lära om att Jesus inte är hela mänsklighetens företrädare och inte dött för all mänsklighetens synd, utan enbart företräder och dör för deras synder, som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, är en lära av som pekar på en annan Jesus än Bibelns Jesus.


I min Bibel så är Jesus hela mänsklighetens ställföreträdare och dör för all världens synd. Han försonar/förenar var människa med sig själv i sin person – Kristi person av Gud och människa försonade/förenade. Då ”när Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…” 2 Kor.5:17 – 21


Allt är i min Bibel klart från Guds sida gentemot var människa. Men Han tar fördenskull inte in alla människor, som robotar in i sin gemenskap, utan bifogar hälsningen, efter att han deklarerat att från Han sida är allt klart för var människa: ”Låten er försonas med Gud”.


Hemska tanke för Calvinister, att Gud i sin allmakt och suveränitet förutbestämt, att lägga människans tillägnande av den räddning som Han erbjuder alla människor, att så ställa henne enskilt, inför ett val att ”låta sig försonas” och fastän utan tillstymmelse till att ha någon del eller förtjänst i Guds fria gåva, hjälplöst erbjuds att få acceptera och bejaka den gåvan från Gud, som skett helt och fullt på Hans initiativ.

---------


Lika lite som jag dömer en enda Calvinist, så dömer jag någon från trosrörelsen. Men jag pekar på att trosförkunnelsens lära har en annan Jesus, där inte Gud och Jesus är försonade/förenade på korset, utan bär fram en från Gud skild andligt död, orent offer av en från Gud skild människas kropp och blod på korset.


Lika lite som jag dömer ngn Calvinist eller ngn från trosrörelsen, så dömer jag inte någon katolik. Men jag pekar på att katolicismens läror inte är lika med Bibelns läror. Jag pekar på att även här har man en annan Jesus än Bibelns Jesus i lärorna.


Man har här en Jesus som inte enligt Rom 8 ”kom i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. Jesu syndfrihet säges bero på att Maria var utan synd och inte på att Han detroniserade synden och dess konsekvenser i sin egen syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.


Katolicismen lär att Maria är den som egentligen i praktiken är Frälsare eller medfrälsare och att Jesus som hennes son är underordnad ”Himlens drottning”. Ja, här finns ju en röra av läror som leder fram till en annan Jesus än Skriftens Jesus. Men fördenskull dömer jag inte en enda katolik. Men pekar på det falska i deras lära.


Lika lite som jag dömer ngn Calvinist eller ngn från trosrörelsen, eller någon katolik, så dömer jag ingen från Messianska föreningen. Men jag pekar på att de i läran har en annan Jesus än Skriftens Jesus. I den läran är inte heller Gud och människa försonade/förenade i Kristi person, utan Han är enbart en människa med ett speciellt uppdrag från Gud.


HaFo


-----------------------------------------------------


JG says:


”För dig så är den naturliga människan inte så stor syndare, hon är egentligen ganska så god, hon kan ta sig i kragen, bara hon vill, och välja det rätta. Du tror på en fri människa. Som bara är sjuk i synd …. Med ditt synsätt däremot så måste frälsningen vara avhängig syndarens gärning. Det tycker inte jag har någon grund i helheten av Skriften.”


HaFo:


Fel fel fel i den uppfattning som Du tillvitar mig. Det finns inget gott i människan i bemärkelsen att hon skulle kunna behaga Gud. Hon har ingen fri vilja, utan är såld till slav under syndens herravälde och helt oförmögen att göra ngt för att förändra sin förtappade, från Gud skilda situation.

---------


JG säger:


”Om Gud verkar på en helt och hållet död människa, som inte kan behaga Honom, och som Gud inte förväntar sig något från, så är det väl uppenbart att Gud är den som allena verkar. Syndaren står som passiv mottagare av en nåd hon inte förtjänar.”


HaFo:


Alldeles precis! Men så måste vi då se vilken ordning som Gud bestämt i det att han tar initiativet och verkar. Först så går Han själv in i människans fallna situation och försonar/ förenar henne med sig själv i Kristi person och bär i hennes ( för varenda människa) ställföreträdare så fram det offer ingen annan kan bära fram:


Der RENA offret av människan förenad med Gud, Kristi persons kropp och blod på korset.


Han drar människor fram till Kristus med sitt budskap, om att alla människor är I HONOM försonade med Gud, förlåtna sina synder och tillräknade Kristi deras ställföreträdares rättfärdighet och gjorts av Gud rättfärdiga inför Honom = lika med helt oförtjänt, av honom gjorts rätt och färdiga för en evighet i Hans gemenskap.


Men då i sin underbara nåd, där Han i sin evighet, vill umgås med den mänsklighet som han räddat, så tar han inte in ngn som en robot med automatik. Han ställer fram hur allt är redo och klart för var människa från Hans sida. Och så säger Han med en ändlös respekt:


Låt Dig försonas med mig!


Människor lever i Guds gemenskap, inte därför att de därtill var förutbestämda till att få nåd, utan därför att de i Guds Andes ljus över Ordet, såg vem Jesus ÄR och betydelsen av blodsoffret på korset för alla människor och därmed såg att de därmed var inräknade och inbjudna och så tog Gud på Orden och accepterade och bejakade (lät sig försonas) att han räddat dem.


Visst allt beror på Guds rådslut. Visst allt beror på att den Gud kallar (nås av evangeliets budskap och därefter låter sig försonas), rättfärdiggör Han. Och de som (förblir I HONOM KRISTUS) förhärligar Han också.


HaFo

Fortsätter med inlägg som jag gjort på Erevna blogg kring Calvinismen.
------------------

Daniel Lungren säger till mig:

"Uppmanade Gud dig att skriva emot Guds Ord? Mer sannolikt var detta inbillning."

HaFo:

Detta säger Du med anledning av att jag skrev bl.a. följande:

"Men jag hävdar, att läran om att Jesus inte är hela mänsklighetens företrädare och inte dött för all mänsklighetens synd, utan enbart företräder och dör för deras synder, som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, är en lära som pekar på en annan Jesus än Bibelns Jesus.

I min Bibel så är Jesus hela mänsklighetens ställföreträdare och dör för all världens synd. Han försonar/förenar var människa med sig själv i sin person – Kristi person av Gud och människa försonade/förenade. Då ”när Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…” 2 Kor.5:17 – 21

Allt är i min Bibel klart från Guds sida gentemot var människa. Men Han tar fördenskull inte in alla människor, som robotar in i sin gemenskap, utan bifogar hälsningen, efter att han deklarerat att från Han sida är allt klart för var människa: ”Låten er försonas med Gud”."

Detta menar Du alltså är att skriva emot Guds Ord?

Därmed menar Du ju alltså att läran om att Jesus inte dött för all världens synd som Bibeln säger, utan enbart för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd, samtidigt som det är en lära som är emot Guds Ord, likväl är en lära från Gud!?

Ja eller nej frågor

- är läran om att Jesus inte dött för all världens synd utan enbart dött för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd - är den läran från Gud ?

- är texten 2 Kor.5:17 – 21 alltså en lögn som säger: Då ”när Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…” ?

- Menar Du alltså att bibelns framställning är falsk som säger att Gud har försonat alla med sig. Och den får del av det som ”låter sig försonas” ?

- Menar Du alltså att den som lever i följande tro lever i en falsk tro : Det är Kristus som av Gud är utvald och inte särskilda människor. De människor som kommer in I KRISTUS ÄR FÖR HANS SKULL I HONOM UTVALDA ?

- Menar Du att den som lever i följande tro lever i en falsk tro: Han är min utväljelse, Han är min vilja, Han är min förlåtelse, Han är min uppståndelse och eviga liv. Gud behövde inte utvälja mig. Han kallade mig in i Kristus, som är min utväljelse. Där är jag trygg. Men inte är det för att Han förutbestämt MIG till att få nåd, utan därför att Han utvalde Kristus och att jag är förd in i Kristus och tillräknad Hans försoning ?
-------

Jag menar att den som lever i en tro att man själv är speciellt utvald till att få nåd och satt sin förtröstan till en Jesus som dött enbart för dem som Gud i förväg har utvalt till att få nåd, har satt sin förtröstan till en annan, en falsk Jesus.

Vars hjärtan där detta föreligger känner bara Gud till och kan aldrig jag avgöra. Jag bara pekar på att den läran är falsk och att fiendens syfte med en sådan lära är att försöka få människor att sätta tro till en annan Jesus än Skriftens Jesus, som har försonat alla med Gud och uppmanar därför människan enligt skriftens Ord att låta sig försonas med Gud.

HaFo

Fortsätter med inlägg som jag gjort på Erevna blogg kring Calvinismen
-----

Michael G. Helders säger med adress till mig:

”Hur ser du på syndafallets konsekvenser på människan? Är människan i sig själv slav under synden, eller är hon fri att i egen kraft och styrka göra Guds vilja (utan pånyttfödseln)?

HaFo:

Bibeln säger att människan är slav under synden. Det är också min egen erfarenhet. Min egen erfarenhet och Skriften är också eniga kring att människan inte är fri att i egen kraft och styrka göra Guds vilja.

Men min egen erfarenhet, som också stämmer med Bibelns budskap, är att när Gud genom Anden och Ordet fört mig till insikt om mitt behov av förlåtelse för mina synder, pekat ut för mig vem Jesus ÄR och visat på betydelsen av offret på korset, så där i min hjälplöshet kunde jag bara utbrista:

Jesus ta hand om mig helt och hållet. I mötet med evangeliet hände ngt med mig, som gjorde Guds Ord, kring att ”låta sig försonas” möjligt, liksom att verkligheten om att pånyttfödelsen hänger samman med att ta Gud på Orden och inbjuda Jesus i sitt liv blev en verklighet.

När jag bad Jesus ta hand om mig från topp till tå, så hände ngt, där all min oro, ofrid, syndaångest och tumultet i mitt inre bara stannade upp. Jag hade läst igenom Bibeln 4 ggr innan denna händelse och inte sett vem Jesus var och betydelsen av offret på korset.

Men dan efter så slog jag upp en för mig helt ny Bibel. Jag såg att Jesus dött för var människas synd och att jag därmed var inräknad!! När jag såg betydelsen av Kristi blodsoffer för min synd (alla människors synd där jag därmed är inräknad), så omgavs jag av ett ljussken som bara inte går att beskriva med vilken lättnad detta var för hela mitt väsen, att se att jag var försonad och förenad med Gud för Kristi skull.

Jag blev liten, Jesus blev stor. Jag var inte speciell och utvald. Men Jesus var speciell och utvald i mitt ställe och eftersom detta var ngt som Jesus utfört för alla människor, så var jag inräknad och UTVALD I HONOM.

Tror alltså inte att jag var född på nytt, innan jag ”låtit mig försonas med Gud”, handlat på Hans Ord och inbjudit Jesus att vara Herre i mitt liv. Men nånting hade hänt i mötet med evangeliet, som gjorde att, ngt som helt låg utanför min förmåga tidigare, så nu kunde jag låta mig försonas med Gud och be Jesus ta hand om hela mitt väsen och liv.

Och därefter som konsekvens av tro på Jesus och att ta Gud på Orden, så blev jag född på nytt. Det är min upplevelse och jag tycker att det stämmer väl överens med Guds Ord.

Om Du Michael vill se lite mer hur jag ser på Din frågeställning, så gå in på länken:

http://hem.spray.se/harry.forsgren/H4Bok.htm

Ge också gärna Michael konkreta svar med ja eller nej på de frågor som jag tidigare här ovan ställde till Daniel!

HaFo
----------------------------------

Christian säger med adress till mig:

”Jag är ej Kalvinist.”

HaFo:

Först bara en liten petitess, stavas det med C eller K? Nej Christian, jag har aldrig trott att Du var Calvinist. Men har Du insett att Du har gett Dig i lag med människor och gör PR för en sida, där människor uppenbarligen är det – eller åtminstone synes vara på god väg att dras till Calvinismens lära ?

Nå, oavsett, så är det ju inget som hindrar att Du ger Din syn på innehållet i de inlägg som jag här gjort, eller kommenterar inlägg som de gjort, som tydligen försvarar läran, att Jesus inte dött för alla människor, utan enbart dött för de som Gud i förväg utvalt till att få nåd.
------------

Jag kan inte låta bli att återge från ett mail som jag fick med anledning av debatten här.

(Märk att detta lägger jag inte in för att vara ohövisk, inte heller sätter jag in det, utifrån ”mina vanföreställningar, mina fördomar, med en rädsla för det främmande”, eller med ”retorisk slughet” och ”frustrerande beteende”, som Daniel anklagat mig för att göra. Anser Du Christian, att detta är en fair conclussion som Daniel gör, utifrån de inlägg som jag gjort??)
------------------------

Mailet säger:

”Direkt vill jag säga att jag blev riktigt bedrövad över hur Erevna bemöter dem som inte delar deras syn. Fortsätt varna!

När Erevna startade brukade jag läsa och ibland skriva lite kommentarer. Men numera läser jag sällan, för det är alltför mycket ord-ord-ord. Intellektuellt, ordvrängeri, briljerande - och så ryggkliande.

De berömmer varann hej vilt, det känns som klubben för inbördes beundran. Jag tror att kunskapens träd härskar på det forumet. Och så ser jag att när någon har avvikande tankar så blir det omgående personangrepp, och det är inte sunt. Då är det något som inte stämmer.

Jag förstår nu att jag stött på kalvinister utan att veta att de är det och vad den läran går ut på. Nu vet jag det. Det finns många ***** och fallgropar, men bara en Väg.”
-----------------

Slut från mailet som alltså inte var författat av mig, utan av en läsare som tar del av vad som händer på Erevna. Är den mailskribenten också i Erevnas lednings synsätt, en som är ohövisk, har vanföreställningar, har fördomar, har en rädsla för det främmande, har en retorisk slughet och ett frustrerande beteende?

HaFo

Fortsätter med inlägg kring Calvinismen på Erevna blogg. Gå gärna in på

http://erevna.nu

För att få del av hela debatten (Jag vet inte om det är med flit man gör denna debatt "osynlig" på sidan. Men slå in Calvin i sökrutan längst upp tilll höger, så kommer Du in på ämnet!)

----------

Pär Stenberg säger med adress till mig:

”jag kan inte göra annat än att ta mig tiden och skriva ett svar på det som du nyss skrev (vilket får mig att undra om jag ens vill fortsätta att prata med dig).”

HaFo:

Vad är det som är så allvarligt galet och ohöviskt så att Du överväger att inte ens prata med mig?

Pär:

”jag kan inte hålla med om att vi attackerar med personangrepp mot dem som inte håller med oss”

HaFo:

Är det inte en form av personangrepp indirekt, att säga som Du gör till mig, att vad Du framför gör att jag inte ens vill prata med Dig, utan att man egentligen i sak bemött den som man menar att man inte ens kan prata med?

--------------

Pär:

”Men om du tycker att jag gjorde fel i att säga att du skulle skämmas, så står jag fortfarande vid mina ord. Du påstår att de av oss som anser oss tro på predestination har ett annat evangelium, och det är ingen dålig anklagelse. Men när jag ser att du inte ens förstår vad vi tror på utan felaktigt målar upp vår position tycker jag sannerligen att jag har all rätt att be dig att skämmas.”

HaFo:

Jag har utifrån Skriften pekat på att läran om att Jesus inte dött för all världens synd, utan enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd, är en obiblisk lära och för det påståendet, när jag håller mig till Skriften, mnar jag inte skämmas för!

Pär:

”Personligen tycker jag det är ganska uppfriskande att ha ett forum där samtalen kan föras på en högre nivå. Briljerande?”

HaFo:

Denna mening visar ju att mailskribenten hade rätt. Ni anser er föra samtal på en högre nivå än andra – eller!?

Du påstår sen att jag inte är ödmjuk, för att jag inte bett om ursäkt för de påståenden som i Dina ögon är vilset ute. Men om det nu är så, att Calvinismen menar att Jesus inte dött för all världens synd, utan enbart för de människor som Gud i förväg bestämt till att få nåd, så blir konsekvensen den som jag skisserat! Och då ämnar jag inte be om ursäkt innan Du uppvisar svart på vitt att Calvinismen inte har i bagaget den förförande läran om att Jesus bara dött för de som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

----------------------------------------------

Pär:

”Att hänvisa till texternas originalspråk är inte att briljera.”

HaFo:

Men frågan är om Du menar att människor måste ha denna kunskap för att komma rätt, eller om Guds ande kan för människor ge ljus över Ordet, denna kunskap kring originalspråket förutan!?

-------------

Pär:

”enligt HaFo måste man begränsa sig till en viss översättning och vara ovillig att titta på grekiskan för att kunna göra en rätt tolkning”

HaFo:

Vad är detta för svammel? Var har jag sagt ngt sådant? Jag bara menar att Gud är mäktig att genom sin Ande belysa Ordet, så att ”de som ger kärleken till sanningen rum i sina hjärtan”, ser vem Jesus ÄR Gud själv kommen i kroppslig gestalt och ser betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset.

Då när ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”. Alltså försonade var människa inför sig själv och ger var människa erbjudandet att ”låta sig försonas med Gud”.

--------------

Pär:

”Vad jag vet och tror på är att Jesus har dött för alla dem som i tro vänder sig till honom. Hans blod frälser alla som tror på honom. ALLA! Och därför kan jag uppriktigt säga till alla människor att Gud vill att de vänder sig om och att den som vänder sig om har ett offer att peka på! Så ja, kära människor! Låt er försonas med Gud! Ja, amen. Alla som ropar ut till honom kommer han att ta sig och rädda….

…Jesus dött en ställföreträdande död för alla som är villiga att tro på honom.”

HaFo:

Vad menar Du här egentligen? Har Jesus dött för all världens synd eller bara för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd? Är de som vänder sig till Honom, de som Gud i förväg utvalt till att få nåd och umgås med den falske Jesus som säges bara ha dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Eller har Jesus dött för alla människor och de som i den tron på Jesus tar emot den som dött för all världens synd och därför är förvissade om att de är inräknade. Inte för att de skulle vara i sig själva speciellt utvalda, utan därför att de sett vem Gud utvalt, Kristus och att de i den person Kristi person, som är hela mänsklighetens ställföreträdare därmed är inräknade och utvalda I HONOM..

---------------

Pär:

Jag ber om ursäkt för min sarkastiska ton men mitt ursprungliga tålamod har börjat ge vika. Upplever inte att vi blir behandlade med den respekten vi förtjänar.

HaFo:

Naturligtvis ursäktar jag Dig Din sarkastiska ton. Men av vilken anledning skulle den vara motiverad?

Vad är det i vad jag skriver som är så tålamodsprövande? Vilka menar Du med att Ni inte blivit respekterade, som ni förtjänar? På vilket sätt menar Du att man ska visa ”Er den respekt som Ni förtjänar"?

HaFo

---------------------------------------

Daniel Lundgren har försökt besvara min undran över vad han menade med att jag skrev enligt hans påstående, utifrån mina vanföreställningar, mina fördomar, med en rädsla för det främmande, med retorisk slughet och frustrerande beteende.

Han anger då den konsekvens, som jag angett infinner sig om man förmedlar en lära som lär att Jesus inte dött för all världens synd, utan bara för de som Gud i förväg bestämt till att få nåd.

Att jag inte var beredd på att köpa de många fina orden och sken av att vara lärd och studerad från Pär och menade att fokusera hur viktigt det var att pussla samman Bibelsammanhang till en helhet från Skriften, menar Daniel vara retorisk slughet och frustrerande beteende. (Anser både Du Christian och Helders efter att ha tagit del av mina inlägg att Daniel har fog för sina anklagelser mot mig?)

---------------------------------------

Daniel:

”Även om jag känner mig frestad att svara på dina nya följdfrågor och kommentarer, så avstår jag. Diskussionen leds ju på stickspår och vi lägger tyngdpunkten på fel ställe.”

HaFo:

Daniel anser tydligen att det är stickspår och att lägga tyngdpunkten fel att ställa följande frågor (Är det också vad Du Christian och Helders anser):

----------------

Ja eller nej frågor

- är läran om att Jesus inte dött för all världens synd utan enbart dött för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd - är den läran från Gud ?

- är texten 2 Kor.5:17 – 21 alltså en lögn som säger: Då ”när Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…” ?

- Menar Du alltså att bibelns framställning är falsk som säger att Gud har försonat alla med sig. Och den får del av det som ”låter sig försonas” ?

- Menar Du alltså att den som lever i följande tro lever i en falsk tro : Det är Kristus som av Gud är utvald och inte särskilda människor. De människor som kommer in I KRISTUS ÄR FÖR HANS SKULL I HONOM UTVALDA ?

Menar Du att den som lever i följande tro lever i en falsk tro: Han är min utväljelse, Han är min vilja, Han är min förlåtelse, Han är min uppståndelse och eviga liv. Gud behövde inte utvälja mig. Han kallade mig in i Kristus, som är min utväljelse. Där är jag trygg. Men inte är det för att Han förutbestämt MIG till att få nåd, utan därför att Han utvalde Kristus och att jag är förd in i Kristus och tillräknad Hans försoning ?

HaFo

-----------------------------------------------------

Helders utan att svara på en enda fråga som jag tillställt honom och andra på bloggen, säger med adress till mig:

Helders:

"Kan någon i egen kraft och styrka komma till Jesus?"

HaFo Svar:

nej!

Helders:

"Är det Jesus som har utvald oss, eller är det vi som har utvald Jesus?"

HaFo svar:

Jesus har utvalt oss, till att I HONOM bli som Skriften säger ”rättfärdighet från Gud”.

Helders:

"Vad slags konsekvenser hade syndafallet på oss människor? Vad säger Romarbrevet 3 till 9? Vad säger Efeserbrevet 1 & 2?

HaFo Svar:

Har Du läst igenom den länk som jag gav Dig, så behöver Du inte ställa den frågan, utan vet mitt svar och har även där svar på de andra frågorna som Du ställer:

http://hem.spray.se/harry.forsgren/H4Bok.htm
-----

Helders:

”En stille undran, talar du inte extremt mycket emot dig själv nu?”

HaFosvar:

Nej, men flera här verkar oförmögna, efter att ha blivit utsatta för Calvins läror, att kunna pussla samman en helhet av Skriften, som jag försöker göra.

Det är också precis fiendens syfte med läran om att Jesus dött enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd, att människor ska bli blinda inför Skriftens Jesus, där ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…” och därmed bli bedragna till att sätta tro till en annan Jesus än skriftens Jesus.

Det förvånar mig inte så mycket Michael, att Du är på väg att fångas in i detta falsarium. För den dragningen har Du ju uttryckt under lång tid. Men det förvånar mig storligen, att Christian är beredd till att ge sig i lag med företrädarna för Erevna blogg. Det förvånar mig också stort att Christian inte gett klara svar på de frågor som jag tidigare här har rest.

Christian deklarerar att han inte är Calvinist. Men varför då inte ge klara besked på de frågor som jag i ett otal inlägg rest. Jag undrar om Du Christian verkligen insett allvaret med en lära, som säger att Jesus inte dött för all världens synd, utan enbart dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd!??

Hur allvarlig den läran är och vilka krafter som ligger bakom den blir ju allt mer uppenbar, desto mer som dess företrädare här går i dess försvar.

Jag ställer en del av de frågor jag tidigare ställt, då nu med speciell adress till Helders och Christian för att få just Era synpunkter och svar:

--------------

Ja eller nej frågor

- är läran om att Jesus inte dött för all världens synd utan enbart dött för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd - är den läran från Gud ?

- är texten 2 Kor.5:17 – 21 alltså en lögn som säger: Då ”när Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…” ?

- Menar Du alltså att bibelns framställning är falsk som säger att Gud har försonat alla med sig. Och den får del av det som Skriften säger, som ”låter sig försonas” ?

- Menar Du alltså att den som lever i följande tro lever i en falsk tro : Det är Kristus som av Gud är utvald och inte särskilda människor. De människor som kommer in I KRISTUS ÄR FÖR HANS SKULL I HONOM UTVALDA ?

- Menar Du att den som lever i följande tro lever i en falsk tro:

Han är min utväljelse, Han är min vilja, Han är min förlåtelse, Han är min uppståndelse och eviga liv. Gud behövde inte utvälja mig. Han kallade mig in i Kristus, som är min utväljelse. Där är jag trygg. Men inte är det för att Han förutbestämt MIG till att få nåd, utan därför att Han utvalde Kristus och att jag är förd in i Kristus och tillräknad Hans försoning ?
----------------

HaFo

-----------------------------------------------------


JG visar med sitt inlägg att inte han heller har förstått vad det är jag säger. Inte heller han har gett några konkreta svar på de frågor som jag ställt.

Jag återger en del meningar från JG och ger dem svar:

JG:

”I din framställan av detta så handlar alltså det hela i praktiken om vad den naturliga människan gör.”

HaFosvar:

Nej, det handlar om att hon ser Guds vilja och hur Han lagt upp det i ljuset från Anden över Ordet i en helhet och så då gör som GUD SÄGER TILL HENNE att göra. Det sker på hans initiativ!!!

JG:

”Det är hon (människan), som genom sitt eget beslut, har makten över liv och död, det är alltså hon som bestämmer om/när hon skall födas på nytt, det är i henne som skillnaden ligger mellan himmel och *******.”

HaFoSvar:

Nej, nej, Gud har initiativet och handlar, som han visar i sitt Ord, när människan underordnar sig Hans initiativ och vilja.

Och vad är då Guds vilja ?

Jo att ”alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta” och den sanningen lägger Gud fram för var människa, som får del av budskapet från Skriften, att från Guds sida är allt klart för var människa, att Han försonat och förenat varje människa med sig själv i Kristi person av Gud och människa förenade och att offret av Kristi persons kropp och blod på korset, gäller för var människa och därför så säger Han så till var människa:

Låt Dig försonas med mig, för du är inräknad genom att Jesus i Ditt ställe dog för alla människor.

------

Gud visar också på hur Han i sin suveränitet och vilja bestämt att det ska gå till att människan ”låter sig försonas”:

”Åt alla dem som tar emot honom ”Jesus”, ger HAN (EFTER SITT EGET BESLUT!!!) rättighet till att bli Guds barn” och de blir inte därmed födda av någons mans vilja, utan av Gud, eftersom det är Han som bestämmer hur det ska gå till, att människor blir Guds barn och hör Honom till.

JG:

”Gud har litet eller inget att säga till om här, utan styrs av hennes beslut och handlingar.”

HaFoSvar:

Nej, Gud har allt att säga till om och har hela initiativet!! Men om man lägger samman Skriften och inte låter sig bedras av Calvins falsarium, så ser man att Gud förklarar för alla människor, som nås av ett sant evangelium, att de är från Hans sida försonade/förenade i Kristi person, ser att de alla är inräknade i sin ställföreträdares RENA offer av Kristi person (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Han visar i sitt Ord, att de alla människor från Hans sida fått nåden av att, ”Han tillräknar inte människorna deras synder”. Utan att de av nåd, alla människor (”försonat världen med sig själv”, från Guds sida är tillräknade Kristi, deras ställföreträdares rättfärdighet.

Och därför vädjar Han i sin inbjudan:

Låt er därför försonas med mig! Det är Hans vilja och initiativ, att i sin suveränitet, lägga det på det planet, att Han inbjuder människan ”att låta sig försonas”, om man ser till en helhet av vad Skriften säger.
-------------

Varför ska då människor mena sig veta bättre än Gud, hur Han har lagt upp det att bli Hans tillhörighet och mena att det inte är att ge Gud hela äran, att ta Honom på Orden och handla efter vad Han säger till de människor, som längtar (väckta av evangeliets budskap), efter att få höra Honom till.

----------------

Jag återkommer till Ditt nya jättelånga inlägg Pär! Du är ju nästan värre än mig på att skriva långt :-)

HaFo

Fortsätter att återge inlägg som jag gjort på

http://erevna.nu

kring Calvinismen. Gå in där och sök på ordet Calvin i rutan högst upp till höger (vet inte om de med flit gör det svårt att hitta denna debatt??), så att Du får hela sammanhanget.
-------------------

Helder säger till mig:

”du talar hela tiden emot dig själv. Försök sätta dig lite djupare in i frågorna (speciellt innan du börjar köra så extremt hårt på att fördöma evangeliet- som vi andra tror på).”

HaFo:

Visa mig konkret var jag i en helhet av Ordet talar emot mig själv och inte i Ordets hela samklang!

Javisst jag glömde att Calvinisterna satt sig lite djupare in i frågorna än alla andra. Ursäkta min sarkasm, men tror Du verkligen själv på att det är så, att Du nu hamnat i en slags elitism av speciellt utvalda människor som av Gud förutbestämts till att få nåd?

Vad är det då för evangelium ”som vi andra ( Calvinisterna ) tror på” och som Du förmedlar Helders? Är det tron på en Jesus som dött enbart för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd, eller är det evangelium utifrån Guds vilja som Du står för,

att ”alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta” och att den sanningen lägger Gud fram för var människa, som får del av budskapet från Skriften, att från Guds sida är allt klart för var människa, att Han försonat och förenat varje människa med sig själv i Kristi person av Gud och människa förenade och att offret av Kristi persons kropp och blod på korset, gäller för var människa och därför så säger Han så till var människa:

Låt Dig försonas med mig, för Du är inräknad genom att Jesus i Ditt ställe dog för alla människor.

—————

Helders:

”Du kan inte ena sekunden skriva ’Jesus har utvald oss’. för att andra sekunden skriva ’de som tror på utkorelsen tror på ett falskt evangelium’, det är en självmotsägelse.”

HaFo:

Nej det är ingen självmotsägelse! Enligt Skriften så har Jesus utvalt alla att I HONOM vara utkorade och inte människor som speciellt av Gud är utvalda i förväg till att få nåd. Det är riktigt skrämmande att börja inse, att Du inte inser denna skillnad, efter att ha börjat anamma Calvins lära!

Kan bara för övrigt bejaka de Ord från skriften som Du lägger fram och jag har aldrig i vad jag skrivit sagt ngt emot dessa skriftens Ord, men belyst dem i en helhet av vad Skriften säger.

Håller helt med Dig i Dina slutord:

”kort och gott det är fullbordat!- Finns inget du kan lägga till eller dra ifrån- Jesus ställföreträdande försoningsdöd på Golgata Kors!”

HaFo:

Precis!!

Och det gäller alla människor och inte några speciella människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd, utan de som på Guds uppmaning utifrån Ordet på hans initiativ, efter att Han gjort klart att från Hans sida så är allt berett med en inbjudan till alla:

Låt Dig försonas med mig. Och där ingår i att låta sig försonas med Gud, att sätta sin förtröstan till den Jesus som dött för all världens synd och inte till den Jesus som säges ha dött enbart för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd.

Vilken Jesus åberopar Du Michael?
————

Ser fram emot Michael till att Du ger konkreta svar på de frågor som jag tidigare rest. Önskar även att Christian konkret och omfattande ville ge svar på de frågor som jag rest. Och kommer som sagt tillbaka till Pärs inlägg som jag ännu inte hunnit gå igenom.

HaFo

------------------------------------------------------------------------------------------

Du Michael har hunnit med att ge mig ännu ett inlägg. Jag är för trött och slut ikväll för att hina och orka läsa och kommentera det. Jag sparar upp det och återkommer.

Återger ett svar som jag gjort på Ditt tidigare inlägg:
----------------------------

Michael G. Helders säger till mig:

”Vet inte om jag vill svara dig Harry”

HaFo:

Det är ett litet märkligt ställe som jag tydligen hamnat på här. Det är vid ett flertal tillfällen som jag nu, när jag ifrågasätter Calvinismen, som jag bemöts med ett litet hotfullt pekfinger: jag vet inte om jag vill tala med dig. Här gäller det tydligen att ”rätta in sig i ledet” och inte ifrågasätta Calvinismen, om man ska duga som samtalspartner – eller?

Michael säger:

”Vill du kommentera vidare- så undvik gärna de hårda etiketerna du använder- på person. Använd gärna dem på grupp såsom t.ex ”calvisniter”- men inte på personer. Du kan inte se människors hjärtan, och du kan inte veta vem som tillhör Herren eller inte- så undvik gärna att fördöma enstaka personer om du önskar försätta debattera.”

HaFo:

Tycker att jag gjort klart att jag inte vet vad som finns i människors hjärtan och inte dömer människor, men ifrågasätter den Calvinistiska läran om att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och inte som Bibeln säger att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”. Alltså att Jesus är den som dog enligt skriften, för all världens synd förnekas i Calvinismen. Och det menar jag då är en tro på en annan Jesus än Skriftens Jesus.

Om jag då ohöviskt angripit eller dömt någons person, så ber jag om ursäkt. Det har aldrig varit min mening.
-------------------------

Michael säger:

”du försöker ju inte ens förstå vad JG, Pär, Daniel och jag själv har skrevet.”

HaFo:

Jag försöker verkligen förstå! Men jag kan inte köpa, med den ensidighet som Ni läser
Skriften, utan att pussla den samman i en helhet och ser allt genom det tankefilter som Calvin med sin lära lagt ut, för att hindra människor från att se en helhet av Skriften och även få människor att missa målet, genom att sätta tro till en annan Jesus än Skriftens Jesus.
-------------------------

Michael säger:

”Det du presenterar är ju ren ”hop kop” av universalim, synergism, och privat teologi m.m.”

HaFo:

Att Du så grovt och grundlöst anklagar mig på detta sätt, visar att Du ännu inte alls fått tag på vad det är jag försöker säga.
-----------------------

Michael säger:

”Pär, mig själv och andra är monergister- dvs vi tror frälsningen är Guds värk allena, att det är inte vi som har utvald Jesus- utan han som har utvald oss. Vi tror inte det är möjligt för någon människa att bli frälst, men vi vet att för Gud är allt möjligt.”

HaFo:

Jag bryr mig inte om några märkvärdiga ord och etiketter. Men vad Du beskriver detta vackra ord står, beskriver också väldigt väl hur jag ser det. Märkligt att Du har kunnat missa det i vad jag skrivit.

Och Gud gör det möjligt för människan att bli frälst genom att Han själv går in i hennes fallna situation (alla fallna människors situation) och där i Kristi person försonar/förenar var människa med sig själv( ”han tillräknar inte människorna deras synder”) och så i den fallna människans ställe (alla människor från Adam och allt framgent), som han ställföreträder, bär Han fram det offer som ingen människa kan bära fram:

Det RENA offret av en med Gud förenad människa Kristi persons kropp och blod på korset.

Så efter att Gud med evangeliet visat människan att från Hans sida är allt klart, så säger Han till var människa: Låt Dig därför försonas, bli vän med mig eftersom jag är försonad, är vän med Dig.

Skulle Gud uppmana den människa, som nåtts av evangeliets budskap om att Jesus dött för var människas synd och därför är inräknad i Guds rådslut, att låta sig försonas med Honom, om Han inte samtidigt såg till, att människan faktiskt kan låta sig försonas med Gud på Guds uppmaning och initiativ!?

Det handlar inte om ngn prestation från människans sida, eller att hon skulle kunna bidra till ngt för frälsningen. Det handlar om ett passivt hjälplöst accepterande av vad Gud fullbordat för henne, när hon låter sig försonas med Gud.

-----------------

Jag återupprepar Dina väsentliga Bibelord Michael och gör stor text på en del, som jag tycker då belyser vad texten egentligen fokuserar, KRISTUS DEN UTVALDE och oss I HONOM utvalda att höra Gud till.

Gör en del kommentarer till den första Bibelversen. Lägg detta samman med andra texter som jag angett i tidigare inlägg.

Rom 8:

28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. 29 Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. 30 Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

HaFo:

Ett Ord som måste ses i en helhet av Skriften. Hans kallelse når dem som hör budskapet om att Han försonat alla med sig och som på Hans initiativ och uppmaning låter sig försonas med honom. De kommer in i sin förutbestämmelse att inneslutna i Kristus höra honom till. Dem förklarar Han rättfärdiga för Kristi skull och inte därför att de var förutbestämda till att få nåd. Och de som förbliver i Kristus förhärligar Han och vid den kroppsliga uppståndelsen.

--------------------

Ef 1:

3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, SOM I KRISTUS har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse,

4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss IHONOM för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom.

5 I sin kärlek har han GENOM Jesus KRISTUS förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut,

6 för att den härliga nåd SOM HAN HAR SKÄNKT oss I DEN ÄLSKADE skall prisas.

7 I HONOM är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd

8 som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.

9 Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade FATTAT I KRISTUS

10 den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: AT I KRISTUS SAMMANFATTA ALLT I HIMLEN OCH PÅ JORDEN

11 I HONOM har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut,

12 för att vi som har vårt hopp I KRISTUS skall prisa hans härlighet och ära.

13 I HONOM har också ni, SEDAN NI HÖRT det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, I HONOM har också ni, SEDAN NI HAR KOMMIT TILL TRO, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill.

14 Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas.

HaFo:

Hans eget folk är de som kommit till tro på Skriftens Jesus och som inte blivit förförda av trosförkunnelsens, katolicismens, Messianska föreningens eller Calvins falska Jesus.

HaFo

--------------------------------------------------------------------------------------


JG säger till mig:

“Du säger att jag inte har förstått vad du säger. Det är dock omöjligt att förstå dig på annat sätt än att du är en klockren synergist, där Gud och människa samverkar i rättfärdiggörelsen och frälsningen.”

HaFo:

Din grova ogrundade anklagelse mot mig visar, att Du fortfarande inte alls fått tag på vad jag försöker säga och dessutom förvränger Du här framdeles vad jag skrivit.
------------------

JG säger till mig:

”Du säger själv klart och tydligt att Gud har redan gjort sin del och nu väntar Han på att syndaren skall göra sin del.”

Var har jag sagt ngt sådant? Jag citerar Skriften från där Gud erbjuder människan att på Hans initiativ ”låta sig försonas”. Syndaren kan inte bidra till ngt för sin räddning. Det är helt och hållet Guds verk. Men Gud är så artig med den som Han räddat så Han erbjuder henne att ”låta sig försonas med Honom”. Är det inte vackert? Han våldför sig inte på människan så att Han säger nu har jag räddat Dig, följ med mig nu vare sig Du vill eller inte.

Nej, Han säger till henne enligt Skriften, ”Den som vill han komme och tage livets vatten för intet.”

Varför skulle Gud leka med människan och ge henne det erbjudandet, om Han inte också samtidigt möjliggjorde för människan att då efterfölja Guds uppmaning och inbjudan på Hans initiativ. Fördenskull så har hon på intet sätt bidragit till den räddning som Gud allena i Kristus Jesus utfört för alla människor.
-------------

JG säger:

”Alltså så förväntar sig Gud något av den naturliga människan, alltså förväntar sig Gud att den naturliga människan kan behaga Honom. Det hänger verkligen inte ihop om man nu ”lägger samman Skriften”.

HaFo:

Gud förväntar sig ingenting av den naturliga människan. Han vet hur fallen och oförmögen hon är Honom förutan. Han förväntar sig inte att ngn enda människa skulle kunna behaga honom.

Men han erbjuder sig att se på människan med icke tillräknad synd för Kristi skull. Han erbjuder människan att för Kristi skull räknas som rättfärdig (rätt och färdig för en evighet i Guds gemenskap). Han inbjuder människan in I KRISTUS sin ställföreträdares verk. Han visar att detta gäller alla människor och att därför så gäller budskapet och inbjudan till alla.

Skulle så Gud, när han ställt människan inför all dessa sina erbjudanden, lämna henne där i sticket, när hon där i sin hjälplöshet och vetskap i ljuset från Anden och Ordet, ser att hon ingenting kan bidra med för sin räddning, men hjälplöst i sitt förtappade tillstånd blickar upp på korset, hjälplöst tar Guds erbjudanden på allvar och tror Honom för vad Han säger och hjälplöst accepterar att Gud i Jesus Kristus räddat henne.

Skulle då Gud säga till den människan:

Aja baja, nu försökte Du bidra med ngt till Din räddning. Du ger inte mig hela äran. Du ser inte min suveränitet. Du har inte förstått att jag bara räddar de som jag i förväg har bestämt till att få nåd.

Detta är Calvins Gud, och den Guden är inte min Gud! Min Gud har i Jesus Kristus försonat mig med Gud själv och jag får bara hjälplöst tro, att den Jesus som dog för all världens synd är min ställföreträdare och att jag där är inräknad, eftersom Gud säger att från Hans sida är allt klart med alla människor ”Han tillräknar inte människorna (alltså inte mig heller) deras synder”.
----------------------

JG säger till mig:

”Det är ju tydligen den naturliga människan som i sig själv skall leta efter halmstrået att hon ”ser” vem Jesus är, att hon upplevt tillräckligt mycket av andliga behov och nöd. Hon har att sätta sitt hopp till att hon är tillräckligt ”uppriktig” i sitt ”bejakande” av Jesus, och att hon både kan ta emot och hålla i frälsningen tillräckligt hårt livet ut. Allt fokus ligger på henne själv och hennes subjektiva erfarenheter och känslor. Inte på Jesus och vad Han har gjort. Det är syndarens gärning och viljebeslut som allting ytterst hänger på.”

HaFo:

Jag vet inte hur det kan vara möjligt att så illvilligt tillskriva mig sådant som jag aldrig uttryckt, än mindre står för.

I vad jag skrivit ligger allt fokus på vem Jesus ÄR (Gud själv kommen i kroppslig gestalt) och allt fokus på betydelsen av offret av Kristi (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset och hur detta enligt skriften är ngt som Gud utförde för alla människor och inte enbart för speciellt i förväg utvalda människor till att få nåd.

Här blir Jesus stor och människan liten.

Men under sken av att Gud är stor och suverän och människan är (helt riktigt) ett hjälplöst kryp. Så blir i slutändan i denna lära i Calvinismen, att det är ”OSS” de i förväg utvalda, som är stora och Jesus ”liten” som inte dog som Skriften säger för all världens synd, utan enbart för de i förväg utvalt speciella människor, som kommer till tro på den Jesus som inte dog för all världens synd.
---------------------

JG säger:

”en allvarliga frågan här är varför man skall sätta sitt hopp till den egna förmågan, och att det är något i den gamla människan som avgör om hon rättfärdiggöras eller ej.”

HaFo:

Nej, det finns inget i den egna förmågan eller hos den gamla människan, som avgör om hon rättfärdiggörs eller ej. Gud väntar inte på nån förmåga hos människan på det planet, utan överväldigar henne med sitt erbjudande till att hjälplöst acceptera den räddning som han utfört för var människa. Men han våldför sig inte på henne, utan säger ”den som vill han komme och tage livets vatten för inte.

Jag är glad att Jag inte har Calvins Gud, utan en Gud som är min vän i en innerlig kommunikation och relation, där han inte behandlar mig som ett äckligt litet värdelöst kryp, utan behandlar mig med kärlek och omsorg, trots all min skröplighet, alla fel och brister, all min Gudsfrånvändhet och oförmåga, så säger Han: Jag älskar Dig för Kristi skull. Du är i Honom Din ställföreträdare, förlåten all Din synd och tillräknad Hans rättfärdighet.

(Jag har ännu inte hunnit med att gå igenom hela Pärs jäätellåånga inlägg. Men den som väntar på nått gott ….spänner fast säkerhetsbältena för att ta del av ett multijättelångt svar på Pärs inlägg, så fort jag hinner med att nogsamt gå igenom hela inlägget. Jag ämnar inte vara oartig och bara ”skumma”, ett så seriöst, välmenande, omfattande inlägg med en dessutom vänlig ton, som jag inte är bortskämd med från företrädare för Calvinismen.

Återkommer där alltså så fort jag hinner med det. Å snälla ”hugg inte ihjäl mig” för mina inlägg idag och vänta gärna med att kommentera dem, så att jag får en chans att bli färdig med kommentaren till Pär, så kan vi ”käfta vidare sen” kring dessa inlägg idag. Jag är ingen robot, utan en människa frälst av nåd.)

Önskar alla allt gott så länge!

HaFo

Fortsätter med inlägg på Erevna blogg kring Calvinismen.
------------

Här kommer mitt svar till Pär. Det blir som sagt jättekollorysansvärt långt, så jag gör det till 6 inlägg så blir det lättare att läsa.
—————

Inlägg 1 med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

Har försökt läsa igenom Ditt inlägg noggrant Pär. Jag uppskattar den vänliga tonen som jag sannerligen inte är bortskämd med från de Calvinister som jag haft kontakt med.

Men nu är det väl kanske också så, om man lite summerar Ditt inlägg så att Du inte är ”en tvättäkta Calvinist”.

För då skulle Du knappast svara med ett tja, jag vet inte på frågan om Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd eller om Han dog för all världens synd.

Jag sätter P:”… för Pär och som vanligt HaFo för mina kommentarer och funderingar.
———-

P: ”Vad jag skriver om berör vilka Jesu död var gjord för”

HaFo:

För mig är det helt obegripligt hur frågan överhuvudtaget kan uppstå och att det inte är självklart att Jesu död och uppståndelse var ett Guds verk gjort för att ta sig an den fallna mänsklighetens situation och som Han säger sig lösa från sin sida, med att ”Gud var i Kristus och försonade välden med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”.

Att denna hälsning från Gud, inte var riktat till ”några i förväg utvalda till att få nåd”, eller redan troende, visar sig när Han så säger till människan, som i texten får höra budskapet om att Gud gjort allting klart från Hans sida, så säger han till henne uppmaningen att ”låta sig försonas med Gud”.

Skulle Han ge människan den uppmaningen, om Han inte därmed menade vad Han sa, att från min sida är allt klart, för jag har försonat dig med mig själv (alla människor i texten – alltså är Du inräknad), så låt dig försonas med mig och den människan skulle vara oförmögen att ta Gud på orden och handla efter Hans direktiv och på Hans initiativ, låta sig försonas? Varför ger Du Gud uppmaningen till människan att låta sig försonas med Honom?
———–

Pär reser så frågan: Vad var syftet med korset? Och skissar på skillnader i Arminianismens, Calvinismens och Universialismens syn på detta spörsmål. Jag ger en kommentar mellan varje lära.

Arminianism: Jesus död möjliggjorde frälsning för alla människor men Jesu blod
frälser endast dem som tror. De som tar emot honom blir frälsta genom tro på basis av Jesu död.

HaFo kommentar:

Om man därmed menar att människan på nått sätt skulle kunna bidra till sin räddning med ngn form av prestation, så är det en villolära.

Men handlar det om att människan som nås av evangeliets budskap, om att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder” och så på Guds uppmaning och initiativ, som en passiv hjälplös mottagare av gåvan, tar honom på orden, när hon blir varse den fria gåvan och accepterar den, så tror jag det ligger i linje med en helhet av Skriften.
———————–

Kalvinism: Jesu död frälser och säkrar och garanterar frälsningen för alla som Jesu försoning var gjord för. De som tror på honom utgör de utvalda, och de blir frälsta genom tro på basis av Jesu död.

HaFo kommentar:

Här blir då frågan om det är Skriftens Jesus som man tror på och sätter sin förtröstan till, alltså den Jesus som dött för all världens synd, eller om man tror sig vara utvald, därför att man kommit till tro på en Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd. Då har man även här fångats av villolära.
—————-

Universialism: Jesu död frälser och säkrar och garanterar frälsningen för alla som Jesu försoning var gjord för. Försoningen gjordes för alla människor och alltså blir alla frälsta genom Jesu död.

HaFo kommentar:

En klar villolära!
————————

P:

”Jesus kom för att rädda och frälsa syndare: inte att försöka rädda men att faktiskt rädda till 100% och därmed friköpa ett folk åt sig själv (1 Tim 1:15, Matt 1:21, Tit 2:13-14). Jesus, som vår överstepräst, frälser till yttersta alla dem som kommer till honom eftersom han evigt medlar för dem inför Gud Fadern (se Hebr 7:24-25, Rom 8:31ff, 1 Joh 2:1 m.fl)

Hans blod har säkrat (inte endast möjliggjort) en evig försoning för dem som hans offer utfördes för (Hebr 9:11-12). Jesu död fullkomnar alla dem som det utfördes för (Hebr 10:10-14).

HaFo kommentar:

Håller med allt detta, men det måste även ses i ett helhetsljus av hela Skriften, där jag försökt göra det i mina tidigare inlägg.

Då stannar det inte i en helhet, vid att ”Hans blod har säkrat (inte endast möjliggjort) en evig försoning för dem som hans offer utfördes för (Hebr 9:11-12).”

Det utfördes för alla människor och inte enbart för speciellt utvalda människor. De som i Andens ljus över Ordet ser vem Jesus ÄR, ser betydelsen av offret på korset för alla människor, ser hur Gud från sin sida gjort allting klart och så på Guds uppmaning och initiativ, som en passiv hjälplös mottagare av gåvan, tar honom på orden, när hon blir varse den fria gåvan och accepterar den, så tror jag det ligger i linje med en helhet av Skriften.

”Jesu död fullkomnar alla dem som det utfördes för (Hebr 10:10-14)”, när människan som Jesus säger i Joh. Kap. 15: ”Förbli i mig, så förblir och jag i er… om ngn inte förblir i mig, så kastas han ut…”.

———————–

P:

Notera att vi i Ef 5:25 har en bisats som förklarar syftet (och resultatet) med Jesu död:

Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, för att [grk: ina, anger syftet] helga den, sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet. så att [grk: ina + konjunktiv = konsekutiv-bisats dvs. resultatet av föregående blir:] han skulle kunna ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något annat sådant. Helig och fullkomlig skulle den vara (Ef 5:25)

HaFo:

Naturligtvis kommer Guds församling att ”vara ren och utan skrynkla” inför Gud. Här i tiden ofullkomlig i världen, men inför Gud sedd genom Kristi ställföreträdande verk, med förlåten synd och tillräknad rättfärdighet för Kristi skull. Ngt som i evighetens värld leder till verklig renhet och utan skrynkla.

Men där är inte de med i Guds församling, som sätter sin förtröstan till och tror på en annan Jesus än Skriftens Jesus. Alltså inte förtröstar till den Jesus som dog för all världens synd. Eller en tro på en förfalskad Jesus i Trosförkunnelsen, Katolicismen eller Messianska föreningen.

Inte är heller där med i Guds församling, de som Jesus angav här ovan, som inte förblivit i vinträdet Kristus. Har också tidigare visat med en mängd Bibelord, hur de som kommit till tro, kan avfalla och komma bort från Guds gemenskap och inte kommer att i slutändan vara med i Guds församling.
——————————

P:

Vad skall vi [Paulus och de troende som han skriver till] nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla [vilket ifrån sammanhanget är alla troende], hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber [medlar]för oss. Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? (Rom 8:31-35)

HaFo:

Jag kan inte finna i denna text att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd och även denna text måste pusslas samman med vad jag ovan angivit för att helhetsbilden ska framträda även av denna text.

Forts inlägg med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

Inlägg 2 med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

P:

”Vem kan då anklaga? Den Jesus har dött för, medlar han för och den personen förblir frälst eftersom ingenting kan skilja honom från Kristi kärlek. Därför kan Paulus tala som han gör i Rom 8:30 (som leder in i texten ovan och går vidare till Romarbrevet 9).

HaFo:

Här blandas nu päron och äpplen igen utan att lägga samman texterna till en helhet. Ingenting kan skilja ngn människa från Guds kärlek i Kristus Jesus och hindra människan från att förbli frälst, om inte som vi såg av vad Jesus själv säger följande inträder:

Jesus säger i Joh. Kap. 15: ”Förbli i mig, så förblir och jag i er… om ngn inte förblir i mig, så kastas han ut…”.

För att förstå Rom 9 så behöver vi se i en helhet av Skriften vad som är då Guds vilja som vi inte kan göra ngt åt och inte kan stå emot?

Visst Gud rättfärdiggör vem Han vill och Han förhärdar vem Han vill.

Låt oss ta som utgångsläge för att förstå Rom 9 pussla det samman Ordet:

”Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta”. Det är alltså grundutgångsläget för Guds vilja med människan.

Vilka vill då Gud i praktiken rättfärdiggöra?

Jo, de som ser i Andens ljus över Ordet vem Jesus ÄR Gud själv kommen i kroppslig gestalt och ser betydelsen av offret av Kristi, människans ställföreträdare av Gud och människa försonade/förenade kropp och blod på korset för alla människors synder och alltså ser att de därmed är inräknade.

Vilka vill då Gud i praktiken rättfärdiggöra?

Jo, de som på Guds initiativ och uppmaning, efter att ha sett i Andens ljus över Ordet att från Guds sida är allt klart för alla människor, då tar Hans uppmaning på allvar och ”låter sig försonas med Gud”.
———-

Visst Gud förhärdar vem Han vill. Och vilka är det som han vill förhärda? Jo, de som säger nej till Guds Ord och erbjudande och inte accepterar den fria gåvan från Gud. Hit räknas också alla som tror på och sätter sin förtröstan till en annan Jesus än Skriftens Jesus.

Visst Gud utväljer vem Han vill. Vilka är det då som Han vill utvälja? Jo, de som på Hans initiativ och uppmaning, ”låter sig försonas med Gud”. De har kommit in i den bestämmelse som Gud har för alla människor (Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta):

Visst Gud förhärdar vem Han vill. Och vilka är det som han vill förhärda? Jo, de som säger nej till Guds Ord och erbjudande och inte på Hans uppmaning och initiativ, ”låter sig försonas” = som en passiv mottagare av den fria gåvan från Gud accepterar att Jesus dog och uppstod för henne och inser i Guds ljus att hon är inräknad utan några som helst motåtgärder, därför att Jesus gjorde detta för alla människor.
——-.

Visst Gud utväljer vem Han vill. Vilka är det då som Han vill utvälja? Jo, de som på Hans uppmaning och initiativ, ”låter sig försonas med Gud”. De har kommit in i den bestämmelse som Gud har för alla människor (Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta):

De har kommit in utkorelsen I Kristus, hela mänsklighetens ställföreträdare med förlåten synd och tillräknad Kristi sin ställföreträdares rättfärdighet. Som inte alls gäller speciella människor som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, utan de människor som ”låter sig försonas med Gud” och därmed kommer in i sin ställföreträdares utvaldhet.

Det är Kristus som av Gud är utvald och inte särskilda människor. De människor som kommer in I KRISTUS ÄR FÖR HANS SKULL I HONOM UTVALDA.

Visst ingen kan gå emot Guds vilja! Inte heller Hans vilja att rättfärdiggöra dem som ”låter sig försonas med Gud”, som Han uppmanar henne.
——–

P:

”Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat. (Rom 8:30)”

HaFo:

Ännu ett Ord som måste ses i en helhet av Skriften. Hans kallelse når dem som hör budskapet om att Han försonat alla med sig och som på Hans initiativ och uppmaning låter sig försonas med honom. De kommer in i sin förutbestämmelse att inneslutna i Kristus höra honom till. Dem förklarar Han rättfärdiga för Kristi skull och inte därför att de var förutbestämda till att få nåd. Och de som förbliver i Kristus förhärligar Han och vid den kroppsliga uppståndelsen.
——————

P:

”Observera att det är Gud som gör dessa saker och vi är objektet för hans handlingar.”

HaFo:

Och vilka är vi? De som i förväg är utvalda till att få nåd, eller de som efter att ha nåtts av kallelsen och erbjudandet av den fria gåvan från Gud till alla människor, på Guds initiativ och uppmaning accepterat att Gud räddar dem?
—————–

P:

”Notera även att hans handlingar är i förfluten tid, dvs. att frälsningen är säker och avslutad.”

HaFo . Visst.

P:

”Notera också att ALLA de som är kallade kommer också bli förhärligade.”

HaFo:

Ja, de som enligt Jesus förbliver i Honom och inte därför blir utkastade. Hit räknas inte heller de som menar sig ha blivit kallade, men som blivit bedragna till tro på en annan Jesus än Skriftens Jesus.

P:

”Du kan inte bryta kedjan i Pauli resonemang.”

HaFo:

Nej, men komplettera med ett helhetsresonemang utifrån hela Skriften till att få en helhetsbild.
—————-

P:

”Jesu död garanterar att vår frälsnings säkerhet: Joh 6:39, 10:28-29, 17:12,24; Rom 5:9-10, 8:29-39; Hebr 9: 11-12, 10:14.”

HaFo:

Visst, det gäller de som kommit till en sann tro på Skriftens Jesus och som förbliver i Honom, enligt vad vi ovan sett!!

Forts Inlägg med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen Harry Forsgren

Inlägg 3 med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

P:

”De som faller bort har aldrig tillhört (1 John 2:19) och därför kan också Herren Jesus säga till dessa ”Jag har aldrig känt er. Gårt bort från mig. (Matt 7:23).”

HaFo:

Återigen så är inte dessa Ord en helhet av vad Skriften säger kring detta. Det finns naturligtvis de som aldrig har tillhört Jesus som ändå menar sig ha gjort det trots att de är bedragna av en annan Jesus.

Men Bibeln säger också som jag visat på att även de som ägt en rätt tro kan avfalla (har man inte en rätt tro, så kan man inte avfalla utan har hela tiden stått utanför tron och kan således inte sägas avfalla från tron.)
—————–

P:

Och i kraft av denna vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla. Alla andra präster står dag efter dag och förrättar sin tjänst och bär gång på gång fram samma offer, som aldrig kan ta bort synderna. Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har satt sig på Guds högra sida och väntar nu på att hans fiender skall läggas som en fotpall under hans fötter. Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga (Hebr 10:10-14)

Notera att v. 10 säger att vi har blivit helgade (verbet är i “perfekt” vilket visar på en förfluten handling med pågående effekt i nutiden). Jesu död har inte endast möjliggjort frälsning utan hans offer fullkomnar dem som helgas.

HaFo:

Håller helt med, men den slutledning Du drar måste ses i ett helhetsljus av Ordet som jag ovan pekat på.
————–

P:

”För att sammanfatta så ser Kalvinister en stark koppling mellan Jesu död, syftet med hans död (att till det yttersta frälsa alla utan att någon går förlorad) och hans roll som medlande överpräst. Med detta i åtanke så anser Kalvinister att det enda giltiga alternativet blir universalism, vilket nog både du och jag, Hafo, skulle förkasta.”

HaFo:

Jag anser att man där drar en felaktig slutsats och därmed kullkastar den sanna vägen som går i ”mitten” och som jag försökt åskådliggöra här ovan.
———

P:

”Så, vilka säger Skriften att Jesus dog för?

”Sina får (och alla är inte av Jesu får, inte därför att de inte tror men de tror inte därför att de inte tillhör: Joh 10:26-27): Joh 10:11, 15, 24-29, 1 Pet 2:24-25”

HaFo:

De tillhör inte Jesu får, som blivit bedragna till att sätta tro till en annan Jesus än Skriftens Jesus. Vilket sker om man sätter tro till en Jesus som enbart dött för människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd. Likaväl som om man sätter tro till Trosförkunnelsens, Katolicismens eller Messianska föreningens Jesus.
————–

P fortsätter med frågan vilka säger Skriften att Jesus dog för?

”Sina vänner (dvs. de som håller hans bud och följer honom): Joh 15:13
De som har blivit givna honom: John 6:39 Sitt folk: Tit 2:11-14 (v. 11 åsyftar alla sorters människor: slavinna såsom herre, se v. 9 och sammanbindande konjunktion); Matt 1:21; 2 Tim 2:19

Sina utvalda: Eph 1:4-11; 2 Thess 2:13; Rom 8:31ff; 1 Pet 1:1-2; (jfr Apg 13:48)
De många: Jes 53:12; Matt 20:28 (Mark 10:45); Matt 26:28; Hebr 2:10, 9:28

Sin församling: Eph 5:25; Apg 20:28, och till detta skulle jag vilja tillägga alla ”oss”-passager.

HaFo:

Alla dessa texter måste ses i ljuset av hela Skriften och då framgår det att dessa texter inte talar om att Jesus dött enbart för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd, utan är gällande för dem, som efter att ha nåtts av kallelsen och erbjudandet av den fria gåvan från Gud till alla människor, på Guds initiativ och uppmaning accepterat att Gud räddar dem personligen?
————–

P:

”Ofta när vi läser breven ser vi att Jesus död var för ”oss” och hoppar snabbt till slutsatsen att det innebär alla människor men vi måste inse att utifrån sammanhangen syftar inte ”oss” på hela mänskligheten utan på de troende som utgör församlingen (t.ex Titus 2:13-14; Rom 5:18; 1 Thess 1:10, 5:9-10; 1 Kor 15:3 samt Rom 8:31-35 som citerades ovan). Som ängeln i Matt 1:21 sa: Du skall ge honom namnet ”Yeshua”; ty han skall frälsa sitt folk”

HaFo:

När det talas om ”oss”, så är det inte OSS människor speciellt utvalda till att få nåd och de som Jesus därmed dog för, som det handlar om. Utan oss handlar om oss I HONOM.

”Hans folk” handlar alltså inte om speciellt i förväg förutbestämda människor till att få nåd. Det handlar om de som av ett sant evangelium om den sanne Kristus, förmedlad av Guds Ande och helheten av Guds Ord, nåtts av kallelsen och erbjudandet av den fria gåvan från Gud till alla människor och som på Guds initiativ och uppmaning accepterat att Gud räddar dem personligen?
———————

P:

Men det finns även några texter till som är av en otrolig vikt som tycks säga att Jesus dog för hela världen och alla människor: 2 Kor 5:19; 1 Joh 2:1-2; Joh 1:29; Rom 5:18; 1 Kor 15:22; Joh 3:16

De tre sista av de här verserna anser jag inte tala för att Jesus dog för alla människor men de tre första däremot är jag osäker över.

HaFo:

Det är för väl att Du fortfarande är osäker och inte ännu kanske är en helt ”fastsurrad” Calvinist.
—————–

P:

Joh 3:16 säger att Gud älskar världen, och det håller kalvinister med om. Men denna kärlek resulterar i att de som tror på Kristus har evigt liv. Ingenting här talar om att Jesus död var för hela världen och inte heller säger den något om hur människor kommer till tro. Allt den säger är att den som tror har evigt liv och det säger vi alla amen till.

HaFo:

Den texten måste precis som jag om och om igen sagt läsas samman med hela skriften och då kommer man fram till vad jag om och om igen pekat på här ovan att Jesus inte har dött enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd, utan att den läran är ett villospår.
——–

P:

”1 Kor 15:22; Rom 5:18 talar båda om två olika grupper vilket begränsar ordet alla till dem som ingår i grupperna (kom ihåg alla betyder inte alla alla gånger alla förekommer. Vi måste se till sammanhanget). Alla människor i Adam (dvs. alla människor som någonsin har levat eftersom vi är alla i Adam) är fördömda till död; Alla i Kristus (dvs. inte alla människor ingår i denna grupp utan endast dem som tror) har försoning.”

HaFo:

Först, det är inte säkert att alla ”troende” har en sann tro på det sanna evangeliet, förmedlat av den sanne Anden i ett helhetsljus av Ordet om den sanne Kristus! De ingår naturligtvis inte i ordet alla människor som är friköpta och ämnade att tillhöra Gud. De har blivit bedragna till att vilseföras av villfarelsens andemakter så att de missar målet.

Men såsom alla i Adam dött så har alla i Kristus gjorts levande. Men vilka kommer det till praktisk del?

Rom kap. 5:

”Liksom det som kom genom en endas fall, för alla människor ledde till en fördömelsedom, så leder det som kom genom en rättfärdiggörelsedom förmedelst en enda FÖR ALLA MÄNNISKOR, till en rättfärdiggörelse som medför liv…”

Men likväl missar människor målet. Dels på grund av en del villfarelser som jag här ovan pekat på, som de istället för ”att ge kärleken till sanningen rum i sina hjärtan så att de kan bli frälsta”, bejakar villfarelsens lögner.

Andra kanske efter att ha sett Guds erbjudande till alla människor och att de därför är inräknade i att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”, så tar de inte Guds uppmaning till sig om att därför ”låta sig försonas med Gud” (kanske därtill skrämda av att man då inte har en rätt tro på den suveräne Guden, utan skulle mena sig försöka bidra på ngt sätt för sin räddning).

Andra kanske blir bedragna av läror om att de blivit Guds barn i dopet och därför kan ”leva i dopnåden” o.s.v. listan kunde göras lång varför människor missar målet, även om Jesus dött för all världens synd.

Av vilken orsak förresten skulle fienden bekymra sig om att försöka snärja människor i villfarelse, om det var så att de människor som Gud i förväg bestämt till att få nåd, alltid nås av en sann kallelse och ”bara på räls” aldrig kan gå förlorade? Och varför skulle vi då vara kallade av Gud att avslöja och peka ut villfarelserna?
————————————————–

P:

”Frågan är om vi måste läsa ”världen” i 1 Kor 5:19 med innebörden ”varje individ som någonsin har eller kommer att leva”. Världen kan åsyfta mänskligheten – den kategori som Gud har gjort försoning åt: varje människogrupp och etnicitet (vilket är så jag läser Joh 1:29). Men om vi nu anser att den versen säger att Jesus dog för världens synder (vilket är en möjlighet) då måste vi vara konsekventa och erkänna att Gud inte längre håller människor till svars för deras synder eftersom de redan har blivit betalda för.

Om försoningen har skett för varje individ (och inte bara möjliggjort försoningen) kommer vi då ha människor som, i *******t, säger: ”Jag har blivit korsfäst med Kristus. Han dog för mina synder och försonade mig och världen med Gud.”

HaFo:

Finns det anledning till att läsa ”världen” här på ngt annat sätt än vad 2 Kor. 5: 17 – 21 visar på att där menas med världen alla människor som Gud inte längre tillräknar sina synder?

Jag tror att vi kommer att ha människor (som jag pekat på härovan) som menar sig ha en sann tro på Jesus, men som ändå blivit vilseledda och som finner att de i evighetens värld missade målet. Inte därför att Jesus inte skulle ha dött för dem, utan dött förgäves för dem, därför att de som Bibeln säger ”inte gett kärleken till sanningen rum i sina hjärtan, så att de kunde bli frälsta” och blivit bedragna av villfarelsens andemakter, av vilka jag angett en del ovan med vilka falska läror de kör med.

Forts. Inlägg med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinisme

Inlägg 4 med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

P:

”Låter Gud dessa synder bli betalda för dubbelt upp? Om världen redan är försonad, blir den oförsonad då någon säger nej till erbjudandet?”

HaFo:

Nej ingen av de andra är oförsonade för att någon säger nej till erbjudandet. Men den människan har ställt sig själv utanför Guds frälsning och Jesus har dött förgäves för just den människan. Vilket även innefattar alla de som inte förblir i Kristus eller kommit till tro genom villfarelse på en annan Jesus än Skriftens Jesus.
———–

P:

”Jag tror att Gud har försonat allt som han hade i åtanke att försona med sig själv och han har lyckats med denna försoning fullkomligt.”

HaFo:

Nu vart det äpplen och päron igen. Gud hade alla människor, hela den fallna mänskligheten i åtanke och från Hans sida så är försoningen fullkomlig, då när Han i Kristi person av Gud och människa Försonade/förenade bar fram offret av Kristi persons kropp och blod för all mänsklighetens synd, så att Han då kan säga att Han därmed inte tillräknar människorna deras synder.

Men det finns en motpart i varje enskild människa i den här försoningen, som Då Gud uppmanar att ”Låta sig försonas med Gud”. Det handlar inte om ngn prestation från människans sida, eller att hon skulle kunna bidra till ngt för frälsningen. Det handlar om ett passivt hjälplöst accepterande av vad Gud fullbordat för henne, när hon låter sig försonas med Gud.

Gud erbjuder människan att på Hans initiativ ”låta sig försonas”. Syndaren kan inte bidra till ngt för sin räddning. Det är helt och hållet Guds verk. Men Gud är så artig med den som Han räddat så Han erbjuder henne att ”låta sig försonas med Honom”. Är det inte vackert? Han våldför sig inte på människan så att Han säger nu har jag räddat Dig, följ med mig nu vare sig Du vill eller inte.

Nej, Han säger till henne enligt Skriften, ”Den som vill han komme och tage livets vatten för intet.”

Varför skulle Gud leka med människan och ge henne det erbjudandet, om Han inte också samtidigt möjliggjorde för människan att då efterfölja Guds uppmaning och inbjudan på Hans initiativ. Fördenskull så har hon på intet sätt bidragit till den räddning som Gud allena i Kristus Jesus utfört för alla människor.

Gud förväntar sig ingenting av den naturliga människan. Han vet hur fallen och oförmögen hon är Honom förutan. Han förväntar sig inte att ngn enda människa skulle kunna behaga honom.

Men han erbjuder sig att se på människan med icke tillräknad synd för Kristi skull. Han erbjuder människan att för Kristi skull räknas som rättfärdig (rätt och färdig för en evighet i Guds gemenskap). Han inbjuder människan in I KRISTUS sin ställföreträdares verk. Han visar att detta gäller alla människor och att därför så gäller budskapet och inbjudan till alla.

Skulle så Gud, när han ställt människan inför all dessa sina erbjudanden, lämna henne där i sticket, när hon där i sin hjälplöshet och vetskap i ljuset från Anden och Ordet, ser att hon ingenting kan bidra med för sin räddning, men hjälplöst i sitt förtappade tillstånd blickar upp på korset, hjälplöst tar Guds erbjudanden på allvar och tror Honom för vad Han säger och hjälplöst accepterar att Gud i Jesus Kristus räddat henne.

Skulle då Gud säga till den människan:

Aja baja, nu försökte Du bidra med ngt till Din räddning. Du ger inte mig hela äran. Du ser inte min suveränitet. Du har inte förstått att jag bara räddar de som jag i förväg har bestämt till att få nåd.

Detta är Calvins Gud, och den Guden är inte min Gud! Min Gud har i Jesus Kristus försonat mig med Gud själv och jag får bara hjälplöst tro, att den Jesus som dog för all världens synd är min ställföreträdare och att jag där är inräknad, eftersom Gud säger att från Hans sida är allt klart med alla människor ”Han tillräknar inte människorna (alltså inte mig heller) deras synder”.

————

Pär säger ang. 1 Joh 2:2 ”och han är försoningen för våra synder, ja inte allenast för våra, utan och för hela världens” :

… först och främst bör vi inte förringa de olika tolkningsmöjligheterna som finns. I Johannes har ordet kosmos (världen) otroligt många olika betydelser beroende på sammanhang. Det kan betyda: den geografiska världen, alla människor i världen, alla hedningar, alla troende, alla otroende etc…”

HaFo:

Om man jämför den texten med 2 Kor. 5:17 –21 och ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”, så framgår väl där att den värld som Gud försonat med sig själv är människorna i världen och inte enbart i förväg utvalda av Gud till att få nåd.

Av vilken orsak skulle då världens synd som Jesus försonat betyda ngt annat här i 1 Joh. 2:2?
——-

P:

”Om vi tolkar ordet i den här versen att betyda ”varje individ” så måste vi vara konsekventa med föregående vers: Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig. (1 John 2:1)”

HaFo:

Om någon måste väl innefatta alla. Inte står det här att om ngn av de som Gud i förväg har bestämt till att få nåd syndar…”
—————-

P:

”För han talan för varje människa inför Fadern? Jesus själv i sin överprästliga bön i Joh 17 säger att han endast ber för dem som Fadern har gett honom (Se Joh 6:37-44) och inte världen! Är vi att tro att Jesus medlar utifrån sitt perfekta offer inför Fadern, för de som han vet inte kommer att bli frälsta?”

HaFo:

Både versen i Joh. 17 , texten i Joh. 6: 37 – 44 behöver liksom Rom. 8: 28 – 30 ses i en helhet av Skriften. Hans kallelse når dem som hör budskapet om att Han försonat alla med sig och som på Hans initiativ och uppmaning låter sig försonas med honom. De kommer in i sin förutbestämmelse att inneslutna i Kristus höra honom till. Dem förklarar Han rättfärdiga för Kristi skull och inte därför att de var förutbestämda till att få nåd. Och de som förbliver i Kristus förhärligar Han och vid den kroppsliga uppståndelsen.

Jag tror att Jesus för talan för var människa inför Gud och att var människa är för Kristi skull förlåten sin synd och räknad som rättfärdig för Kristi skull (2 Kor. 5: 17 – 21). Men denna talan är ju inte till gagn för de som förkastar Guds fria gåva att för Kristi skull få leva i Hans gemenskap (inte låtar sig försonas med Gud).

För dem är Jesu bön till intet gagn och de trampar förbundsblodet under sina fötter och jag tror att Jesus därför säger som Han säger, att bönen Han beder inte därför blir dem till hjälp, som förkastar vad Han gjort för var människa och alltså inte därför är dragna fram till Honom och Honom givna.

Forts Inlägg med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

Inlägg 5 med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

P:

”…det finns andra texter (t.ex hela Hebréerbrevet) som tycks tala emot en sådan tolkning och därmed hindrar mig från att fastslå att 1 Joh 2:2 utan tvekan, talar om att Jesus dog för varje individ.”

HaFo:

Det förvånar mig att Du säger att HELA Hebrerbrevet talar emot att Jesus dog för varje individ och endast för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Detaljstudera igenom Hebreerbrevet och Du finner mycken text som talar emot Calvinismens lära.

Vi kanske kan återkomma senare till innehållet i Hebreerbrevet.
—————————–

P:

”Det viktiga är att Jesus frälser alla dem som tror på honom”

HaFo:

Riktigt så enkelt är det inte, utan vi måste även i dessa förförelsens tider ställa oss frågan, vilken Jesus är det som jag tror på? Är det trosförkunnelsens Jesus, katolicismens Jesus, Messianska föreningens Jesus, Calvinismens Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd, eller Skriftens Jesus som jag tror på!?
————————–

P:

”Jesus har dött en ställföreträdande död för alla som är villiga att tro på honom.”

HaFo:

Va, jag trodde att för en Calvinist var människans egen villighet till att tro på Jesus utesluten. Nå oavsett vilken Jesus är det då som vi tror på?
————————

P:

”Evangelium är att Jesus har tagit på sig Guds vrede för alla som tror och det säger jag amen till.”

HaFo:

Ja, för alla som tror på Skriftens Jesus och inte bedras av alla dess plagiat.
——————-

P:

”Så ja, jag tror att Gud vill att alla skall bli frälsta men jag ser inte detta som ett bevis för att Jesus dog för alla människor.”

HaFo:

Hur skulle Gud kunna vilja att alla människor skulle bli frälsta om inte Jesus dog för alla människor?
——————-

P:

”Vi förnekar fri vilja, dvs. att människan är en neutral agent som kan välja vad hon vill.”

HaFo:

Det är skillnad på att vilja och att välja. Jag vill inte stiga upp å köra buss varje morgon, men jag väljer att göra det jag inte vill.
————–

P:

”Vi hävdar att hennes vilja är slav till synden och kommer alltid därför att välja det som ligger till hennes natur. Hon älskar sin synd och vill inte vända sig bort.”

HaFo:

Här blandas äpplen och päron. Jag älskar att ligga kvar i sängen på morron, men väljer att stiga upp eftersom jag ser en vinning i det : lön.

Jag är slav under synden, nås av Guds erbjudande, ser dess vinning för mig och väljer så mot min vilja, att acceptera att Gud räddat mig till något bättre.
————–

P:

”Det är därför Herren HERREN måste komma och ge oss ett nytt hjärta och blåsa liv i våra döda kroppar så att vi med våra hjärtans ögon ser honom. Och när vi ser honom så vill vi inte vända tillbaka.”

HaFo:

Detta stämmer inte med Skriften. Han drar oss med evangeliets budskap fram till Kristus. Vi kommer till tro på vad Gud säger att Han var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna (mig – mina) deras synder och jag hjälplöst utan all egen förmåga och ovillighet accepterar och säger inte nej, till att Gud räddat mig (låter mig försonas).

Då säger Skriften att pånyttfödelsen sker:

”då ni nu har kommit till tro, så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande”… ”åt all dem som tog emot honom (Jesus) gav Han rättighet att bli Guds barna och de har blivit födda av blod, ej av köttslig vilja och inte av någons mans vilja, utan av Gud” (Ef. Kap 1 o Joh, kap. 1).
————————-

P vidare kring vårt tillstånd utan livsgemenskapen med Kristus:

”Att vi varit döda i våra överträdelser och synder (Ef 2:1ff), att vi har varit slavar till synden (Rom 6:14ff) men Jesus talar även om det i Joh 8 (v. 34 om jag minns rätt) där han också säger: Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud (Joh 8:47)

HaFo:

Tycker inget av detta motsäger den beskrivning som jag gör ovan till skeendet. Den sista meningen talar knappast om att det bara är det som Gud bestämt till att få nåd och därför alltså redan tillhör Gud, inte på grund av Kristi förtjänst för alla människor, utan därför att Gud utvalt speciella människor som Jesus dör för, lyssnar till Guds Ord.

Den meningen gäller nog i allra högsta grad människor som menar sig äga en sann tro, men som är bedragna av villfarelser och därför inte är av Gud och inte lyssnar till en helhet av Guds Ord, utan lyssnar till lögnen i villfarelsen som fångat dem.
——————

P:

”Jag tror inte vi kan säga nej till Guds kallelse.”

HaFo:

Varför säger då Skriften att ”om ni idag får höra hans röst, så förhärda inte era hjärtan”, om det inte vore möjligt att döva sig för Guds röst och kallelse?
——————–

P:

I Ef. 1:4 så är det direkta objektet för Guds utkorelse ”oss” (personlig utkorelse) och den som är utvald är inte Kristus Jesus. Vår utkorelse sker i honom men det är inte samma sak som att påstå att Kristus är den som är utvald och vi väljer att tillhöra honom.

HaFo:

Det centrala i denna text är inte oss, och vad som gäller oss, gäller inte annat än I HONOM. Det är Jesus som är viktig i denna text och inte oss, som några speciellt utvalda människor till att få nåd!

Forts Inlägg med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

Inlägg 6 med kommentarer och synpunkter till Pärs inlägg kring Calvinismen

P:

” vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helgar er och ni tror sanningen. Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. (2 Thess 2:13-14)

HaFo:

Se min tidigare kommentar till Rom. 8 :28 – 30. De som Gud från begynnelsen utvalt till att bli frälsta är inte speciella därtill utvalda människor, utan de som kommer in i Kristus. Det är där den personliga utkorelsen sker. Orkar inte igen beskriva hur det utifrån en helhet av Skriften sker.
——————-

P:

”Vi vet inte vilka de utvalda är utan vi predikar öppet Guds ord och begär att alla människor skall omvända sig och tro på Jesus.”

HaFo:

Märkligt, här begär man att människor som i deras ögon är döda, omöjligt kan vända sig till Gud, älskar synden, att de nu så ska prestera att omvända sig och tro på Jesus!!
————————-

P:

”De som kommer till tro gör det därför att de tillhör Guds utvalda och genom evangelium svarar de på hans kallelse, så som det står skrivet:

När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade Herrens ord, och de kom till tro, så många som var bestämda till evigt liv (Apg 13:48)

HaFo:

För det första, vem är det man kommer till tro på, Skriftens Jesus eller något av de många plagiaten? Det är alltså lättare att tro att de som menar sig ha kommit till tro på Jesus är därtill speciellt utvalda till att få nåd.

Än att inse Bibelns budskap om att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder” och att de som kom in i Kristus är de som hjälplöst accepterar att Gud räddat dem (låter sig försonas). De som där kommer till tro på den sanne Kristus, som dött för all världens synd är bestämda till evigt liv inneslutna i Kristi försoning.
———————-

P:

”Att påstå att Guds utkorelse är på grund av att Gud ser in i framtiden för att se vilka som kommer välja honom går emot Rom 9:11-12. Guds utkorelse sker helt efter hans vilja (Rom 9:11-12, Ef 1:11) och det är ingenting i oss som är avgörande (eller ens betyder något). Vi är inte bättre än andra och vi har verkligen ingenting att skryta om.”

HaFo:

Håller helt med i vad Du här säger. Men är det de som i förväg var utvalda till att få nåd, som Du åsyftar med orden: ”Vi är inte bättre än andra och vi har verkligen ingenting att skryta om.”? Så anser Du Dig ändå mitt i all Din bedrövelse för att just Du vara speciellt utvald till att få nåd – eller?

Eller åsyftar Du dem som hjälplöst accepterat att Jesus dog för all världens synd och därför ser att de är inräknade och i Kristus utvalda vid tro på den sanne Kristus. De har inget att berömma sig av. De har inget att bidra med till sin räddning. De är för Kristi skull förlåtna sina synder och tillräknade Kristi rättfärdighet och accepterar det (låter sig försonas).
———–

P:

”Men om nu Gud försöker frälsa alla lika mycket, och det är min vilja som i slutändan avgör om jag blir frälst, har jag då inte en anledning att skryta?”

HaFo:

Nej, sannerligen inte! Och ordvändningarna präglade av Calvinismen skymmer bilden av skillnaden som jag beskrivit mellan vilja och välja. Den som väljer att hjälplöst på Guds uppmaning och initiativ, att acceptera Guds erbjudande (låter sig försonas) har på inte sätt bidragit till vad Jesus utförde på korset och skulle kunna ha ngt att skryta med. Men avsäger sig inte erbjudandet av Guds fria gåva att få leva i Hans gemenskap i evighetens värld.

Kan bara så helt bedja med i Pärs avslutande bön, om den sker utifrån en sann tro på den sanne Jesus Kristus (Det finns i vilseförda karismatiska sammanhang som mitt i sin villfarelse, skulle kunna lika hängivet bedja med i denna bön av P)

”Underbara Jesus! Tack för att vi får ropa ut till dig och att du frälser oss från alla våra synder och renar oss med ditt blod så att vi kan få ha evig gemenskap med dig. Tack för att det inte finns något i hos själva utan att allt är av dig. Du är härlighetens Herre och du är värd all vår tillbedjan! Gud Fader, tack för att du har givit oss din Son. Och tack Jesus för att du har älskat oss och utgivit dig för oss. Låt oss nu leva i tron på dig.”

(PS. ber om ursäkt om jag inte kunnat uttrycka allting så klart som jag velat och jag orkar inte gå igenom texten igen för att se om jag skulle kunnat uttrycka mig klarare någonstans)

Ha det riktigt gott alla!

HaFo

Fortsätter med flera inlägg med anledning av samtalet kring Calvinismen på http://erevna blogg.nu

Om Du inte hittar ämnet så gå längst upp till höger och skriv in Calvin och sök.
--------

JG säger:

”Man kan syssla med pusslande av bibelverser hur mycket man vill, och vanligtvis så krockar det ena bibelstället med det andra. Men en systematisk tolkningsmodell är något annat, den förutsätter att man är införstådd med vissa principer som Skriften understryker, så t ex förbundet mellan Gud och Hans folk samt syndaförvärvet. Efter Adams fall är alla förbund mellan Gud och människa baserade på nåd.”

HaFo:

Så för att kunna bli räddad, så måste man ha en ”systematisk tolkningsmodell och vara införstådd med vissa principer som Skriften understryker”. Kan det sägas tydligare, att de som anser sig vara av Gud utvalda till att få nåd, i sina egna ögon är en elit som systematiskt tolkar och är införstådda med principer, som andra människor är oförmögna till.

-------------------

JG säger:

”En lära är synergistisk om den tillstår att människan i sitt fallna tillstånd på något minsta vis kan samverka till rättfärdiggörelsen och rätt ta emot Guds nåd. Att den fallna människan har en ”möjlighet” att göra detta är något man förutsätter, men den förutsättningen är felaktig.”

HaFo:

Här blandas igen äpplen och päron. Människan kan på intet sätt bidra till vad Jesus utfört på korset och att Gud för Kristi skull inte tillräknar människorna deras synder utan tillräknar dem Kristi rättfärdighet!

Men skulle då Gud bara leka med människan och först visa henne att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder” och så efter att ha visat, att från Hans sida är allt klart för var människa och så uppmanar Han henne att, därför inräknad i alla människor, låta sig försonas med Gud.

Men så då, när hon på Guds initiativ och uppmaning, ber att Jesus ska bli hennes Herre och ta hand om hennes liv, så då räcka henne lång näsa och säga, nej om Du accepterar att Jag räddat dig, så försöker Du medverka till Din räddning och förstår inte att jag bara räddat dem som jag förutbestämt till att få nåd.

En sån Gud har inte jag men tydligen Calvinisterna!?
----------------------

JG säger:

”I själva verket är ett sant bejakande av Guds kallelse en omöjlighet – innan Guds Ande gjort sitt omskärelseverk i hjärtat. Det rätta bejakandet av Guds kallelse kommer först efter att detta är en verklighet, som en frukt därav.”

HaFo:

Här blandas igen äpplen och päron. Enligt Skriften så sker pånyttfödelsen, som jag tidigare visat på, när människan genom Guds Ande och Ord kommit till tro på det sanna evangeliet och den sanne Kristus, som har dött för all världens synd och så följer Guds uppmaning på Hans initiativ till att ”låta sig försonas med Gud” och i all sin hjälplöshet och syndanöd ser upp på vem Jesus ÄR på korset, ser att hon där enligt Ordet är inräknad för Kristi skull, eftersom det gäller alla människor och inget hellre önskar än att få Jesus som Herre i sitt liv.

Men då ska hon få höra från Calvinisterna, att Du kommer inte med och är inte utvald, för Du har försökt att bidra med ngt för Din räddning och ger inte Gud hela äran.

Huga så vilset det kan bli!
---------------

För att det inte bara ska bli en enda rundgång i ett nytt varv av redan skrivet både från JG och mig, så hoppar jag fram till JG:s sista kommentar:

”Slutligen vill jag säga liksom Michael att även jag har respekt för det material du presenterar på din hemsida där du går emot den sataniska JDS läran. Beklagligt och illavarslande finner jag det dock att du kallar den undervisning som här presenteras för ”ett annat evangelium”.

HaFo:

Skulle gärna ta del av en utläggning från Dig vad som enligt Dig är sataniskt i JDS – läran!?

Först, av vilken anledning är villfarelser över huvudtaget intressant att avslöja för Calvinister? De som av Gud är förutbestämda till att få nåd, kommer ju inte vad jag kan förstå utifrån Calvinismens lära, att bli bedragna av villfarelse, hamna i avfall (komma bort från en sann tro). Så varför då bemöda sig om att varna de människor som Gud redan bestämt till att gå förlorade genom bl.a. villfarelser?

Sen är det ju en annan sak att detta inte stämmer med Guds Ord, att inte de som kommit till en sann tro på den sanne Kristus (de utvalda), inte skulle kunna avfalla från den sanna tron, just genom fiendens bedrägeri till att ”bedra jämväl de utvalda”, som Skriften säger.

Enligt mitt sätt att se så är Calvins lära lika djävulsk och vilseledande som JDS – läran. Det är egentligen i grunden samma lära. I trosförkunnelsens tappning så är inte människa och Gud försonade/förenade i Kristi person, utan åtskilda.

I Calvinismen så är inte heller Gud och människa försonade/förenade i Kristi person, utan enbart till viss del, så är de som Gud förut utvalt till att få nåd förenade/försonade med Gud i Kristus och resten är frånskilda.

Alltså den fallna mänsklighet som Jesus gått in som ställföreträdare för (”född i syndigt kötts gestalt, fördömde han synden i köttet”) gäller egentligen lika lite i Calvinismen, som i katolicismen eller trosförkunnelsen.

Då hjälper det föga att man säger sig varna för villfarelsen i katolicismen och trosförkunnelsen (och av vilken anledning gör man det, eftersom de utvalda inte kan anamma och bejaka lögnen), när man egentligen samtidigt bejakar samma vilsna ande och förförelse.

HaFo

Fick ett mail med anledning av samtalet här kring Calvinismen. Jag återger delar av det om det skulle kunna fylla en funktion. Det är så pass långt så jag gör det till 3 inlägg.
--------------------

Inlägg 1 från ett mail som nådde mig med anledning av samtalet här kring Calvinismen
--------

Vill inte vara tyst längre när det gäller Calvinismen

Citat av dig Hafo

"Jag är glad att Jag inte har Calvins Gud"

Slut citat
-----------

Ska lite ge min syn så här spontant. För mig framstår Calvinismen numera som något som bär smaken av ett slags andlig sjukdom. Ja , jag tror nog att du ska vara glad för att du inte blivit förgiftad av Calvinism.

För en svag och utröttad person passar inte denne sjuka "mentala drillning" , som när och
förstärker högmodet hos de starka , och skapar en falsk förljugen ödmjukhet. Tror inte att Jean Calvin var "riktigt frisk andligen".

Citat av dig Hafo

Javisst jag glömde att Calvinisterna satt sig lite djupare in i frågorna än alla andra.
Ursäkta min sarkasm, men tror Du verkligen själv på att det är så, att Du nu hamnat i
en slags elitism av speciellt utvalda människor som av Gud förutbestämts till att få nåd?
Slut citat
---------------------------

Elitism och vet mer än alla andra , man brukar ju tala om "pappa upp i dagen". Jean Calvins andliga barn liknar tydligen på sin far.

Är dessa citat en nidbild av Jean Calvin eller inte ?

“Sällan har en andlig och världslig diktatur ingått en så förfärlig allians som hos denne magre, iskalle, blodlöse och krampaktigt spände man, som enligt sin egen uppfattning aldrig kunde ta fel, och som därför ej heller tålde det minsta motstånd eller visste vad barmhärtighet var” (Grimberg)

Hans spårhundar genomsökte hemmen på jakt efter små och stora syndare. Med konsekvens nedslogs på detta sätt allt kyrkligt och politiskt motstånd mot Calvin. Över Genèves offentliga byggnader strålade Jesusmonogrammet IHS vid sidan av stadsvapnet. Bibeln var grundlag och strafflag, och 27 år gammal hade Calvin en gång för alla fastslagit vad som var Guds vilja.

Slut citat

Den som dras in i att få del av det andliga arv som Calvin lämnat efter sig bär på och sprider denna andliga smitta vidare. Hur många av Jesu små barn har Calvins teologi förgiftat genom historien ?
--------------------

Dessa Jesu ord representerar den sunda läran :

”Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.»

Calvinismen har inte "smaken" av lätt börda för mig , så jag säger nej tack till Calvinism , jag vill inte befatta mig med dylikt.
---------------------------------------

Citat från

http://www.missionsprovinsen.se/signerat/90-predikan-av-roland-gustafsson-den-20-okt-2007

De grundläggande bristerna i Calvins bibelförståelse härrör, kanske man kan säga, från hans syn på tron och på människans förnuft. Det allt avgörande i kristenlivet är, enligt god luthersk teologi, människans tillit till Jesu försoningsgärning.

Lever denna tro kommer allt annat som en gåva av Herren. Hela mitt kristenliv skall präglas av en kamp för att behålla denna tillit, en kamp som förs och vinns genom att jag låter mig näras av Lag och Evangelium i Ord och sakrament.

Tonas kampen för tron ned p.g.a. att jag fäster för stor vikt vid Guds himmelska och samtidigt förborgade rådslut, kommer troslivet att kretsa kring andra ting.

Jag blir gärna lagisk eftersom iver att lyda Guds bud kan ge mig känslan att verkligen vara Guds barn. Det kan leda till en benägenhet att ur Skriften vaska fram bestämmelser för hur mitt och min församlings kristenliv skall levas i detalj.

Sanningen att Kristi kropp, hans mänskliga natur, kan vara överallt samtidigt strider mot människans förnuft. Och visst säger förnuftet att om Gud inte väljer att ge vissa människor tro, då har Gud de facto utvalt dessa till förtappelse.

Vill jag då umgås med Gud på ett sätt där mitt förnuft får råda, måste läran om den dubbla utkorelsen vara en närmast självklar trossanning. Men nu är det ju så att Gud, om Han är en verklig Gud, inte helt kan fattas av människans förnuft.

Han är inte heller motsatsen till det mänskliga förnuftets föreställningsvärld eftersom han är förnuftets skapare.

Gud står över förnuftet.

Faktum är att Calvins ”förnuftsmässighet” leder honom till ett högmod som han själv vill undvika. ”Allt skall tjäna Guds ära” säger han och vill därmed vara ödmjuk. Men så tillägger han att detta sker på mitt eget förnufts villkor, och försätter sig därmed på samma nivå som Gud.

Slut citat

Forts Inlägg från ett mail som nådde mig med anledning av samtalet här kring Calvinismen

Inlägg 2 från ett mail som nådde mig med anledning av samtalet här kring Calvinismen

Citat från http://skolarbete.nu/skolarbeten/jean-calvin/

Den reformerta kyrkan, som bygger på kalvinismen som religiös grund, har idag c:a 130 miljoner anhängare. De schweiziska reformatörerna Zwingli och Calvins ideér och tankar ligger till grund för den reformerta kyrkan.

Uppväxten

Jean Calvin föddes år 1509 i Nyon i Frankrike. Som ung studerade han teologi och juridik i Paris. I Paris började han, till sin faders stora förtret, alltmer sympatisera med radikala religiösa grupper. År 1533 tvingades han fly från Frankrike på grund av sina lutheranska sympatier och sina kätterska skrifter (skrifter som avvek från den “rätta” läran).

Han bosatte sig istället i Basel, där han 1536 fullbordade sitt senare flera gånger utgivna huvudverk, Christionae religionis instituto. Boken rönte ingen större uppmärksamhet vid tidpunkten, men efter flera omarbetningar av Calvin, blev den grundläggande för reformert teologi.

Samma år blev han efter ett besök i Genève övertalad att delta i det där redan på -började reformationsverket. Men han blev inte kvar i staden allt för länge. Hans radikala ideér förde honom i konflikt med den rika handelsstatens råd, som efter två år utvisade honom.

Återkommsten till Genève

Han vistades nu istället i Strassburg, men när förhållandena i Genève blev allt mer kaotiska med upplösning på det religiösa och moraliska området, såg sig stadens råd 1541 nödsakat att kalla honom tillbaka. Vid sin återkomst till Genève tog Calvin genast kommandot över staden och styrde den sedan med järnhand.

Stadens suveräne härskare var enligt Calvin Gud, och alla medborgare i staden skulle förbindas till reformert tro och leverne. Eftersom Guds vilja fanns uttryckt i Guds ord måste de borgerliga myndigheterna underordna sig kyrkan.

Ett konsistorium bestående av stadens präster och tolv tillsatta lekmän övervakade de kyrkliga och samhälleliga förhållandena.

Den som i tro eller leverne, religiöst eller borgerligt, fick undergå kyrkotukt. I svårare fall utdömdes landsförvisning eller avrättning.

Konsistoriet stängde teatrar, värdshus och nöjeslokaler, gav föreskrifter om hur alla familjehögtider skulle gå till, alltifrån bröllop till begravning. De bestämde hela stadens klädedräkt och kvinnornas frisyrer.

“Allt är förbjudet. Man vågar nästan inte längre tala högt. Över det förskrämda borgerskapet hänger en svart domedagssky, som ingen solstråle kan genomtränga” (Grimberg)

Tortyr och förföljelse

När Calvin krävde dödsstraff för äktenskapsbrott, protesterade rådet genom att förutsäga att hälften av stadens befolkning ögonblickligen skulle utvandra!

Rektorn i stadens latinskola blev av Calvin driven i landsflykt för bagatellartade avvikelser från lärosatserna, Calvin lät levande bränna den spanske läkaren och teologen Miguel Servet, som utgett en skrift mot treenighetsläran samt lät tortera och avrätta dennes anhängare.

Hans spårhundar genomsökte hemmen på jakt efter små och stora syndare. Med konsekvens nedslogs på detta sätt allt kyrkligt och politiskt motstånd mot Calvin.

Över Genèves offentliga byggnader strålade Jesusmonogrammet IHS vid sidan av stadsvapnet. Bibeln var grundlag och strafflag, och 27 år gammal hade Calvin en gång för alla fastslagit vad som var Guds vilja.

“Sällan har en andlig och världslig diktatur ingått en så förfärlig allians som hos denne magre, iskalle, blodlöse och krampaktigt spände man, som enligt sin egen uppfattning aldrig kunde ta fel, och som därför ej heller tålde det minsta motstånd eller visste vad barmhärtighet var” (Grimberg)

Kalvinismen sprider sig

Vid universitetet utbildade Calvin (som även kallades för Genèvepåven) präster och lärare med samma brinnande iver som han själv för att predika och lära i hela västeuropa. För dem var, och är, kristendomen heligt allvar, som måste visa sig ett nytt liv i gudsfruktan.

För oss nordbor, uppfostrade i Luthers lära, liksom för de flesta människor av annan trosbekännelse, måste Calvins kristendomssyn verka som en chock gentemot invanda föreställningar. Men kanske är det en chock som väcker till eftertanke.

Calvin skriver:

“En kristens hjärta måste lyfta sig upp till något högre än att kämpa för sin egen själs salighet. Ty det är för Guds skull vi är till, ej vår egen. Därför måste människans nitälskan för Guds ära bli till vår främsta uppgift.”

Calvins lära

Guds majestät och hans absoluta suveränitet, inte hans kärlek, var centrum i Calvins förkunnelse. Gud krävde villkorslös lydnad av de fördärvade människorna.

Genom sitt eviga beslut har Gud utkorat vissa människor att vinna saligheten, medan han i sin rättfärdighet har förutbestämt “den stora stora fördärvade människomassan till evig fördömelse, en fördömelse, vilken egentligen alla människor hade förtjänat att lida “.

När Calvin utsliten fruktad och hatad, avled, hade han satt sin stränghetsprägel på många länder. Han förblev Genèves härskare fram till sin död.

Slut citat

Forts Inlägg från ett mail som nådde mig med anledning av samtalet här kring Calvinismen

Inlägg 3 från ett mail som nådde mig med anledning av samtalet här kring Calvinismen

Citat från en pdf fil som jag laddat ner från internet

Har vi Luther eller Calvin på axeln?

Är det någon som undgått att den schweiziske reformatorn Jean Calvin (1509-1564) fyller 500 år detta nådens år 2009? Firandet uppmärksammas stort, inte minst i hans hemstad Genève.

Vid sidan av Martin Luther är det nog få av 1500-talets reformatorer som har påverkat den västerländska samhällskonstruktionen fram till våra dagar så mycket som Jean Calvin, inte så mycket för hans teologiska tänkande, utan snarare för hans tankar kring arbete, flit, arbetsmoral och sparande (kapitalismens grund), liksom hans visioner kring demokratisk representation och lika rättigheter för alla invånare.

Calvin var i början lärjunge till Luther - som var 26 år äldre - men de gick så småningom skilda reformationsvägar och var som personer i mångt och mycket varandras motsatser.

Martin Luther har i Sverige fått klä skott för mycket av sådant som snarare kanske borde tillföras Calvin, inte minst uttrycket att ha ”Luther på axeln”, det vill säga att ständigt ha dåligt samvete för gjorda eller ogjorda saker.

Hur den spirituelle, fryntlige och gladlynte f.d. tyske munken Martin Luther missuppfattats på ett sådant sätt är ett mysterium. Visserligen hade han mörka stunder, men det mörka kunde fördrivas med sång och samvaro, menade han.

Men någonting hände när Luther introducerades i Sverige av Olaus Petri och hans bror Laurentius. Det lustfyllda censurerades bort ur Luthers mustiga texter när de tolkades till svenska. Den som bär största ansvaret för detta är kanske den svenske kungen Gustav Vasa.

För honom var reformationen i stor utsträckning en samhällsekonomisk förvandling. Kyrkans egendomar drogs in till staten, helgdagar försvann och folket skulle fostras till flit och arbetsamhet. Så tolkade han Luthers lära om kallelsen.

Tittar man på den svenska reformationens innehåll är det också snarare Philip Melanchton – Luthers medreformator - som med sitt systematiska tänkande och sina moraliska doktriner kom att sätta en stark prägel på den svenska protestantiska teologin.

Melanchton var läraren, som formulerade hjärnans tro, medan Luther var mer hjärtats reformator.
--------------------

Är det någon som dessutom påverkat och inspirerat Jean Calvin i hans teologi så är det just Philip Melanchton. De brevväxlade flitigt med varandra.

Hos Calvin finner man så småningom alltmer av den flitmoral som vi så ofta beskyller Luther för. Så det är nog snarare Calvin än Luther som sitter på våra axlar när vi känner oss fångna av allt för mycket flit, duktighet och skuld.
-----

Vi ska nog vara tacksamma för att vi inte bor i 1540-talets Genève, som hölls i ett järngrepp under Calvins styre. Den svenske gamle historikern

Grimberg beskrev det sålunda:

”Allt är förbjudet. Man vågar nästan inte längre tala högt. Över det förskrämda borgerskapet hänger en svart domedagssky, som ingen solstråle kan genomtränga...

Sällan har en andlig och världslig diktatur ingått en så förfärlig allians som hos denne magre, iskalle, blodlöse och krampaktigt spände man, som enligt sin egen uppfattning aldrig kunde ta fel, och som därför ej heller tålde det minsta motstånd eller visste vad barmhärtighet var!”
-----

1532 tog han sin doktorsexamen i juridik och det var under hans juridikstudier som han blev fångad av de nya reformatoriska idéerna, så som de hade börjat spridas över Europa från Martin Luthers Tyskland.

På grund av sin nyvunna tro tvingades han så småningom att fly från sitt hemland Frankrike och kom till Basel, där han skrev och publicerade sin första upplaga av sitt (senare flera gånger reviderade) stora verk Institutio Christianae Religionis, som tydliggör hans doktriner.

Efter diverse turer till Italien liksom till Strasbourg kom han på genomresa till Genéve 1536, 27 år gammal. Hans avsikt var att stanna bara en natt, men så råkade han möta Wilhelm Farel (ännu en fransk avfälling från den katolska kyrkan), som lyckades övertyga honom att stanna och i Genève tillsammans med honom bygga upp en reformert församling i staden. Han stannade.

Under åren 1536-38 tillkom inte bara en församling, utan även alltfler förslag och krav på hur staden överhuvudtaget borde styras. Till slut blev det för mycket för stadens styrande och Calvin utvisades.

Efter tre års bortovaro från Genève, som han tillbringade i Strasbourg, återkallades han 1541 till Genéve för att rensa upp i stadens moraliska förfall. Han fick fria händer att skapa det fullkomliga, moraliska samhället med Bibeln som lagbok och med präster och agenter som kontrollerade att reglerna följdes in i minsta detalj.

Hans vilja var att bygga en exemplarisk gudsstat av Genève och en lång rad regler och förbud (Ordinances) tillskapades och en speciell sedlighetspolis bildades för att övervaka att reglerna följdes.

Ett nätverk av spioner och informatörer rapporterade allt som ansågs bryta mot de nya påbuden. Teatrar, restauranger och tavernor förbjöds. Särskilt kvinnors klädedräkter kontrollerades, så att inte kjolarna var för korta – eller för långa.
Instrumentalmusik tilläts inte.

I köken kontrollerades att man ätit den ålagda dieten och att där inte smugit sig in några sötsaker, som t.ex. sylt i skafferiet! Julfirande förbjöds, ett förbud som kom att gälla i flera hundra år. Allt som kunde ge någon glädje åt livet blev i princip förbjudet. Motståndare avrättades, fängslades eller drevs från sina hem och egendomar. Och naturligtvis tilläts inga andra kyrkor.

Trött, utbränd och allmänt sjuk dog Calvin redan vid 55 års ålder. Hans tankar och verk levde dock kraftfullt vidare och i dag räknar man med att de reformert kristna – kallade kalvinister, hugenotter, presbyterianer eller puritaner – är bortåt 100 miljoner runtom i världen.

Så vem vinner matchen om att befinna sig på våra axlar? Luther eller Calvin? Själv föredrar jag med glädje livsbejakaren Luther.

Per Harling, kyrkoherde i Genève, Lausanne och Bern

per.harling@svenskakyrkan.se
------------------------------------------

Citat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Jean_Calvin

Calvins teolgoi är en egenartad systematisk utformning av Luthers religiösa grundprincip: frälsningen blott genom Guds nåd i Kristus. Den karaktäriseras av följande huvudpunkter:

1. I centrum står Guds allmakt, majestät och ära. På Guds eviga förutbestämmelse beror det, att somliga människor blir frälsta, andra fördömda, en predestinationslära. Människan är uteslutande ett medel till Guds förhärligande.

2. Visshet om att vara bestämd till salighet vinner man genom ett liv i Guds tjänst; så blir predestinationläran ett starkt motiv till handling.

3. Nomerna för det kristna samhälls- och privatlivet finner Calvin i biblen, som för honom utan åtskillnad är en för alla tider gällande lag. I vissa avseenden är kalvinismen starkt färgad av Gamla testamentets fromhet.

4. Även kyrkohsamfundets organisation är given genom gudomlig instiftelse och bibelns anvisningar. Kyrkan är lika med de till salighet predestinerade, men till Guds ära skall inom kyrkosamfundet alla tvingas att åtminstone till det yttre lyda hans bud.

5. I sin nattvardslära bestrider Calvin mot Luther, Kristi kroppsliga närvaro men hävdar mot Huldrych Zwingli att den troende genom nattvarden sätts i förbindelse med Kristi kropp i himmelen.
---------

I kyrkan skulle enligt Calvin finnas fyra ämbeten: pastorer, doktorer (för undervisning), äldste och diakoner (för fattig och sjukvård). Pastorerna tillsammans 'i styresorganet 'Vénérable compagnie övervakade renlärigheten och ingick jämte de äldste i konsistioriet, som utövade kyrkotukten, genom vilken privatlivet utsattes för ingående övervakning.

Mot felande användes i första han kyrkliga bestraffningar, men ofta överlämnade han dessutom till rådet, som dömde till fängelse, landsförvisning eller avrättning.

Calvin lyckades inte helt genomföra sin avsikt att göra kyrkan oberoende av statsmyndigheterna: pastorer utnämndes av rådet, som även valde de äldste, vilka bildade majoriteten i konstistoriet (dess ordförande var en lekman). Kyrkoförfattnignen blev, i enlighet med Calvins läggning, helt aristokratisk.

Efter några års relativt lugnt reformarbete möte Calvin en häftig opposition, som riktade sig dels mot den rigorösa kyrkotukten, dels mot främlingsväldet (Calvin hade låtit massor av fransmän och även italienare invandra och få inflytande).

Först efter en tioårig, hänsynslös kamp 1546-1555, vars mest uppseendeväckande moment är processen mot Miguel Serveto och hans avrättning 1553, lyckades Calvin trygga sin ställning.

Under sina återstående år var han obestritt Genèves icke blott kyrklige utan öven politiske ledare, och styrde helt landet efter sin vilja.

Han utsträckte nu sitt inflytande till stora delar av europa genom sin omfattande korrenspondens och genom de skaror av evangeliskt sinnade, som från alla håll kom till Genéve och fick utbildning vid dess akademi, som under Calvins styre fick en blomstringstid.
------------

Slut Inlägg från ett mail som nådde mig med anledning av samtalet här kring Calvinismen

HaFo

Fortsätter med 2 inlägg på erevna blogg med anledning av samtal kring Calvinismen.
----

admin says:

“Harry- detta kan kanske vara intressant för våra läsare…Men kyrkohistoria hör inte helt till ämnet (och vi skribenter är insatt i reformationen!).”

HaFo:

Menar Du att det skulle vara alldeles ointressant, om man samtalar om Calvins lära, att även kolla upp lite vilken person han var och hur han fungerade.

Säger det ingenting om vilken lära han egentligen förmedlade, att den i hans eget liv, ledde till att han var en despot, en maktmänniska, tyrann med oskyldigt blod på sina händer?

Admin says:

”Du är självklart fri att tycka vad du vill Harry. Men låt oss hjälpas oss att vara ödmjuka Guds Ord.”

HaFo:

Är det att inte vara ödmjuk inför Ordet att i fakta återge vem Calvin egentligen var och hur han fungerade?

Jag förstår nada vad Du egentligen menar med dessa rader!?

HaFo
------------------------------

JG says:

“HaFo, För att undvika alltför mycket repeterande blir det nu här korta svar/kommentarer/motfrågor på några av dina frågor/påståenden:

Från tidigare inlägg sa HaFo:

’Så för att kunna bli räddad, så måste man ha en ’systematisk tolkningsmodell och vara införstådd med vissa principer som Skriften understryker’. Kan det sägas tydligare, att de som anser sig vara av Gud utvalda till att få nåd, i sina egna ögon är en elit som systematiskt tolkar och är införstådda med principer, som andra människor är oförmögna till.’

JG säger som svar:

”-Inte alls Man måste inte vara teolog för att bli frälst.”

HaFo:

Du sa så här JG;

”Man kan syssla med pusslande av bibelverser hur mycket man vill (med anledning av att jag visat på att de Bibelsammanhang som Calvinster använder sig av, behöver ses i ett större ljus av Skriftens Ord) och vanligtvis så krockar det ena bibelstället med det andra.

Men en systematisk tolkningsmodell är något annat, den förutsätter att man är införstådd med vissa principer som Skriften understryker, så t ex förbundet mellan Gud och Hans folk samt syndaförvärvet. Efter Adams fall är alla förbund mellan Gud och människa baserade på nåd.”

HaFo:

Hur ska man kunna tolka det på annat sätt, än att det bara är de som med ” en systematisk tolkningsmodell är något annat, den förutsätter att man är införstådd med vissa principer som Skriften understryker”, är de som förstår Calvins lära om att Jesus bara dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd och att Gud förutbestämt alla andra till att gå förlorade”.

Kan man vara frälst utan att bejaka Calvins lära och tro på den lärans Jesus, som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och att man alltså är en av dessa utvalda, därför att man tror på denne Calvins Jesus?

Kan jag bli frälst om jag tror på en Jesus som dött för alla människors synd? Kan jag bli frälst om jag tar Gud på Orden och säger: tack för att Du försonat mig i Kristus tillika med alla människor och att jag därför är inräknad så att Du inte tillräknar mig mina synder utan därför att människor är som Du säger i Kristus försonade med Dig, så tillräknar Du mig Kristi rättfärdighet?

Kan jag bli frälst om jag tar Gud på Orden och säger, ja, jag vill låta mig försonas med Dig, som jag ser att Du vill. Kan jag bli frälst om jag tar Gud på Orden och ber att den Jesus som har dött för all världens synd och att jag därför är inräknad, ska bli min Herre och ta hand om mitt liv?

Eller är jag därmed en synergist som försöker bidra till min frälsning och inte förstått Guds nåd?

Vari ligger Guds nåd? Ligger den i att Han förut har bestämt vilka som ska få nåd och bestämt att alla andra ska gå förlorade? Eller ligger nåden från Gud i att ”Han var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”?

----------------------

Från tidigare inlägg sa HaFo:

”Men skulle då Gud bara leka med människan och först visa henne att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder” och så efter att ha visat, att från Hans sida är allt klart för var människa och så uppmanar Han henne att, därför inräknad i alla människor, låta sig försonas med Gud.”

JG säger som svar:

”Leker Gud med människan när Han säger ”varen fullkomlig såsom jag är fullkomlig”, eller när Jesus i Bergspredikaren talar om hur vi på alla vis måste leva? Är det något som människan kan göra, om hon så önskar?

Är det ett uttryck för att ”allt är klart” för var människa, och sedan uppmanas var och en, förlorad som frälst, att förutsättningslöst agera utifrån detta?”

HaFo:

Här blandas nu igen äpplen och päron. Först så läggs först fram så riktigt Guds krav på människan, där var människas mun blir tilltäppt och hon står där hjälplöst med skuld inför Gud, utan att kunna lösa den situationen.

Men så ställs detta mot det faktum, att allt skulle vara klart från Guds sida gentemot var människa och menas att de två första meningarna skulle vara motsägelser.

Men det är ju här Guds sanna nåd kommer in (den ligger inte i att han i förväg skulle ha bestämt vilka som skulle få nåd), vid att ”Han var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”.

Guds nåd gentemot människan ligger vid att Han för Kristi, människans ställföreträdares skull inte tillräknar henne hennes synd, utan tillräknar henne Kristi sin ställföreträdares rättfärdighet. Det är nåd med efterskänkt skuld, utan egen förtjänst.

Den som sen kommit till tro på detta och därmed tro på den sanne Jesus Kristus, tar Gud på Orden och säger, ja, jag vill låta mig försonas med Dig, som jag ser i Ditt Ord att Du vill. Och tar Gud på Orden och ber att den Jesus som har dött för all världens synd och att jag därför är inräknad, ska bli min Herre och ta hand om mitt liv.

Den människan blir av Gud född på nytt. Denna nåd är det som skriften uttrycker är den nåd, som får människan att avsäga sig all ogudaktighet och genom Anden verkar Helgelse i hennes liv. Hade Calvin trott på denna verkande nåd, så hade han inte behövt ta livet av de som han menade inte levde renlärigt.
--------------------------------------

JG säger med adress till mig:

”Du har tidigare utelämnat att pånyttfödelsen sker som ett resultat av GUDS vilja – inte någon människas vilja…. Människan har lika lite makt över den nya födelsen som den naturliga födelsen.”

HaFo:

Du såg tydligen inte mitt sista citerande av hela texten i Joh. 1: 12 – 13. Jag tog tidigare för givet att alla var medvetna om att pånyttfödelsen naturligtvis är ett verk av Gud och inte framverkas av någons mans vilja.

Min poäng var att visa på ordningen i Skriften: Tro på Skriftens Jesus, ta Guds uppmaning ifrån sitt Ord på allvar och då efter att på Guds erbjudande, som Skriften uppmanar ”låtit sig försonas med Gud, så sker enligt skriften pånyttfödelsen från Gud. Visst ”Människan har lika lite makt över den nya födelsen som den naturliga födelsen”. Det är Gud som allena bestämmer när den sker och det visar han i sitt Ord förutsättningarna för när det sker, som jag visat ovan.
--------------------

JG säger:

”Sedan undrar jag hur du får ihop det med att den naturliga människan skall kunna se ’vem Jesus ÄR på korset’ samtidigt som du påstår att ”det finns inget i den egna förmågan eller hos den gamla människan, som avgör om hon rättfärdiggörs eller ej”.

HaFo:

Äpplen och päron igen. Om människan innantill läser vad skriften säger om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod för var människas synd. Och Guds Ande är där (utanför människan) och levandegör dessa Ord för hennes hjärta, så ”ser” Hon, utan att fördenskull i det läget vara född på nytt.

När pånyttfödelsen sker visar alltså Skriften på som jag ovan visat. Men Gud kan utan att ha fött människan på nytt och verka på henne inifrån, ändå utifrån verka på hennes sinnen och hjärtan!! Vilken liten Gud Calvinisterna har!!

Så spelas detta skeende tydligen hos Calvinister ut gentemot, så helt riktigt att ”det finns inget i den egna förmågan eller hos den gamla människan, som avgör om hon rättfärdiggörs eller ej”.

Alla människor är inför Gud, för Kristi skull rättfärdiggjorda som ett skeende helt utanför henne själv, oavsett om hon sett det eller blivit del av detta skeende, framverkat av Gud enligt sitt beslut. Människan kan vare sig göra från eller till för denna rättfärdiggörelsedom över var människa som skett utanför henne och helt utan hennes medverkan eller inverkan.

Denna objektiva rättfärdiggörelsedom över var människa, kommer den subjektivt till del, som genom Anden och Ordet kommer till en sann tro på den sanne Jesus Kristus, tar Guds uppmaning ifrån sitt Ord på allvar (skulle Gud uppmana människan i sitt Ord att handla efter det, utan att också ge henne möjlighet att handla efter Hans ord ?) och då efter att på Guds erbjudande, som Skriften uppmanar ”låtit sig försonas med Gud”, så sker enligt skriften pånyttfödelsen från Gud.
------------------------------------

Från tidigare inlägg sa HaFo:

”Skulle gärna ta del av en utläggning från Dig vad som enligt Dig är sataniskt i JDS – läran!?”

JG säger som svar:

”Det blir ingen utläggning men det är uppenbart att den läran attackerar försoningen eftersom den i själva verket underkänner Jesu offer. Han försonar ingen synd på korset, eftersom Han enligt JDS bokstavligt antog syndens natur och Gud övergav Honom. Det är efter att Han lidit och blivit pånyttfödd i *******t som försoningen sker enligt JDS.”

HaFo:

Ja, den läran underkänner i likhet med Calvinismen Jesu offer för var människas synd. Men enligt Calvinismen så försonar Han där deras synder som Gud i förväg utvalt till att få nåd. Skillnaden är inte så stor och i bägge dessa läror, så är det inte så, att Jesus är mänsklighetens ställföreträdare, där han ”född i syndigt kötts gestalt, fördömde synden i köttet” Rom. Kap. 8

Har Jesus ”fördömt synden i köttet” och därmed stängt den utanför den mänskliga naturen, så har Han ju gjort detta för var människa med mänsklig natur ( Guds objektiva rättfärdiggörelsedom över var människa) som blir subjektivt tillgänglig för människor enligt vad jag beskrivit ovan. Men i Calvinismen så har Jesus (inte i sin person av Gud och människa förenade), försonat ”världen med sig själv och inte tillräknar människorna deras synder”

Det är en stympad obiblisk Jesus som Calvinismen företräder. Detta under sken av ödmjukhet, skrifttrohet, sken av att ge Gud all ära och sken av att bejaka Hans suveränitet och nåd.
-------------------------------

JG säger:

”Gud och människa är obrutet förenade i reformert försoningslära. Jesus har på korset till fullo betalt sitt lösen för synden. De som är delaktiga i detta är de som tror.”

HaFo:

Är ”Gud och människa är obrutet förenade i reformert försoningslära”, om Jesus dött enbart för dem som Gud i förväg har utvalt till att få nåd?

Har Jesus på korset ”till fullo betalt sitt lösen för synden”, om det enbart gäller de som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, men inte gäller all mänsklighetens synd?

Vilka är ”delaktiga” och vilka ”är de som tror”? Antar att Du menar att de är delaktiga som tror på Calvins Jesus som dött enbart för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd och som anser sig vara utvalda därför att de tror på denne Jesus – eller!?
----------------------------------

Från tidigare inlägg sa HaFo:

”Då hjälper det föga att man säger sig varna för villfarelsen i katolicismen och trosförkunnelsen (och av vilken anledning gör man det, eftersom de utvalda inte kan anamma och bejaka lögnen), när man egentligen samtidigt bejakar samma vilsna ande och förförelse.”

JG säger som svar:

”Det är bibliskt att varna för villfarelse.”

HaFo:

Så Calvinister varnar för villfarelse, bara för att det är Bibliskt att göra så? Och inte för att människor genom denna varning, ska undgå att låta sig vilseledas av fiendens villfarelse?

Nu säger Bibeln att även de utvalda = de som kommit till en sann tro, på den sanne Kristus, kan avfalla och låta sig förledas av fienden, som säges ”ska bedra jämväl de utvalda genom tecken och under”. Är det inte därför som vi ska varna för villfarelse?

Varför skulle vi, bara därför att Bibeln uppmanar till att varna för villfarelse, göra det, om det ändå är som Calvinismen måste mena, att de som hamnar i villfarelse, är de som Gud inte i förväg bestämt till att få nåd, utan bestämt till att gå förlorade?

HaFo

Sätter in ytterligare ett inlägg som jag gjorde på erevna blogg kring Calvinismen.

------------

JG säger som svar till mig:

"Inte bara jag utan flera andra har flera gånger visat dig varför vi inte tror att syndaren kan tro eller bejaka frälsningen innan hon är pånyttfödd, en födelse som sker helt och hållet enligt Guds beslut och vilja."

HaFo:

Det är lite enerverande, fast inte så förvånande (eftersom det är vanligt i villfarelser och är det sätt som fienden arbetade redan på fallets dag att blanda sanning och lögn), att ständigt som jag kallar detta att möta en blandning av äpplen och päron eller kanske dubbla budskap vore en riktigare benämning.

Nämligen att foga meningar samman som delvis är lögn och delvis sanning och få det att framstå, som att det är sanningen som man står för.

Vad som är sant i ovanstående citat från JG är att pånyttfödelsen, ”sker helt och hållet enligt Guds beslut och vilja."

Men sen tror jag inte att det stämmer med Skriften och skulle vara sant, att pånyttfödelsen skulle föregå tron på vem Jesus ÄR, föregår tron på betydelsen av offret av den sanne Kristus som dog för alla människors synder (den objektiva rättfärdiggörelsedomen från Gud över alla människor), föregår Guds uppmaning att ”låta sig försonas med Gud”, föregår att ta Gud på Orden och be den sanne Kristus att bli deras Herre.

Då säger Skriften att Gud enligt sin vilja och sitt beslut och ngt som helt är Hans verk, att då föder Gud människan på nytt. Då sker pånyttfödelsen ”helt och hållet enligt Guds beslut och vilja."

------------------

Av ngn märklig anledning, för att få sin lära att gå ihop, att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd, så måste pånyttfödelsen föregå tron i Calvins lära. Så visar man så riktigt på Guds suveränitet och människans oförmåga att förändra och ta sig ur sitt förtappade, från Gud skilda tillstånd.

Men man glömmer bort att Gud visst, utan att bo i människors hjärtan genom pånyttfödelse, ”så styr Han konungarnas hjärtan som vattenbäckar”.

Gud är så stor och underbar, så att Han visst kan genom evangeliet om Jesus Kristus påverka människors sinnen och hjärtan och genom Anden och Ordet dra dem fram till Kristus, utan att de fördenskull i det skeendet är pånyttfödda.

Detta är helt och hållet ett verk från Gud i människors sinnen och hjärtan, genom hans Ande och Ord.
----------

Jag kan inte förstå varför man ska anse det för att vara människans försök att bidra till sin frälsning och därmed menar att hon inte ser Guds allmakt och nåd och därmed ställt sig utanför Guds räddning, när hon bara lyssnar till vad Gud uppmanar henne till i sitt Ord och visar hur Han i sin suveränitet och vilja bestämt på vilket sätt Han räddar människan.

Allt tal om att Gud inte utan att först ha fött människan på nytt, så kan Han inte med sin Ande och Ord tala till hennes sinnen och hjärta, är ett falsarium och inte ngt som stämmer med Skriften! Men tydligen ngt som är väldigt viktigt i Calvins falsarium.

Vad är det för dumheter att säga till människor, att om de ser Guds vilja och uppmaning i Guds Ord och handlar efter det, så försöker de medverka till sin räddning och därmed ställer de sig utanför Guds nåd och inte ser att Han i sin suveränitet utvalt i förväg vilka som ska få nåd och att de som inte ser detta och då är av Gud förutbestämda till att gå förlorade.

Detta är en helt igenom sjuk andlig lära från avgrunden! De som inte ser det är bara att beklaga!
---------------------

JG:

"Att du sedan försöker jämställa reformert försoningslära med JDS är både märkligt och konstigt."

HaFo:

Du fick kanske inte tag i vad jag skrev, så jag tar det igen:

JDS underkänner i likhet med Calvinismen Jesu offer för var människas synd. Men enligt Calvinismen så försonar Han där deras synder som Gud i förväg utvalt till att få nåd. Skillnaden är inte så stor och i bägge dessa läror, så är det inte så, att Jesus är mänsklighetens ställföreträdare, där han ”född i syndigt kötts gestalt, fördömde synden i köttet” Rom. Kap. 8

Har Jesus ”fördömt synden i köttet” och därmed stängt den utanför den mänskliga naturen, så har Han ju gjort detta för var människa med mänsklig natur ( Guds objektiva rättfärdiggörelsedom över var människa) som blir subjektivt tillgänglig för människor enligt vad jag beskrivit tidigare ovan. Men i Calvinismen så har Jesus (inte i sin person av Gud och människa förenade), försonat ”världen med sig själv och inte tillräknar människorna deras synder”

Det är en stympad obiblisk Jesus som Calvinismen företräder. Detta under sken av ödmjukhet, skrifttrohet, sken av att ge Gud all ära och sken av att bejaka Hans suveränitet och nåd.
-------------

Jag fick aldrig ngt svar från Dig JG på frågan om vad som är grunden för Guds nåd? Är det att
Han i förväg har bestämt vilka som ska få nåd, eller grundas det på att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”?

Hade Calvin verkligen sett vad som är Guds nåd i Skriften, så hade han inte behövt ta livet av de som enligt hans norm inte höll måttet och som han därmed menade inte var utvalda av Gud att få nåd, utan av Gud utvalda till att gå förlorade.
----------------

JG:

"Även du tror ju på en begränsning av försoningen till att endast omfatta dem som tror. Knappast skulle du motsäga att varje människa som blir frälst endast har Gud att tacka medan varje människa som går förlorad endast har sig själv att skylla."

HaFo:

Dessa äpplen och päron. Den andra meningen är sann. Men den första meningen är bara sann
till viss del. Men det behöver mer belysas för att helhetsbilden ska träda fram och inte fastna i en halvsanning.

Begränsningen i försoningen/föreningen mellan Gud och människa, ligger inte hos Gud från Hans sida, utan Han deklarerar, att Han ”är i Kristus och försonar världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”. Allting är alltså klart från Hans sida.

Vad som begränsar försoningen är om människan, efter att Gud i sitt Ord gjort klart, att från Hans sida, så finns nu inga hinder för ngn människa att få dela Hans gemenskap, inte tar Hans
uppmaning på allvar om att ”låta sig försonas med Gud”, utan säger nej till Guds erbjudande.

Det kan hon även säga nej till, genom att låta sig bedras av fiendens plagiat och bl.a. bejaka förförelser som i trosförkunnelsen, katolicismen, Messianska föreningen eller även bejaka förförelsen i Calvinismens läror.

---------------------

JG:

"Skall det då betyda att Jesu offer ”inte gäller all mänsklighetens synd” eftersom vissa ändock går förlorade. Givetvis inte."

HaFo:

Oj då, hur kan en Calvinist uttrycka sig så? Så Jesu offer gällde alla människor? Jag trodde att Calvinismen menade att Jesu offer bara gällde dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och inte gällde de människor som Gud i förväg bestämt till att gå förlorade.

JG:

"Men reformert lära närmar sig denna fråga med en annan utgångspunkt än arminianerna. Skillnaden mellan synsätten ligger i fokus och förutsättning."

HaFo:

Jag har deklarerat att Jag ser arminianismen som en villolära, om man menar sig där på ngt sätt kunna bidra till den räddning av människan som Gud utfört i Kristus.

Fokus för mig ligger på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade) kropp och blod på korset. Det blir förvanskat såväl i trosförkunnelsen som katolicismen, hos Messianska föreningen eller i Calvinismens lära.

Fokus för mig är att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”. Fokus för mig är den uppmaning, som Gud ger den människa som Han fört till tro på den sanne Jesus och visar att hon är inräknad därför att Han försonat alla med sig och då säger: Låt Dig därför försonas med mig.

Förutsättningen för mig är att Gud är mäktig att genom Anden och Ordet, dra genom evangeliets budskap människor fram till Kristus.

(Kalla människan in i sin förutbestämmelse: Kristus, hennes ställföreträdare)

och när Han gett henne tron i hjärta och sinne på den sanne Jesus Kristus och visar att allt från Hans sida är klart, så då höviskt och kärleksfullt säger Han till henne: Låt Dig försonas med mig, ”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”.

Ser man detta nådeserbjudande från Gud, så behöver man inte som Calvin, avrätta de som inte höll med honom i hans förvrängda ”nådes – lära” och inte höll måttet i hans despotiska, tyranniska ögon.
-----------------------------

Du svarade aldrig JG på dessa rader från mig:

Nu säger Bibeln att även de utvalda = de som kommit till en sann tro, på den sanne Kristus, kan avfalla och låta sig förledas av fienden, som säges ”ska bedra jämväl de utvalda genom tecken och under”. Är det inte därför som vi ska varna för villfarelse?

Varför skulle vi, bara därför att Bibeln uppmanar till att varna för villfarelse, göra det, om det ändå är som Calvinismen måste mena, att de som hamnar i villfarelse, är de som Gud inte i förväg bestämt till att få nåd, utan bestämt till att gå förlorade?
---------------

Du svarade aldrig JG på mitt svar till Ditt påstående att ”Gud och människa är obrutet förenade i reformert försoningslära. Jesus har på korset till fullo betalt sitt lösen för synden. De som är delaktiga i detta är de som tror.”

HaFo frågor därpå till Dina där påståenden:

Är ”Gud och människa obrutet förenade i reformert försoningslära”, om Jesus dött enbart för dem som Gud i förväg har utvalt till att få nåd?

Har Jesus på korset ”till fullo betalt sitt lösen för synden”, om det enbart gäller de som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, men inte gäller all mänsklighetens synd?

Vilka är ”delaktiga” och vilka ”är de som tror”? Antar att Du menar att de är delaktiga som tror på Calvins Jesus som dött enbart för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd och som anser sig vara utvalda därför att de tror på denne Jesus – eller!?
-------------------------------------------

Vi lär nog inte komma så mycket längre än så här. Jag tackar så härmed, för att jag fått förmedla vad som blev lagt på mitt hjärta och det direkt klart och tydligt, när jag kom in på sidan här.

Detta gjorde jag då, utan att fördenskull veta, att detta var en sida som företräddes av Calvinister, eller åtminstone sådana som är på god väg att fastna i Calvins lära.

Kommer att kolla om här kommer in några svar till mig. Eljest så lämnar jag nu dessa spörsmål och önskar alla allt gott!

HaFo

Jag fortsätter under detta ämne med ett inlägg som jag just gjort på http://erevna.nu
-----------

Till Michael, jag vet inte till vilken ”gren” av Calvinism de företräder, som jag har haft kontakt med. Fick mig tillsänt böckerna:

Att känna Gud av Packer, Gud är suverän av Pink, Väldig är vår Gud av Jeffery. Ger de böckerna ngn hint om vilken gren av Calvinismen som här företrädes?
——

Vi fick av Juha veta att det finns 5 – 6 olika inriktningar av Calvinismen. Det skulle ju då vara väldigt intressant att få ta del av konkret vilka läro – skillnader som föreligger i de olika inriktningarna.

Med anledning av uppgiften att det finns 5 – 6 olika inriktningar inom Calvinismen, så infinner sig för mig, förutom frågan i förra stycket, även följande frågor som ngn kanske kan ge besked om:

1. Är den gemensamma nämnaren i alla dessa olika inriktningar av Calvinismen, att Jesus inte företrädde den fallna människligheten, inte gick in i den fallna mänsklighetens situation (Rom kap. 8)(”född i syndigt kötts gestalt”) och där inte ”fördömde synden i köttet” för ALL mänsklighet enligt Calvinismen?

2. Är den gemensamma nämnaren i alla dessa olika inriktningar av Calvinismen, att Kristus som Gud och människa förenade/försonade, när Han bar fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade) kropp och blod på korset, så gjorde inte Jesus detta för var människa, utan enbart för de människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

3. Finns det ngn inriktning av Calvinismen som fokuserar 2 Kor. 5: 17 – 21? Fokuserar de någonsin detta sammanhang som säger att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv”?

Fokuserar de någonsin fortsättningen av texten, som visar vad som menas med att ”försona världen med sig själv”:

”Han tillräknar inte människorna deras synder”, alltså att från Guds sida, så är allt klart för var människa?

Fokuserar de någonsin fortsättningen i texten, där Gud efter att ha gjort klart, att från Hans sida, så föreligger nu inget hinder för gemenskap med Honom, så därför gör Han då uppmaningen: ”Låten er försonas med Gud”?

4. Finns det ngn inriktning av Calvinismen, som menar att en sann tro på den sanne Jesus Kristus, är en tro på den Jesus, som enligt ovanstående text, dog för alla människor och att de vet att de därför är inräknade, därför att detta var ngt som Jesus gjorde för alla och som därmed INTE tror att de är inräknade, därför att just de skulle vara speciellt utvalda till att få nåd?

5. Finns det ngn inriktning av Calvinismen, som INTE menar att en sann tro på den sanne Kristus, är en tro på den Jesus, som enbart dog för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och som då menar sig vara utvalda, eftersom de kommit till tro på denne Jesus?
————-

Jag för min del sätter min förtröstan till den Jesus, som jag genom Guds Ande och Ord kommit till tro på. Den Jesus som dog för alla människors synder och jag vet att jag därför är inräknad och INTE, därför att Gud i förväg skulle ha utvalt just mig speciellt till att få nåd.

Calvinismen är en lära som i mina ögon, fokuserar utvalda människor och sätter dem i centrum och inte sätter i centrum världens Frälsare i vilken de är inräknade av nåd för Kristi skull, när de i Guds Andes och Ords ljus ser att de därför är inräknade, för att det är ngt som Jesus gjort för alla och inbjuder alla att komma med och säger:

”Den som vill han komme och tage livets vatten för intet”.

Så ska då Calvinister komma och besudla detta enkla, självklara evangelium och mena att de som handlar efter Guds Ord och uppmaning, ser inte Guds suveränitet och nåd, utan försöker ”medverka” för sin räddning och är därmed ställda utanför.

Och detta sker under camouflage av att ge Gud hela äran, framställa sig SÅ RIKTIGT totalt hjälplösa, men så ändå fastna i detta högmod, att de skulle vara speciellt utvalda till att få nåd, när de kommer till tro på den Jesus, som inte dog för all världens synd, utan enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Varför ser inte en del människor falsariet i detta? Gillar de att få anse sig för att vara speciellt utvalda? Eller vad är det som är drivkraften till, att man är benägen att fastna i en lära liknande Calvins lära?

HaFo

Jag ligger efter med inlägg som jag varit inbegripen i kring Calvinismen på

http://erevna.nu/?=1677

Jag försöker ”köra fatt” härunder och gör det i 3 inlägg så blir det lättare att läsa än om jag gör det till ett inlägg. Gå gärna in och läs hela debatten för att få hela sammanhanget.
------------

Inlägg 1 från erevna blogg kring Calvinismen
-----------

Michael G. Helders upprepar de frågor som jag ställt och besvarar dem så:

1. Är den gemensamma nämnaren i alla dessa olika inriktningar av Calvinismen, att Jesus inte företrädde den fallna människligheten, inte gick in i den fallna mänsklighetens situation (Rom kap. 8)(”född i syndigt kötts gestalt”) och där inte ”fördömde synden i köttet” för ALL mänsklighet enligt Calvinismen?

2. Är den gemensamma nämnaren i alla dessa olika inriktningar av Calvinismen, att Kristus som Gud och människa förenade/försonade, när Han bar fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade) kropp och blod på korset, så gjorde inte Jesus detta för var människa, utan enbart för de människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

3. Finns det ngn inriktning av Calvinismen som fokuserar 2 Kor. 5: 17 – 21? Fokuserar de någonsin detta sammanhang som säger att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv”?

Fokuserar de någonsin fortsättningen av texten, som visar vad som menas med att ”försona världen med sig själv”:

”Han tillräknar inte människorna deras synder”, alltså att från Guds sida, så är allt klart för var människa?

Fokuserar de någonsin fortsättningen i texten, där Gud efter att ha gjort klart, att från Hans sida, så föreligger nu inget hinder för gemenskap med Honom, så därför gör Han då uppmaningen: ”Låten er försonas med Gud”?

4. Finns det ngn inriktning av Calvinismen, som menar att en sann tro på den sanne Jesus Kristus, är en tro på den Jesus, som enligt ovanstående text, dog för alla människor och att de vet att de därför är inräknade, därför att detta var ngt som Jesus gjorde för alla och som därmed INTE tror att de är inräknade, därför att just de skulle vara speciellt utvalda till att få nåd?

5. Finns det ngn inriktning av Calvinismen, som INTE menar att en sann tro på den sanne Kristus, är en tro på den Jesus, som enbart dog för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och som då menar sig vara utvalda, eftersom de kommit till tro på denne Jesus?
-----------

Michael säger:

Nu är inte jag renodlat calvinist, och jag är rätt så ny i den reformerta teologin- även om jag anser mig vara reformert.

1.Som jag ser det är frågan fel ställd. Frågan handlar om hur en människa blir omvänd. Jag/vi tror att det är Gud själv som åstadkommer omvändelsen. Omvändelsen innebär att den tidigare otroende människan börjar tro på Jesus. Ingen människa kan själv ta sig denna tro, utan det är en Guds gåva.

Varför är omvändelsen genom Guds nåd allena? Ju det svarar Paulus på i samma kapitel som du hänvisar till: Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller Rom 8:7

2. Som jag ser det är många utvalda men få utvalda. Varför? En andligt död människa kan ju inte göra någonting på det andliga området, lika litet som en kroppsligt död människa kan röra sig och agera på det vanliga, naturliga livets område. Därför skriver Paulus till Efesierna: ”Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder” (Ef. 2: 1).

Samtidig vill jag påpeka att inför Gud har Kristus redan ställt allt tillrätta, Han har redan uppfyllt Guds Lag i vårt ställe.

2 Kor.5:19: Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.
Omvändelsen är därför ingen moralisk handling för att förtjäna Guds ynnest, eftersom Kristus redan vunnit Guds ynnest för oss och i vårt ställe.

3. Självklart! Men det citatet uteslutar inte citat som:

Joh.6:44: Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom

1 Kor.2:14: En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det

4. Tycker frågan är fel ställd. Läran om nåd allena genom tron allena: läran om rättfärdiggörelsen handlar om människans nya ställning inför Gud när man har blivit frälst- som kort och gott går ut på att Gud nu inte kommer döma dig för den du är- en syndare, utan att alla dina synder, fel och brister har blivit förlåtna genom Kristi blod på Golgata Kors,

du är nu genom Kristi blod helt och hållet syndfri i Guds ögon- genom Kristi ställföreträdande död på Korset. Din nya ställning inför Gud ledar till att det absolut inte finns någon form av fördömelse för den som är Kristus! Med andra ord, när du har blivit frälst- så är du en rättfärdig människa i Guds ögon,

inte på grund av några gärningar du har gjort, utan på grund av Kristi ställföreträdande försoningsröd på Golgata Kors- det blev fullbordat på Korset- vilket ledar till att när du har blivit kristen har blivit rättfärdiggjord av nåd allena! Försoningen gäller alla dina synder, inklusive dina synder i förtid, nutid och framtid!

Läran om rättfärdiggörelsen handlar kort och gott om din och min nya ställning inför Gud i Kristus efter omvändelsen.

5. Inte säker på om jag förstår frågan. Men Evangeliet är alltid villkorslöst, helt gratis till dig och mig, här görs ingen skillnad. Och det är evangeliet- Guds kraft till frälsning som föder goda gärningar i dig och mig. Eller för att citera Paulus Ef 2:

av nåd är ni frälsta. 6 Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, 7 för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 8 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. 10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.
--------------------------

Svar från HaFo:

Tack Michael för att Du tog Dig tid och svarade på mina frågor. Du har nog rätt i att Du inte är en renodlad Calvinist. I mina ögon så färgades nog Dina svar mer av Luthers än Calvins teologi – eller?

Jag kan bejaka det mesta som Du skriver i Dina svar, men det är inte mitt i ***** svar på de frågor som jag egentligen ställer.

Jag ska först göra ett påstående och sen ställa frågor utifrån det påståendet

Påstående:

Den sanne Kristus kan inte vara både den som enligt 2 Kor.5: 17 – 21 säges att ”Gud var i8 Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”. Alltså en Frälsare som försonat alla med Gud, så att Gud inte tillräknar människorna deras synder.

Men också vara den Kristus som säges bara ha försonat dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd.

Bägge dessa framställningar kan inte vara sanna.

Frågor:

Vilken av dessa framställningar av Kristus är den sanna och Bibliska framställningen? Vilken är Bibelns Kristus? Den som enligt 2 Kor.5: 17 – 21 har dött för all världens synd, eller den Jesus som säges ha dött enbart för dem som Gud utvalt till att få nåd?

Vilken Jesus tror en Calvinist på? Tror han på den Jesus som säges ha dött enbart för dem som Gud i förväg har utvalt till at få nåd? Är det då i så fall Skriftens Jesus som en Calvinist tror på?

Vilka menar Du Michael åsyftas med ” försonat världen med sig själv” som får sin förklaring i ”inte tillräknar människorna deras synder”?

Menar Du att det enbart är människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

Varför fortsätter så Gud att säga efter att han deklarerat att han inbjudit alla: ”låten er försonas med Gud? Varför be dem som han redan har fött på nytt och är utvalda att de ska låta sig försonas, eftersom de redan är födda på nytt?

När Du började umgås med Jesus, började Du då umgås med honom därför att Gud redan fött Dig på nytt, Du därmed var speciellt utvald och så förtröstar till den Jesus som dog enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

Eller började Du umgås med Jesus när Du såg att vad Jesus gjort gällde Dig, eftersom Du är inräknad i ”alla människor”?

Vilken Jesus är det som Du umgås med?

Fortsätter med ytterligare frågor och så lite summering från min sida:

Menar Du Michael att jag umgås med fel Jesus, när jag umgås med en Jesus som dog för all världens synd och inte umgås med en Jesus som dött enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

För båda dessa framställningar av vem Jesus dött för kan inte vara sanna. Vilken är då den sanne Kristus och vilken Kristus umgås Du med?
————

Jag vill mena att min erfarenhet är, att jag inte var född på nytt när Gud genom sin Ande och Ord i evangeliets budskap drog mig fram till att se vem Jesus ÄR och har gjort (vilket jag enligt Calvinismen skulle ha varit).

Min erfarenhet är att när jag ropade ut min nöd över min synd till Jesus om att Han skulle ta hand om mig,så skedde då pånyttfödelsen. Precis också vad som stämmer med Orden i Ef. kap.1 och Joh. 1:12 – 13.

Jag vill mena att Gud visst, utan att ha förrutbestämt vissa till att få nåd och fött dem på nytt, så kan Han genom sin Ande och Ord av Evangeliets budskap, dra människor fram till Jesus och så ge dem uppmaningen ”Låt Dig försonas med Gud” – ”Den som vill han komme och tage livets vatten för intet”.

Visst är det så, att människans vilja är bunden under synden. Men min erfarenhet är, att det händer ngt i människans sinne och hjärta, när hon hör vem Jesus är och har gjort. Jag tror att människans vilja av Gud är så pass frigjort då, att när han visat henne att från hans sida så är allt klart, för Kristi skull, så är hon också av Gud gjord, förmögen att ta till sig Guds uppmaning om att låta sig försonas. Eljest skulle ju inte Gud ge henne den uppmaningen!

Och varför skulle han ge den uppmaningen till människor som redan är utvalda och födda på nytt att låta sig försonas med Gud?

Min Gud är så pass stor och suverän, så att Han genom sin Ande och sitt Ord genom evangeliets budskap, om hur Han gjort det klart för var människa, genom att Han själv är i Kristus och försonar världen med sig själv och därmed inte tillräknar människorna deras synder, kan verka på människors sinnen och hjärtan, så att de blir redo att ta till sig Hans uppmaning om att låta sig försonas med Gud.

Det är inget verk av ngn människas kraft vilja eller ansträngning och initiativ, utan en hjälplös yttring på Guds initiativ, vilja och uppmaning, där hon som en passiv mottagare av Guds fria gåva till alla människor accepterar (Låter sig försonas), att efter att Guds Ande och Ord visat att det gäller henne, inräknad i ”Han tillräknar inte människorna deras synder”, att Gud räddar henne personligen för Kristi skull.

Och jag vill mena att den sanna tron på den sanne Kristus är tron på den Jesus ”där Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna” och de ser sig inräknade därför att de ingår i ”människorna”.

Jag anser alltså att den som tror på en Jesus som dog enbart för vissa som Gud i förväg utvalt till att få nåd, förtröstar till en annan Jesus än Skriftens Jesus och menar sig vara utvalda därför att de kommit till tro på en Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Fokus förs här från utvald i Kristus till utvald och därför i Kristus. Detta handlar om 2 olika evangelium! Endast ett evangelium av dessa är sant!

Vilken Jesus och vilket evangelium förtröstar Du Michael till? Skriftens Jesus och Skriftens evangelium eller Calvins Jesus och Calvins evangelium?

HaFo

Forts inlägg från erevna blogg kring Calvinismen

Inlägg 2 från ertevna blogg kring Calvinismen
-------

Christian säger:

Här håller jag med Harry. Gud har försonat alla människor, med sig själv enligt det anföra ordet 2 Kor 5:17-21. Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.

Världen sägs alltså redan vara försonad med Gud. Varför skulle det inte omfatta alla människor? Det sägs ju explicit i att han inte tillräknar människorna deras synder. M a o måste ju det förhållandet att världen är försonad med Gud medföra att även människornas, alla människors, synder är försonade.

Ser man på grt för försonade står det logizoumenos, d v s det är en presens particip(?), d v s pågående form. D v s nu tillräknar han inte människornas deras synder. Hur skulle han kunna låta bli att tillräkna dem det om inte alla människor blev försonade med Gud, om det alltså inte var hela världen som blev försonad?

Se vidare Joh 1:29 Se Guds Lamm som borttager världens synd. Världens synd betyder alla människors synd.

1 Joh 2:1b-2 Jesus Kristus som är rättfärdig. 2 Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens Hela världens kan inte betyda något annat än just hela världens synder, speciellt inte eftersom det här ställs i motsats till våra synder; inte bara för våra

2 Kor 5:15 Och han dog för alla,…

Kol 1:19-20 Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen. När det nu står allt hur kan man då säga att allt inte betyder allt, d v s att alla människor inte skulle vara försonade med Gud, att Jesus alltså inte dog för alla människor…?

1 Tim 2:4, 6a som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.
som gav sig själv till lösen i allas ställe. Versen förutsätter att alla människor har blivit försonade med Gud. Annars finns det ju ingen förutsättning för det, som sägs, att Gud vill att alla människor ska bli frälsta.

Om Gud alltså vill detta, och det är ju vad versen säger, så måste ju Jesus även ha dött för alla människor. Annars är det ett meningslöst påstående. F ö återigen om det här skulle varit fråga om olika folkslag så varför säger inte Paulus det i så fall. Han brukar annars vara explicit på den punkten ”jude och grek” etc.

Hebr 2:9b Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe. D v s han smakade inte döden för bara några få utvalda utan för alla människor.

Joh 3:16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.

En förutsättning för att var och en som tror på Jesus ska kunna bli frälst och få evigt liv är ju att Jesus har dött för alla. Har han inte det finns ju inte någon grund för vad som sägs ovan att Evangeliet gäller var och en, alla, som tror.

Som jag ser det hävdar Skriften att från Guds sida är allt klart, världen, alla människor, är försonad med Gud. Det betyder givetvis inte att alla blir frälsta. Det är endast de som tror som blir det, d v s var och en som tror, som det står.

Blir inte även Mk 16:16 Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen/ allt skapat (πάσῃ τῇ κτίσει), lite konstig i perspektivet att Jesus inte skulle ha dött för allt skapat, d v s alla människor?

Varför säger Jesus att vi ska predika Evangelium för alla människor, om han inte också skulle ha dött för alla? I så fall har alla inte alla en möjligheten att bli frälsta, d v s Gud verkar i så fall ha begränsat sina möjligheter att ge den frälsande tron till alla människor.

Vad är det då för mening för oss att predika för allt skapat, om Gud ändå bara frälser de förubestämda och låter de andra bli förtappade, som han bestämt därtill, vilket alltså är vad Kalvinismen lär (dubbla predest.)?

F ö tycker jag denna vers från 2 Ptr 2:1 är rätt tydlig på att Gud verkligen har försonat alla människor. Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig.

D v s Jesus har även friköpt de falska lärare, som kommer att förneka honom och dra fördärv över sig och som alltså blir förtappade. Om även dessa var friköpta och försonade, som helt uppenbart sägs gå förlorade, kan omöljligt limited atonement, läran att Jesus endast dog för de utvalda, stämma.

Angående ”limited atonement” så har jag inte funnigt någon som på ett tillfredställande sätt kunnat förklara 2 Petrus kap 2 för mig. Om Limited atonement är sann och riktigt betyder det att de falska profeter som omtalas här kommer vara i himlen? men senare talas det om i detta kapitel om deras dom. Men i v 1 står det.

2Pet. 2:1 Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare, som smyger in fördärvliga partimeningar, så att de till och med förnekar Herren, som har köpt dem, och drar över sig själva plötslig förtappelse.

Det står att Herren har köpt dem…. alltså Jesus har betalt priset för deras synder, men samtidigt står det att de drar sjäva över sig plötslig förtappelse, senare i kapitlet står ett par fruktansvärda saker värda att darra inför. Men som en ”bokstavstroende” har jag väldigt svårt att få denna vers/kapitel att stämma med både limited atonement och eternal security.

I v 15 står det ….De har övergivit den rätta vägen och gått vilse och följt efter Balaams, Bosors sons väg, som älskade orättfärdighetens lön.

Här ser vi att de har varigt på den rätta vägen men övergivit den. och i v17 ser vi Det svarta mörkret är förvarat åt dem till evig tid.

Hur är det möjligt att en gång vara köpt, utvald av Herren men ha ”det svarta mörkret förvarat” åt sig till evig tid i ljuset utav kalvinism?

Se även mina tidigare kommentarer på en annan tråd:

http://erevna.nu/?p=220#comment-161

http://erevna.nu/?p=220#comment-165

http://erevna.nu/?p=1378#comment-2885

http://erevna.nu/?p=1378#comment-2887

http://erevna.nu/?p=1378#comment-2901

http://erevna.nu/?p=1378#comment-2903

http://erevna.nu/?p=1378#comment-2906

http://erevna.nu/?p=1378#comment-2914

Två intressanta länkar med anknytning till diskussionen.

http://gammal.lbk.cc/biblicum/19785504.HTM

http://www.logosmappen.net/uppbyggelse/bocker/hb/hb_62.html

(speciellt har avsnitten; Varför blir inte alla människor saliga? och Utkorelsen, relevans)

Forts. inlägg från erevna blogg kring Calvinismen

Inlägg 3 från erevna blogg kring Calvinismen

HaFo:

Till Jan, håller med om att man inte kan uttrycka det så förenklat som att frälsningen är säkrad genom att man ”tagit emot Jesus”.

Frälsningen är SÄKRAD för oss genom vem Jesus ÄR och offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset, då när ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig. Han tillräknar inte människorna deras synder”.

Vår hjälplösa förtröstan till vem Han är och har gjort, är inte ”säkringen”, men ett hjälplöst accepterande, passivt mottagande (ingen gärning, prestation eller medverkan, utan helt ett Guds verk efter Hans vilja och beslut i människans sinne och hjärta genom Hans ande och Ord) på Guds uppmaning till ”Låt Dig försonas med Gud”, av att det Jesus säkrat för mig (inräknad i ”Han tillräknar inte människorna deras synder”), gäller mig personligen.

Men sen är det ändock mer komplicerat än så, på grund av att vår fiende kör med allehanda plagiat av vem Jesus ÄR, plagiat av försoningen etc. etc.

Vilken Jesus är det som vi kommer till tro på och börjar umgås med? Är det Skriftens Jesus eller ngn av fiendens många plagiat?

Håller också med Dig Jan när Du säger:

”Fokus bör enligt min uppfattning ligga på 1) vem Jesus är och 2) vad han förkunnade och ingen har rätt att skilja på 1 och 2.”

HaFo:

Men här ingår ju all Skrift. Även breven i NT. Finns det ngt. ”kristet” sammanhang som inte hävdar att de förmedlar vem Jesus är och vad han förkunnade?

Ändock så torde de flesta vara klara över att Jehovas Vittnen, Mormonerna, Liberalteologin, Trosförkunnelsen, Catolicismen, diverse Hebreiska rörelser förmedlar en annan Jesus och ett anat evangelium än Skriftens Jesus och Skriftens evangelium.

Med risk för att framstå som en upprorisk kättare och onödig ”pedant”, så vill jag fortfarande hävda, att det kan inte vara sant både att Jesus dött för all världens synd kontra att han dött enbart för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd.

Bara en av dessa 2 Jesusgestalter är den sanne Jesus! Vilken?

Fokus förs i Calvinismen från utvald i Kristus till utvald och därför i Kristus. Detta handlar om 2 olika evangelium! Endast ett evangelium av dessa är sant! Vilket?
———

För min del förtröstar jag till och umgås med den Jesus, som jag genom Guds Ande och Ord kommit till tro på. Den Jesus som dog för alla människors synder och jag vet att jag därför är inräknad och INTE tror att jag skulle vara inräknad, därför att Gud i förväg skulle ha utvalt just mig speciellt till att få nåd.

HaFo
---------------------------------------------

Christian säger:

Exempel på Bibelord till stöd för denna uppfattning (Universal atonement: Jesus dog för alla):

Joh 1:29 Se Guds Lamm som borttager världens synd.

Joh 3:14 Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, 15 för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. 16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

2 Kor 5:14 Ty Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. 15 Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.

2 Kor 5:19 Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.

Kol 1:19-20 Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen.

1 Tim 2:3 Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. 5 Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, 6 som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne,

1 Tim 4:10 Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, först och främst för de troende.

Tit 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor.

Hebr 2:9b Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe. (D v s han smakade inte döden för några få utvalda utan för alla människor.

2 Pet 2:1 Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. (Versen visar att Kristus även har friköpt en del som inte är utkorade).

2 Pet 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

1 Joh 2:2 Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.

-----------------------------------------

HaFo:

Tack Christian (Erevna Christian) för Din omfattande och i mina ögon så riktiga och Bibliska kommentarer!

Sen köper jag inte riktigt talet från några andra inlägg här från andra kring vad olika stora ”Gudsmän uträttat”, som bevis för om de förmedlat villfarelse eller sann kristen tro.

Massor av Jehovas Vittnen, Mormoner och diverse olika andliga sammanhang, har gjort mycket för väldigt många människor och fört dem till tro på Jesus. Är det fördenskull Bibelns Jesus som de lett människor till tro på?

Ekman betyder väldigt mycket för många människor utöver världen. Många har kommit till tro på den Jesus som han förmedlar. Är det fördenskull Bibelns Jesus som han fört människor till tro på och de därmed är räddade inför evigheten?

Catolicismen, trosförkunnelsen, Hebreiska rörelser, Calvinismen och alla dessas företrädare har betytt mycket för människor i hela världen och fört Miljarder människor till tro på Jesus. Men vilken Jesus då? En falsk Jesus eller Skriftens Jesus?
————–

Frågan som hänger i luften här nu med ett ”pekfinger” mot mig är:

Kan det vara så allvarlig skillnad på om man tror på en Jesus som dog för all världens synd, eller en Jesus som dog enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd?

Jag vill fortfarande hävda, att det kan inte vara sant både att Jesus dött för all världens synd kontra att han dött enbart för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd.

Bara en av dessa 2 Jesusgestalter är den sanne Jesus! Vilken?

Fokus förs i Calvinismen från Bibelns utvald I KRISTUS till UTVALD OCH DÄRFÖR i Kristus. Detta handlar om 2 olika evangelium! Endast ett evangelium av dessa är sant! Vilket?
———

För min del förtröstar jag till och umgås med den Jesus, som jag genom Guds Ande och Ord kommit till tro på. Den Jesus som dog för alla människors synder och jag vet att jag därför är inräknad och INTE tror att jag skulle vara inräknad, därför att Gud i förväg skulle ha utvalt just mig speciellt till att få nåd.

Alla människor är inför Gud, för Kristi skull rättfärdiggjorda, som ett skeende från Gud, helt utanför henne själv, oavsett om hon sett det eller blivit del av detta skeende, framverkat av Gud enligt sitt beslut. Människan kan vare sig göra från eller till för denna rättfärdiggörelsedom över var människa som skett utanför henne och helt utan hennes medverkan eller inverkan.

Denna objektiva rättfärdiggörelsedom över var människa, kommer den subjektivt till del, som genom Anden och Ordet kommer till en sann tro på den sanne Jesus Kristus. Den Jesus som dog för all världens synd.

HaFo

Fortsätter återge inlägg som jag gjort på Erevna blogg kring Calvinismen.

Du fann i inlägget ovan länken dit. Så gå gärna in där och få hela sammanhanget
-------

Till Daniel, jag kan inte hjälpa att jag fortfarande tycker att Du uttrycker Dig dubbeltydigt. Men vi lämnar det därhän och bara tittar på den bild du ger för att komma fram till att den Jesus som bara har dött för de som Gud i förväg, skulle vara samma Jesus som dog för all världens synd.

Jag tycker den bilden Du ger med frukterna haltar betänkligt. Skulle det handla om nått så oväsentligt som människor tar fel på, om man säger att Jesus åt en banan medan det egentligen var ett äpple han åt och därför är samma person, vare sig han säges äta banan eller äpple, så kunde jag köpa bilden.

Men nu handlar det om ngt så viktigt som att Jesus antingen :

1 a) Är världens Frälsare och dött för alla människor och Gud därmed i Kristus har fällt en rättfärdiggörelsedom över alla människor (Rom. Kap. 5)

b) Är den Frälsare som enligt Rom. Kap 8 är ”född i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”.

(Fördömer Jesus och stänger synden ute ur den mänskliga naturen, så har han därmed gjort det för alla med mänsklig natur. Får ej missförstås med trosförkunelsen, att den troende människan här i tiden skulle var fri från syndens natur. Här gäller icke tillräknad synd med tillräknad Kristi rättfärdighet för Kristi, människans ställföreträdares skull. Se för helhetsbild:

http://hem.spray.se/harry.forsgren/H4Bok.htm )

c) Är den Skriftens Jesus som Christian så riktigt förankrat i Skriften, som är den Jesus som dog för all världens synd, uppsummerat i 2 Kor. 5: 17 – 21:

”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”

d) Är den Jesus som åstadkommit det evangelium, där Gud genom Anden och Ordet drar människan till Kristus, påverkar hennes sinne och hjärta genom att visa vem Jesus ÄR (Gud och människa förenade, fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet”.

Som genom Anden och Ordet visar betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, aldrig åtskilda) kropp och blod på korset.

Som genom Anden och Ordet visar att detta gäller mig, därför att jag är en människa och Gud säger i sitt Ord att Jesus gjort detta för alla människor, alltså är jag inräknad och I HONOM utvald.

(Det är inte för att han speciellt UTVALT MIG, som jag kommer in I HONOM, utan därför att Anden och Ordet visat på vem Han ÄR och har gjort och att det gäller för mig, därför att han gjort detta för alla människor och är ngt som blir var människas personliga ägodel vid en sann tro på den sanne Kristus.

Men det är därför fienden är så aktiv med villfarelse för att människor ska missa målet och komma till tro på en annan Jesus och ett annat evangelium.)

Som genom Anden och Ordet visar att jag ingenting behöver göra eller kan åstadkomma för denna räddning av mig från Gud. Men Anden och Ordet visar också, hur Gud inte våldför sig på mig efter att visat att allt från Hans sida är klart och säger nu hänger Du bara med för jag har utvalt Dig.

Nej i Ordet säger Han till mig: ”Låt Dig försonas med Gud”, ”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”, ”åt alla dem som tog emot honom gav Han rättighet att bli Guds barn och de har blivit födda …inte av någon mans vilja… utan av Gud”.
----------------------

Eller så är Jesus som i Calvinismen:

2 a) En Jesus som INTE enligt skriften dog för all världens synd och som inte stämmer med alla de bibelsammanhang som Christian angett

b) En Jesus som INTE enligt skriften var mänsklighetens ställföreträdare.

c) En Jesus som INTE enligt Skriften har fördömt synden i köttet för alla människor.

d) En Jesus som bara dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

e) En Jesus med ett ”evangelium”, som förnekar att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv: Han tillräknar inte människorna deras synder”.

f) En Jesus med ett ”evangelium” som INTE säger, att Du är inkluderad, eftersom Jesus utfört detta för varje människa. Ett ”evangelium” där Gud INTE frågar, hänger Du då med fritt och för intet eller säger Du nej till mitt erbjudande och den fria gåva jag ger Dig?

g) En Jesus med ett ”evangelium” som säger, att har Du kommit till tro på den Jesus som dog enbart för dem som Gud i förväg har utvalt till att få nåd, så har Du bara att hänga på, för Gud har utvalt speciellt just Dig.

h) En Jesus med ett ”evangelium” som säger, att om Du agerar efter vad Gud uppmanar Dig i Skriften till att ”Låt Dig försonas med Gud”, ”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”, ”åt alla dem som tog emot honom gav Han rättighet att bli Guds barn och de har blivit födda …inte av någon mans vilja… utan av Gud”.

Ja, då har Du försökt medverka till Din räddning. Då är Du en synergist och inte en av de utvalda.

i)En Jesus med ett ”evangelium” om att DU ÄR UTVALD när Du tror att Jesus dog enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och därmed, för att DU ÄR UTVALD, så kommer Du in i Kristus.
--------------------

Bäste Daniel, detta handlar om mycket mer än om Jesus skulle framställas som att ha ätit banan eller äpplen!

Det är helt obegripligt att en del människor, som blivit påverkade av anden i Calvins lära inte ser att detta handlar om olika Jesus och olika evangelium. Vilken Jesus och vilket evangelium är då sann?

HaFo


----------------------------------------

HaFo:

Håller med Dig Gunnel, att det är märkligt att när man här ifrågasätter Calvinismen, så kommer det att man inte förstått vad Calvinismen lär. Man blir anklagad för att vara synergist och jag vet inte allt vad, som man tillgriper istället för att i sak svara på frågor som är besvärande för Calvinismen.

Det är skönt att Christian finns här med sina klara Bibelutläggningar. Men det märkliga är ju att det tydligen finns en del här som inte längre ens ser vad den Skrift säger, som Christian så förtjänstfullt pekar på.

Talar det ngt om den villfarelsens kraft som ligger bakom Calvinismen?

HaFo

------------------------

HaFo svar till Michael!

Michael:

”Harry- antingen så förstår du inte själv innebörden av de olika kraftuttryck du använder, eller så är du inte helt ärlig. Jag utgår att du inte helt förstår innebörden av de olika kraftuttryck (som ”annan Jesus”, ”falsk kristendom”, ”falskt evangelium”), eftersom jag tror du är helt och hållet ärlig.”

HaFo:

Är jag inte helt ärlig, när jag enligt min övertygelse säger, att Calvinismen handlar om en annan Jesus och ett annat evangelium? Detta är för Dig obehagliga, osanna, ”kraftuttryck”. Men tänk om det är sant vad jag framför!? Handlar det även då om obehagliga, osanna ”kraftuttryck”?

Jag hoppas att det för Dig kommer en dag när Du uppskattar att jag talar i klartext och du förhoppningsvis så blir varse fallgropen i Calvinismen och inte fastnar i dess snara.

----------

Michael:

”när man då konkluderar att du anser att människor som har lärt ut denna ’falska kristendomen’ med en ’annan Jesus’ är kättare (du själv beskrev ju deras böcker lite längre upp i tråden)- så anklagar du mig för att anklaga dig falskt?”

HaFo:

Du har missförstått vad jag skrivit Michael. Du undrade vilka Calvinseter som jag varit i kontakt med och vilken ”gren” av Calvinismen som de tillhörde.

Jag sände då några titlar med böcker och namn, som tillsänts mig, för att Du kanske skulle kunna säga till mig vilken ”gren” av Calvinister, som jag var i kontakt med.

Jag har aldrig överhuvudtaget uttalat mig om nån annan företrädare för Calvinismen än Calvin själv och vad som skulle finnas i deras hjärtan, som är efterföljare till Calvin.

(Har jag gjort det på ngt olämpligt sätt i stridens hetta, så ber jag om ursäkt. Det är läran jag ifrågasätter och inte människor. Men så precis som i trosförkunnelsens villfarelse, så går det ju inte att komma ifrån att det är människor där som t.ex. Ekman som personifierar den vilfarelsen ).

För övrigt så är det enbart läran som jag ifrågasatt och menar att den inte är Biblisk, utan framställer en annan Jesus och ett annat evangelium, vilket jag i likhet med Christian, svart på vitt utifrån Skriften pekat på. (Christian har gjort det så mycket bättre och mer omfattande).

När jag så med exempel från katolicismen, trosförkunnelsen etc. visade på att när människor i det sammanhanget betytt mycket för människor och säges ha lett många människor till tro på Jesus, så menade jag att det inte var en garanti, för att det var den sanne Kristus och ett sant evangelium som de förmedlade.

Detsamma menar jag måste gälla även de som företräder Calvinismens företrädare, att man prövar tro, lära liv och utövning och inte bara tar för givet, att om de betytt mycket för många människor och säges ha fört skaror av människor till tro, så skulle det därmed vara ett sant evangelium som de företräder.

Då anklagade Du mig falskt för att jag skulle ha uttalat mig om, vad som fanns i dessa människors hjärtan och hävdat att de var kättare. Sånt vet bara Gud! Det är ju liknande angrepp, som man möter från trosförkunnelsens och katolicismens förespråkare, att man är dömande och illvillig, istället för att man ger sig i lag med att verkligen avhandla den lära som man företräder och som blir ifrågasatt.

--------------------------------------------

Sedan vidrör Du då spörsmål Michael, som borde avhandlas under annat för det avsett ämne. Vad Du tar upp kräver ju egentligen en hel avhandling, för att få en helhetsbild av vad jag menar.

Men jag ska försöka att bara här svara lite kort, så att det inte skymmer det ämne som nu avhandlas här kring Calvinismen.
-----

Michael säger till mig:

”Kring Jesus och gudomen….så tycker jag bara du uttrycker dig konstigt- och ibland har jag svårt att förstå dig. T.ex vad menar du med ”Gud och människa förenade”?- Menar du att Jesus var en gudamänniska? Eller att Gud blev förenad med en människa vid namn Jesus?- Jag ser Jesus som en person, denna personen är sann Gud och sann människa”

HaFo:

Jag menar uppenbarligen samma sak som Du, att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet”. Jag kallar det då för att Gud och människa är oupplösligt förenade i Kristi person, som kontrast till trosförkunnelsen som menar att Gud och människa blir åtskilda i Kristi person (andlig död).

Jag menar också att det finns läror som i sin vokabulär använder ord som 100 % Gud och 100% människa, men ändå likt trosförkunnelsen i en konsekvens av läran, så blir det bara till tomma ord och Gud och människa är inte förenade i Kristi person, utan skilda åt, eller att Jesus inte är född av Gud, förenad med Gud, utan enbart en människa med ett speciellt uppdrag från Gud.
-------------------

Michael säger till mig:

”Samma med korset - ibland skriver du saker som ”Gud och människan blev försonade på korset”- jag tycker det är ett konstigt uttryck - i mina öron låter det som om du menar att Gud och människan behövde försoning”

HaFo:

Är det inte så att människan är skild från Gud och inte vill ha med honom att göra och är Hans oförsonade fiende?

Är det inte så att Gud är vred och stött bort och stängt människan ute från gemenskap med Honom på grund av hennes synd? Är det då inte så att Gud är människans oförsonade fiende, som inte kan ha med henne att göra?

Men vad är det då Gud gör som lösning på denna konflikt?

Jo, ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”.

Kan man då inte uttrycka detta fantastiska initiativ från Gud till att försona/förena människan med sig själv i Kristi person och därmed kunna bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset, som att här försonas/förenas Gud och människa med varandra?
------------

Michael säger till mig:

”samt att du lägger vikt på Jesus kroppsliga död, men det var väl inte bara Jesu kropp som dog på Korset- det var väl Jesus som dog på korset?”

HaFo:

Jag ger Dig så länge motfrågor:

Vem var det som enligt Ordet predikade för andarna i fängelset, med Kristi persons kropp livlös i graven? Till kroppen dödad, men levande genom Anden i enheten av Gud och människa i Kristi person gick han och åstad och predikade (1 Petr. 3:18-20).

Om nu Jesus är som Du säger 100% Gud och 100% människa samtidigt och Du säger att Kristi person dog på korset, dog då inte den Gud om vars person, säges att ”allenast Gud kan inte dö”?

Jag har försökt reda ut alla dessa begrepp på min hemsida i ”Häftet”, ”Kan Gud dö – Jesus Kristi person – den stora stötestenen”. Läs igenom hela ”Häftet”, så ser Du bättre i en helhet vad jag menar och så kan Du då sen, ta upp dessa spörsmål under ett speciellt ämne för dessa spörsmål.
----------------

Michael säger till mig:

”Jag är osäker på om jag önskar lägga energi på att besvara dina frågor, om du försätter hålla den ton du har haft så här långt i denna tråd, kan inte se att det ska leda till något gott. Om du däremot kan lugna dig lite med dina krafttryck, vara lite mer ödmjuk för andra perspektiv- så svarar jag dig mer än gärna”

HaFo:

Mitt tips är att Du slutar haka upp Dig på och ödsla tid på att angripa mig, för att jag talar i klartext, hur jag ser på Calvinismen och sluta mena att jag inte ”är ödmjuk”, som har mage att ifrågasätta Calvinismen.

Ta nu istället tid till att i sak svara på de frågor som tillställts Dig. Naturligtvis alltefter den tid och ork som Du trots alla förpliktelser kan ta Dig.

Ha det gott så länge Michael!

HaFo

Jag gör ett inlägg som jag just gjort på Erevna blog kring Calvinismen. Inlägget kom även att handla om annat som offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
-------

Michael säger:

”Calvinismen lär kort och gott att de frälsta är utvalda av Gud”

HaFo:

Det är inte alls vad Calvin lär. Han lär att Jesus endast dött för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd och att de som går förlorade gör det för att Gud förutbestämt dem till att gå förlorade.

Det är två motsatser och olika evangelium, om människor kommer in i utkorelsen Kristus genom tro på Skriftens Jesus, som Christian så förtjänstfull utifrån Skriften visat, dog för all världens synd, eller om man säges vara utvald, därför att man tror att Jesus enbart dog för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd.

De ena menar sig vara i Kristus, genom att vara speciellt utvalda, till att komma till tro på en Jesus, som dog enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd. Alltså inte UTVALD I KRISTUS, utan kommer in i Kristus, därför att man menar SIG SJÄLV VARA SPECIELLT UTVALD SOM KOMMIT TILL TRO PÅ EN Jesus som bara dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och därför är i Kristus.

De andra menar sig genom tro på den Jesus som dog för all världens synd och därmed ser sig som inräknade och I HONOM är räddade och inte för att de själva skulle varit speciellt utvalda till att få nåd.

Om Du inte Michael ser skillnaden mellan Calvins lära och Skriftens lära och att det handlar om olika Jesus och skilda evangelium, så är det ju inte så mycket att göra åt det. Men det är säkert en del läsare här, som ser skillnaden och som inte låter sig snärjas i Calvins fallgrop.
---------

Så stämplar Du Michael mig som oseriös och därför inte svarar på de frågor som jag tillställt Dig och Du bryter samtalskontakten med mig.

Är det ngn som känner igen tongångarna och agerandet från när t.ex. företrädare för Trosförkunnelsen ställs inför ifrågasättande av Trosförkunnelsens lära?

Huruvida jag är oseriös, överlämnar jag till läsarna av bloggen att bedöma och avgöra om Din stämpling av mig Michael är befogad.
----------

I Ditt föra inlägg Michael, så menade Du att jag la alldeles för stort fokus på offret av Kristi persons (Gud och människa förenade – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt) kropp och blod på korset.

Det gör jag för att det är det fokus som Skriften gör:

"Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga"
(Kol. 1:22)

"Och det bröd som jag skall giva, är MITT KÖTT och jag giver det, för att världen skall leva." (Joh. 6:51)

"Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom Kristi blod. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.

Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid och för att han skulle åt dem båda förenade i en enda KROPP skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen." (Ef. 2: 13 – 16)

"genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla." (Hebr. 10: 9 – 10)
----------

När Jesus säger:

”Den som inte äter mitt kött och inte dricker mitt blod, har inte liv i sig, så åsyftar Han inte här nattvarden, för den var ännu inte instiftad när Han fällde dessa ord. Han åsyftade att de som inte ser betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, har inte liv i sig.
-------

Den stora anstöten är att Jesu Kristi person och Guds person lever, att Gud och människa genom Anden är i livgivande gemenskap (segern över den andliga döden), vid offret av Jesu Kristi kropp och blod. Eljest vore det inte JESU KRISTI kropp och blod.

Upphör Kristi person att vara Kristi person (Gud och människa förenade) vid kroppens frånskiljande och död, så är offret därmed inte Kristi kropp och blod, utan offret är precis som i Trosförkunnelsens JDS, i praktiken en vanlig andligt död människas kropp och blod.

Huvudbudskapet i 1 petr.3:18-20 är där att Gud och människa är förenade - Jesus är andligt levande genom Anden. Detta just genom att Han är Gud! --- och människa i sin person som Kristi person!, även vid kroppens frånskiljande och död. Det är kroppen och blodet som är offret och inte att Jesus dör andligen - upphör att vara Jesu Kristi person och behöver pånyttfödelse för att bli Kristi person igen.

1 Petr. 3:18-20

1917: "Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande, i anden gick han och åstad och predikade.."

1981: Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ned och predika för andarna i deras fängelse…

Folkbibeln: Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden, I Anden gick han bort och utropade ett budskap…

Det står att Jesus är till kroppen dödad som rak kontrast till fortsättningen av texten. Kristi kropp är inte enbart frånskild jordelivet utan verkligen frånskild livet Han är till kroppen dödad.

Var är då Kristi person?

Jo, i den fortsatta kontrasten till att kroppen är dödad finner vi Kristi person. Det står inte att Kristi person är andligt död (livsgemenskapen med Gud = Gud och människa förenade skulle vara bruten).

Det står inte heller att Kristi person är död med den döda kroppen och upphört att existera. Nej, som kontrast till kroppens död står det att Kristi person är andligt (Gud och människa förenade i livsgemenskapen med Gud) levande genom Anden.

Alltså fastän Kristi kropp är frånskild livet och död, så är Kristi person andligt levande (Gud och människa förenade), levande i livsgemenskapen med den odödlige Guden och inte andligt död (bruten livsgemenskap mellan Gud och människa i Kristi person).

Var är Kristi person om Han är andligt levande (Gud och människa förenade) och inte är andligt död i den från livet frånskilda kroppen som är verkligt död?

Jo, i Anden (driven av Anden) gick han (Kristi person – Gud och människa förenade) och åstad och predikade.

Naturligtvis sker Kristi predikande precis i det sammanhang det står att det sker och det står där, för att visa att Kristi person, fortfarande är Kristi person och andligt levande (Gud och människa förenade), även om Kristi kropp ligger frånskild, död och livlös i graven.

Kristi kropp vore inte verkligt frånskild livet och död eljest. Det vore då inget verkligt offer av Kristi kropp och blod. Vore inte Kristi kropp frånskild allt liv, vore den inte verkligt offrad och död och behöva väckas till liv igen.
--------

Vad som skiljer Jesu Gudom ifrån försoningen är ett åtskiljande mellan Gud och människa i Kristi person. Här i tiden kan inte Kristi person skiljas från Kristi kropp. Då är Han inte längre Kristi person, eftersom personligheten här i tiden är allt vad personen är till kropp och själ.

Detta är dock vad Trosförkunnelsens JDS åstadkommer, när man tillvitar Honom människans andliga död så att Han är en vanlig andligt död människa och Gud och människa är åtskilda i Kristi person. Det tar bort Jesu Gudom i försoningen.

När offret av Kristi kropp och blod ges och kroppen frånskiljs livet (kroppen vore inte verkligen offrad, frånskild livet och död om den inte helt skilts från allt upphörande av liv), så upphör inte Kristi person fördenskull att finnas.

Därför blir det inte heller rätt om man i en iver att fokusera att Jesus är Gud, säger att Gud dör i Kristus eller med Kristus och skulle mena att Kristi person upphör att finnas till vid kroppens död.

Kristi person är i livgivande gemenskap genom Anden, fastän kroppen är livlös i graven. Det är vad detta Bibelsammanhang vill visa oss. Eljest hade både Guds person och Kristi person upphört att finnas vid Kristi kroppsliga död.

Gud vore då verkligen åtskild från sitt eget Gudomliga liv och verkligen död i bemärkelsen att Han inte är Gud längre, utan död i dess yttersta konsekvens, andligt död och kroppsligt död. Inget skulle då längre finnas om uppehållaren av allt liv själv vore andligt död och inte den evigt odödlige och andligt levande Guden och vore död med de döda benen i graven.

Till kroppen dödad, men andligt levande (fortfarande Kristi person = Gud och människa förenade) genom Anden i livgivande gemenskap, gjord levande från evighet.

Från evighet andligt levande genom Anden (=segern över den andliga döden i Kristi person), vid kroppens frånskiljande och död. Driven av Anden (i Anden) går han ock åstad…medan kroppen ligger livlös i graven.
------

Den som vill fundera vidare över dessa spörsmål kan som sagt gå in på min hemsida och där läsa under ”Häften” och där på ”Kan Gud dö – Jesus Kristi person – den stora stötestenen”. Vill så nån ventilera det, så måste ju nån starta ett ämne där dessa spörsmål hör hemma.

Jag bredde nu ut mig långt utöver ämnet här. Men jag tog mig den friheten, eftersom det var Michael som reste spörsmålet till mig och undrade över varför jag så starkt fokuserade offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

HaFo

Har försökt göra ett avslutande inlägg från min sida kring Calvinismen på Erevna blogg. Återstår att se om det blir en avslutning med detta inlägg.

-------------

Jag försöker med en liten summering under detta ämne kring vad jag försökt säga.
------

Alla människor är inför Gud, för Kristi skull rättfärdiggjorda, som ett skeende från Gud, helt utanför henne själv, oavsett om hon sett det eller blivit del av detta skeende, framverkat av Gud enligt sitt beslut.

Människan kan vare sig göra från eller till för denna rättfärdiggörelsedom över var människa som skett utanför henne och helt utan hennes medverkan eller inverkan (Rom. Kap, 5).

Denna objektiva rättfärdiggörelsedom över var människa, kommer den subjektivt till del, som genom Anden och Ordet kommer till en sann tro på den sanne Jesus Kristus,

tar Guds uppmaning ifrån sitt Ord på allvar (skulle Gud uppmana människan i sitt Ord, ”Den som vill han komme och tage livets vatten för intet”, att handla efter det, utan att också ge henne möjlighet att handla efter Hans ord ?) och då efter att på Guds erbjudande, som Skriften uppmanar ”låtit sig försonas med Gud”, så sker enligt skriften pånyttfödelsen från Gud.

Så ska då Calvinister komma och besudla detta enkla, självklara evangelium och mena att de som handlar efter Guds Ord och uppmaning, ser inte Guds suveränitet och nåd, utan försöker ”medverka” för sin räddning och är ”synergister”och därmed ställda utanför.

Och detta sker från Calvinismen, under camouflage av att ge Gud hela äran, framställa sig SÅ RIKTIGT totalt hjälplösa, men så ändå fastna i detta högmod, att de skulle vara speciellt utvalda till att få nåd, när de kommer till tro på den Jesus, som inte dog för all världens synd, utan enbart dog för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Varför ser inte en del människor falsariet i detta? Att de då kommer till tro på en annan Jesus än Skriftens Jesus. Gillar de att få anse sig för att vara speciellt utvalda? Eller vad är det som är drivkraften till, att man är benägen att fastna i en lära liknande Calvins lära?

Är Jesus enligt Rom. Kap. 8 ”född i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet” och därmed stängt den utanför den mänskliga naturen, så har Han ju gjort detta för var människa med mänsklig natur ( Guds objektiva rättfärdiggörelsedom över var människa) som blir subjektivt tillgänglig för människor enligt vad jag beskrivit ovan.

Men i Calvinismen så har Jesus (inte i sin person av Gud och människa förenade), försonat ”världen med sig själv och inte tillräknar människorna deras synder” i full skala. Det är en stympad obiblisk Jesus som Calvinismen företräder.
---------

Är ”Gud och människa obrutet förenade i reformert försoningslära”, om Jesus dött enbart för dem som Gud i förväg har utvalt till att få nåd?

Har Jesus på korset ”till fullo betalt sitt lösen för synden”, om det enbart gäller de som Gud i förväg har bestämt till att få nåd, men inte gäller all mänsklighetens synd?

Vilka är ”delaktiga” och vilka ”är de som tror”?

Är det de som tror på Calvins Jesus som dött enbart för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd och som anser sig vara utvalda och inräknade och i Kristus därför att de var utvalda i förväg därtill och därför att de nu tror på denne Jesus och därmed att DE ÄR UTVALDA som de är i Kristus?

Eller är det de som tror på den Jesus som dog för all världens synd och därför kommer in i Kristus och I HONOM är inräknade, som är de utvalda!

Detta handlar om två olika Jesus och två olika evangelium. Den som inte ser det måste ha fått sina andliga ögon grumlade av villfarelse.
-------

En fråga som jag aldrig fått svar på här (liksom många andra frågor som jag ställt och förmodligen förblir obesvarade från de som menar sig företräda Calvinismen):

Varför varnar Calvinster för villfarelse? Det enda svar jag fått är att det är Bibliskt att göra det. Så Calvinister varnar för villfarelse, bara för att det är Bibliskt att göra så? Och inte för att människor genom denna varning, ska undgå att låta sig vilseledas av fiendens villfarelse?

Nu säger Bibeln att även de utvalda = de som kommit till en sann tro, på den sanne Kristus, kan avfalla och låta sig förledas av fienden, som säges ”ska bedra jämväl de utvalda genom tecken och under”. Är det inte därför som vi ska varna för villfarelse?

Varför skulle vi, bara därför att Bibeln uppmanar till att varna för villfarelse, göra det, om det ändå är som Calvinismen måste mena, att de som hamnar i villfarelse, är de som Gud inte i förväg bestämt till att få nåd, utan bestämt till att gå förlorade?
--------

Gud är så stor och underbar, så att Han visst kan genom evangeliet om Jesus Kristus påverka människors sinnen och hjärtan och genom Anden och Ordet dra dem fram till Kristus, utan att de fördenskull i det skeendet är pånyttfödda. Detta är helt och hållet ett verk från Gud i människors sinnen och hjärtan, genom hans Ande och Ord.

Jag kan inte förstå varför man ska anse det för att vara människans försök att bidra till sin frälsning och därmed menar att hon inte ser Guds allmakt och nåd och därmed ställt sig utanför Guds räddning, när hon bara lyssnar till vad Gud uppmanar henne till i sitt Ord och visar hur Han i sin suveränitet och vilja bestämt på vilket sätt Han räddar människan.
--------------

Allt tal om att Gud inte utan att först ha fött människan på nytt, så kan Han inte med sin Ande och Ord tala till hennes sinnen och hjärta, är ett falsarium och inte ngt som stämmer med Skriften! Men tydligen ngt som är väldigt viktigt i Calvins falsarium.

Vad är det för dumheter att säga till människor, att om de ser Guds vilja och uppmaning i Guds Ord och handlar efter det, så försöker de medverka till sin räddning och därmed ställer de sig utanför Guds nåd och inte ser att Han i sin suveränitet utvalt i förväg, vilka som ska få nåd och att de som inte ser detta är av Gud förutbestämda till att gå förlorade.

Detta är en helt igenom sjuk andlig lära från avgrunden! De som inte ser det är bara att beklaga!
---------------

Vad är grunden för Guds nåd? Är det att Han i förväg har bestämt vilka som ska få nåd, eller grundas det på att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”?

Hade Calvin verkligen sett vad som är Guds nåd i Skriften, så hade han inte behövt ta livet av de som enligt hans norm inte höll måttet och som han därmed menade inte var utvalda av Gud att få nåd, utan av Gud utvalda till att gå förlorade.
-------

Fokus för mig ligger på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet”) kropp och blod på korset. Det blir förvanskat såväl i Trosförkunnelsen som Katolicismen, hos Messianska föreningen och även i Calvinismens lära.

Fokus för mig är att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”. Fokus för mig är den uppmaning, som Gud ger den människa som Han fört till tro på den sanne Jesus och visar att hon är inräknad därför att Han försonat alla med sig och då säger: Låt Dig därför försonas med mig.

Förutsättningen för mig är att Gud är mäktig att genom Anden och Ordet, dra genom evangeliets budskap människor fram till Kristus. (Kalla människan in i sin förutbestämmelse:

Kristus, hennes ställföreträdare) och när Han gett henne tron i hjärta och sinne på den sanne Jesus Kristus och visar att allt från Hans sida är klart, så då höviskt och kärleksfullt säger Han till henne: Låt Dig försonas med mig, ”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”.

Ser man detta nådeserbjudande från Gud, så behöver man inte som Calvin, avrätta de som inte höll med honom i hans förvrängda ”nådes – lära” och de som inte höll måttet i hans despotiska, tyranniska ögon.

Det är märkligt att denne vilsne, maktgalna människa, för så många kommit att bli en lärofader. Och onekligen måste konstateras, att de som blivit HELT fångade av Calvins läror, verkar få ett täckelse för sina ögon och börjar agera ”pappa upp i dagen”.

Hoppas att samtalet här ändå har fått några, som levt i gränszonen av att bli fångade i Calvins lära, till att bli väckta och ompröva sin syn på dessa läror och dess lärofader.
--------

Jag är bristfällig på att uttrycka mig, men jag hoppas att en del fått tag i vad jag försökt peka på.

Jag lämnar nu denna debatt, såvida ingen gör inlägg, som är riktade till mig för en kommentar och tackar igen för att jag fått här uttrycka, vad som blev lagt på mitt hjärta direkt som jag kom in på Erevna.

Önskar av hela mitt hjärta allt gott till alla!

HaFo

Jag gjorde ett försök att avsluta samtalet kring Calvinismen på Erevna blogg. Men det lyckades inte.

Så jag återger nu här en fortsättning, eftersom jag förärades på Erevna, med ett helt nytt ämne med anledning av mitt ifrågasättande av Calvinismen.

------------

Tack Michael för att Du bemödat Dig om att göra ett alldeles speciellt eget ämne på grund av att jag ifrågasätter Calvinismen.

Min kommentar till vad Du skrivit riktat till mig blir så pass långt, så jag gör det till 2 inlägg så blir det lättare att läsa.

Inlägg 1 med kommentar till Michaels inlägg riktat till mig
--------------

Innan jag går in lite på sakfrågorna som Du tar upp Michael, så kan jag inte låta bli att fråga läsarna, om de anser att Michael har rätt, när han försöker framställa mig i dålig dager. Ett beteende, som eljest är väldigt vanligt i Trosförkunnelsens sammanhang, när deras lära blir ifrågasatt.

Tar några exempel från Michaels inlägg och ger en liten kommentar efter varje exempel:

Michael:

”jag är verkligen inte på humör att bemöta Harry Forsgren extremt långa kommentarer med ’antingen håller du med mig eller så är du en kättare!’ retorik.”

HaFo:

Är detta verkligen den ton jag hållit, när jag utifrån Bibeln pekat på att Calvins lära inte är Biblisk och hävdat att konsekvensen av den läran, handlar om en annan Jesus och ett annat evangelium än Bibelns?
----------------

Michael:

”Jag kommer dock inte att bemöta hans frågor, eftersom det går inte att svara hans frågor- då de utgår från hans eget ’antingen eller’ tänkande”

HaFo:

Så det går inte att svara på de frågor, som om man svarar på dem, så visar svaren, att Calvinismen är obiblisk? Så Christians och mitt fokuserande på vad Skriften säger, så dömer Michael för min del ut, som ett resultat av mitt eget ”antingen eller” tänkade. Reko retorik - eller?
------------

Michael:

”Den som dristar sig till kommentarer som Harry Forsgren får till svar av Paulus med varningen: vem är du som går till rätta med Gud”

HaFo:

Känns tongångarna igen från T.ex. en tidig Ekman eller än mer Hagin, att den som ifrågasätter Trosförkunnelsen går emot Gud. Här säger nu Michael, att den som ifrågasätter Calvinismen ”går till rätta med Gud”? Så långt har det alltså gått för de, som börjar fastna i Calvins läror. Skrämmande!
------------

Michael:

”Kring debatt med Harry Forsgren, så har du rätt i att det är destruktivt. Men detta var ett försök från min sida att visa på att Harry inte har försökt sätta sig in i läran om utkorelsen innan han totalt fördömer den, den är inte så enkel som att säga ’Ah! Ni tror inte Jesus dog för alla människor!- ni har en annan Jesus’!”

HaFo:

Det är alltså enligt Michael destruktivt att samtala med mig, därför att jag ifrågasätter Calvinismen. Men Michael däremot har försökt visa på att jag inte är insatt i Calvins lära, när jag hävdar att han lär att Jesus enbart dog för dem, som Gud i förväg utvalt till att få nåd och att de som går förlorade gör det därför att Gud i förväg bestämt dem till att gå förlorade. Enligt Michael är det alltså på grund av okunnighet, som jag enligt hans vokabulär fördömer människor. Jag fördömer inte människor, utan pekar på en lära som är obiblisk!

Var har jag uttryckt att detta är en så enkel fråga? Jag i likhet med Christian, har utifrån Skriften visat på, att Calvins lära, om att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och att de som går förlorade gör det därför att Gud bestämt dem till att gå förlorade, är en obiblisk lära.
------------------

Michael:

”Alltså detta var ett försök från min sida att lyfta nivån på själva debatten, istället för att skicka fördömelse hit och dit- såsom Harry har gjort senaste veckan.

Tycker självklart man kan vara oenig i själva sakfrågan, men då för man argumentera utifrån Bibeln, och inte utifrån förutfattade meningar.”

HaFo:

Jag för alltså enligt Michael en låg debatt och han har nu genom att svartmåla mig ”höjt debattnivån”. När jag utifrån Skriften, precis i likhet med Christian visar på att Calvins lära är obiblisk, så då enligt Michael så är jag en hemsk mörkerman, som ”skickar jag fördömelse hit och dit”.

Enligt Michael så argumenterar inte jag utifrån Bibeln (en anklagelse som ju då även måste gälla Christian), utan utifrån förutfattade meningar.

Jag säger det igen, är det någon som känner igen retoriken från Trosförkunnelsens företrädare när deras lära blir ifrågasatt!?
----------------

HaFo:

När det gäller sakfrågan kring utkorelsen, så kan jag bara i början av Ditt inlägg hålla med i det mesta av vad Du framför Michael.

Men några frågor uppstår:

Menar Du att utkorelsen av det Judiska folket och Israels nation, dess kallelse och uppgift övertagits av ”församlingen”?

Om inte, när kommer det Judiska folket och Israel, som nation in i sin kallelse? Kommer de in i sin kallelse och uppgift på grund av att de är utvalda i förväg, som nation att bli till en välsignelse för en hel värld, eller när de som en kvarleva av en hel nation, kommer till Abrahams tro på Jesus och ser vem ”de har stungit och upphängt på trä”?
--------

Kan bara hålla med Dig Michael när Du skriver:

”De som är utkorade i den nya utkorelsens Guds folk är utvald av Jesus själv, Joh 15:6 (se även Joh 6:70, 13:8, 15:19, Ef 1:4), de är alltså utvalde i Honom som är den grunden för utkorelsen.”

HaFo:

Men vilka är det då som är utvalda I HONOM? De som kommer till tro på Calvins lära och menar sig vara speciellt utvalda, därför att de tror på en Jesus, som inte dött för all världens synd, utan enbart för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd? Och som på grund av att Gud utvalt dem speciellt, så lever de i en sann tro på Calvins Jesus och därmed är ”i Krisrtus”?

Eller de som tror på en Jesus som enligt skriften dog för all världens synd och därför, när de kommer till tro på den sanne Kristus, är inräknade, för att Jesus inbjudit alla och inte anser sig komma in i Kristus, därför att de är i förväg speciellt utvalda därtill, utan därför att de genom Guds Ande och Ord, sett vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (gud och människa förenade) kropp och blod på korset, och därigenom av Gud blivit förda in i mänsklighetens ställföreträdare Kristus?
----------------

Håller också med Dig Michael när Du säger:

”När Jesus genom sina liknelser förklarar för oss hur utkorelsen går till, så förklarar han att det är genom Konungens nåd vi blir utkorade och inte pga gärningar/arbete.

Och håller också naturligtvis med innehållet i Matt. 20 o 22. Vill så stanna upp lite inför en vers där:

”Ty många är kallade, men få är utvalda.”

HaFo:

Vilka är de kallade? Jo alla människor, eftersom ”Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta”. ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”

Vilka är de som nås av denna kallelse? Jo, de som genom Ordets predikan om den sanne Kristus och det sanna evangeliet genom Anden och Ordet ser vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Vilka är de som nås av denna kallelse? Jo, de som i Andens och Ordets ljus, efter att Gud gjort levande för deras hjärtan ovanstående, tar Hans erbjudande på Orden och enligt Ordet ”låter sig försonas med Gud” = accepterar att Gud fritt och för inte då säger till dem:

”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”, ”åt alla dem som tog emot Honom (Jesus) gav han rättighet att bli Guds barn.. och de har blivit födda …inte av någon mans vilja, utan av Gud.

Vilka är de få utvalda? Ja, inte speciella människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd, därför att de kommer till tro på en Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och som därför menar sig vara i Kristus.

De få utvalda, de som från evighet är utvalda I DEN UTVALDE KRISTUS, är de som kommer till en sann tro på Jesus.

Utväljelsen sker inte av speciella människor därtill utvalda av Gud, utan av alla de människor, som genom en sann Biblisk förkunnelse, kommer till en sann tro på Bibelns Jesus och Bibelns evangelium och som därmed, genom att de kommer in i sin ställföreträdares verk, med förlåten synd och tillräknad rättfärdighet från Gud kommer in i sin predestination från evighet: Kristus.

Forts Inlägg med kommentar till Michaels inlägg riktat till mig
----------------

Inlägg 2 med kommentar till Michaels inlägg riktat till mig
------

Håller helt med Dig Michael när Du säger:

”det är inte för våran arbete eller gärningar vi är kallade (det är villkorslöst), heller inte för att vi har våran egen mantel/klädnad (dvs självrättfärdighet- vi ska iklä oss Kristus), utan det är given till oss som en oförskylld nåd.”

HaFo:

Men vad är grunden för denna nåd från Gud? Är det att Han utvalt speciella människor till att få nåd, eller är nåden mot människan från Gud grundad på att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder” och därför enligt Rom. Kap. 5 fällt en rättfärdiggörelsedom över alla människor av nåd utan förskyllan”?
-----------------

Jag håller också med Dig Michael vad Du skriver om Rom. Kap, 9:

”I detta kapitel så bevisar Paulus att frälsningen är genom utkorelse, en utkorelse som är oberoende av kön, status eller etnicitet, vilket framkommer i vers 7. Han bevisar också att utkorelsen inte beror på gärningar utan är något som har ägt rum innan människan har hunnit gjort goda eller onda gärningar, vilket framkommer i vers 11.

Paulus visar också på att denna utkorelse inte beror på din, min eller någon människas vilja, eller insats utan beror helt på Guds nåd allena, en nådegärning från Gud sin sida var Gud bevisar sin vilja, vilket framkommer i vers 15. Paulus bevisar att denna utkorelse är ett helt och hållet fritt val från Gud sin sida, och att ingen människa har rätt att ställa Gud till svar för dessa val, ja att Gud inte kan stå till räkenskap för dessa val för något skapat.”

HaFo:

Helt riktigt! Men vad är det som gör att människan kommer in i enligt Guds vilja och beslut sin utkorelse Kristus?

Se mina kommentar ovan!
---------------

Michael återger Gilbrant och menar sig där ha en försvarare av Calvinismen:

”Bakom kallelsen till frälsning står en utkorelse; de som är kallade, har förut blivit kända och förut blivit bestämda till att bli Guds Sons avbilder, Rom 8:29f. Denna utkorelse har skett i Kristus innan världens grund var lagd, Ef 1:4. Det är en utkorelse till gudsgemenskap och härlighet som syndare inte kan kräva på grundval av något de själva är eller har gjort.”

HaFo:

Se ovan vad jag beskrivit är de kallade. De kommer därmed in i de som redan från begynnelsen, genom att de Kommer in i sin bestämmelse, är kända av Gud och som Gud bestämt före världens grund var lagd gäller de människor som kommer in i Kristus. En ordning som ingen kan ifrågasätta.

Men vilka är de som kommer in i denna ordning från Gud? De som obibliskt tror att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd, eller de som enligt ovan angivet kommer in i en Biblisk tro på Jesus?
------------

Håller med Dig Michael när Du säger:

”Utkorelsen är Guds eget verk, Tit 1:1, till Guds ära, Ef 1:4/6. Det sker efter Guds beslut och hans viljas råd, Ef 1:11, enligt hans försyn, 1 Pet 1:1f. Den är ett uttagande ur världen, Joh 15:19, som icke bygger på människans eget val, Joh 15:16, utan är en nådens utkorelse, Rom 11:5, i Kristus Ef 1:4, en förutbestämmelse till barnaskaps, Ef 1:5, en utkorelse till frälsning, i helgelse i Anden och i tro på sanningen, 2 Tess 2:13, till likbildning med Kristus, Rom 8:29.”

Och när Du så reser frågan:

”Hur vet man vem som är utkorad/utvald av Gud, och vilka som inte är det?”

Så kan jag bara peka på enligt ovan, den som har en sann tro på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset och inte speciellt i förväg utvalda människor till att få nåd. Vilka som har den sanna tron i sina hjärtan, mitt i allt utbud av villfarelser, vet bara Gud!
----------------------

Jag håller också med Dig Michael när Du säger:

”Vi kristna är kallade till att predika evangelium för allt skapat. Detta eftersom ingen kan komma till tro utan att ha hört predikans ord, då tron kommer av förkunnelsen (Rom 10:14-17). Vi kan utifrån Bibeln veta att omvändelsen är något som ges av Gud, och något som människan inte kan åstadkomma själv (se Rom 5, Apg 17:30ff, Hebr 3, etc).

Och eftersom vi kan se att inget hos människan kan bidra till omvändelsen, och ej heller då frälsningen- så vet vi att de människor som har blivit omvända är utkorade av Gud. Här kan det vara viktigt att påpeka att de som inte omvänder sig, anser bibeln ha själv ansvar för sin egen otro (Mark 16:16, Rom 11:23).”

HaFo:

Men så uppstår då frågan igen? Vilka är de ”omvända”? De som bejakar Calvins lära om att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och menar att de som går förlorade är de som Gud i förväg bestämt till att gå förlorade?

Eller de som tror på en Jesus, som enligt skriften dog för all världens synd och därför, när de kommer till tro på den sanne Kristus, är inräknade, för att Jesus inbjudit alla och inte anser sig komma in i Kristus, därför att de är i förväg speciellt utvalda därtill, utan därför att de genom Guds Ande och Ord, sett vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset, och därigenom av Gud blivit förda in i mänsklighetens ställföreträdare Kristus?
-----------------

Jag håller med Dig Michael när Du säger:

”inte en enda människa på denna jord- överlåten åt sig själv- kan av egen makt eller vilja söka Gud, Rom 3:11! Och det ledar till frågan: Varför frälser inte Gud alla människor?”

HaFo:

Tycker nog att Du här ovan fått en del svar på dessa frågor om Du bara vill se de svaren!?
------

Michael:

”Man kan kanske försöka behålla en ”trevlig” Guds bild genom att ha fokus på citat som 1 Tim 2:4 och 2 Pet 3:9- och tolka som Harry Forsgren att Gud inte tillräknar synderna för människorna som ändå kommer komma till *******t”

HaFo:

Du vill alltså inte Michael läsa Skriftens ord om Hur från Guds sida är allt klart, utan menar det vara tolkningar av mig. Om Du läser summan av vad jag skrivit, så ser Du varför människor trots att Jesus dött för varenda en, ändå hamnar i *******t.
--------------

Sen håller jag med Dig Michael i vad Du skriver, men med en undran från mitt inlägg i dess början, var placerar Du in det Judiska folket, Israels nation in i detta skeende? :

”Detta nya Guds folk (som nämnd i inledningen), är ett folk som ska utvinnas som Skriften kallar ekklesia (Matt 16:18, Ef 1:22, Kol 1:18), detta är den skara frälste, som genom evangeliet (1 Tim 2:7) ”utkallat” (Rom 11:7) bland judar och hedningar (Ef 2:11-22), som på grund av sin himmelske medborgarrätt (Fil 3:22) och genom sin gudomliga del/arvingar av riket (Joh 1:12-13) en gång ska bli himmelrikets dömande församling (1 Kor 6:2f).

Församlingens kallelse är att samla denna församling, dvs ”församlingens av förstfödda söner” (Hebr 12:23). Våran kallelse är inget mindre än att skapa en konungafamilj, en härskande aristokrati för rikets kommande tidsåldrar (1 Kor 6:2f/ Luk 12:32).

Man kan inte hitta denna församling beskrivet i Gamla testamentet, eftersom ingen gammaltestamentlig profet hade någonsin skådat denna byggnad, församlingen (1 Petr 1:10f), i GT var den försäglad som en hemlighet (Rom 16:25, Ef 3:5, 1 Kor 2:7).

Gud är Fadern (Rom 8:15, Gal 4:6, Joh 20:17), vi som är frälsta är hans hus-folk (Ef 2:19), och vi är kallade till att bli Hans slavar (1 Petr 2:16), vi är genom Kristi blod köpt och betalad av Gud själv (Upp 5:9), priset för våran liv var Herrens eget (1 Kor 7:23),

vi är alltså inte kallade att leva för oss själva, utan att vara Kristi slavar (Rom 1:1, Ef 6:6). Och eftersom vi är Guds egendoms folk, så är våran gärningar, våran evangeliations strategier, våran ord av ytterst viktig- och på inga sätt oviktig.”

HaFo:

Men frågan kvarstår likväl, vilka människor är det som här omtalas?

Vilka är de ”omvända”? De som bejakar Calvins lära om att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och menar att de som går förlorade är de som Gud i förväg bestämt till att gå förlorade?

Eller de som tror på en Jesus, som enligt skriften dog för all världens synd och därför, när de kommer till tro på den sanne Kristus, är inräknade, för att Jesus inbjudit alla och inte anser sig komma in i Kristus, därför att de är i förväg speciellt utvalda därtill, utan därför att de genom Guds Ande och Ord, sett vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset, och därigenom av Gud blivit förda in i mänsklighetens ställföreträdare Kristus?

Jag har flera ggr. försökt avsluta dessa meningsutbyten kring Calvinismen, men inte lyckats. Jag vet inte om vi kommer så mycket längre och jag kommer nu att vara tyst, tills någon skriver ngt som är riktat till mig och som efterfrågar min kommentar.

Ha det nu riktigt gott Michael och krya på Dig!

HaFo

Försökte avsluta ämnet, men ser mig nödsakad att fortsätta samtalet på Erevna blogg kring Calvinismen.
--------

Tack för Ditt inlägg Michael!

Jag har försökt för min del att avsluta samtalet från min sida. Men måste ge några kommentarer till Ditt inlägg och fortsätter så länge det kanske kan fylla en funktion!?

Ditt inlägg innehöll inte heller nu några svar på de frågor, som jag reste i mitt senaste inlägg (utom ett svar som jag kommenterat här under). Än mindre ger Du några svar på de frågor som jag tidigare rest. Men det är ju uppenbarligen Din policy att inte svara på frågor – eller?

Jag upprepar en del av Dina punkter i Ditt inlägg och ger synpunkter därpå. Inlägget blir ju då rätt långt igen, eftersom en stor del av inlägget, är vad Du skrev i Ditt inlägg. Men väljer ändå att göra så, för att de som läser här, inte ska behöva hela tiden bläddra bakåt till vad Du Michael skrev, för att se vad jag kommenterar.
---------

Michael:

”1. Man blir inte frälst för att man är duktig på doktriner, kan systematisk teologi eller bekänner sig till en specifik lära- utan man är frälst tacket vara Jesu försoningsdöd på Golgata Kors- det gäller alla kristna som har Jesus Kristus som sin Herre och frälsare!”

HaFo:

Vem kan inte annat än bejaka vad Du skriver ordmässigt här. Men vad ligger bakom orden? Vilken försoningsdöd av Jesus har man kommit till tro på? Är det:

a) Trosförkunnelsens Jesus som försonar människan med Gud genom att bli skild ifrån Gud – andligt död, gjord till synd och som förenar Gud och människa genom att bli allt vad den fallna människan var, så att människan då ska bli allt vad Kristus är? Det är för mig en annan Jesus och ett annat evangelium än Skriftens.

b) Katolicismens Jesus där Han inte är ”född i syndigt kötts gestalt” och inte ”fördömer synden i köttet”, i sin egen syndfria, rättfärdighet och Gudomlighet, utan är syndfri på grund av Marias syndfrihet och där Maria blir den egentliga Frälsaren? Det är för mig en annan Jesus och ett annat evangelium än Skriftens.


c) Messianska föreningens Jesus, där Jesus inte är Gud själv kommen i kroppslig gestalt, utan en människa med ett speciellt uppdrag från Gud? Det är för mig en annan Jesus och ett annat evangelium än Skriftens.

d) Calvins Jesus som inte är människans ställföreträdare, utan enbart deras ställföreträdare, som Gud i förväg utvalt till att få nåd? Det är för mig en annan Jesus och ett annat evangelium än Skriftens.
-------

Vilken Jesus Kristus är det alltså som man kommit till tro på och menar sig ha som sin Herre? Skriftens Jesus? Eller som Bibeln varnar för ”en annan Jesus och ett annat evangelium”?
-----------

Michael:

”2. Utkorelsen gäller alla kristna som har Jesus som sin Herre och frälsare, om du så är lutheran, calvinist, baptist, ja you name it- är du frälst är du utkorad av Gud- oberoende av vilken tradition eller samfund du står i, allt är nåd!”

HaFo:

Vem kan inte annat än bejaka dessa vackra sanna ord? Men vilken betydelse har de och vad står de för?

Se mitt förra inlägg kring vilka är kallade och vilka är utvalda.
---------------

Michael:

”3. Du anser att Jesus har dött för var och en, samtidigt förnekar du Jesu egna ord om att det är han som har utvald oss, Bibelns ord om att det är Gud som har utvald oss.”

HaFo:

Äpplen och päron igen = dubbla budskap och ett tillskrivande av motsatsförhållande som inte föreligger. Se mitt förra inlägg kring vilka är kallade och vilka är utvalda.
--------

Michael:

”frukten att följa kallelsen kan vi se i t.ex i Apg 13:48: När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade Herrens ord, och de kom till tro, så många som var bestämda till evigt liv.”

HaFo:

Precis! De som genom Anden och Ordet är kallade (hör evangeliet) och följer kallelsen (handlar efter vad Gud säger till dem), kommer till tro och blir de som var bestämda till evigt liv I KRISTUS och detta inte därför ATT DE I SIG SJÄLVA var förutbestämda till att få nåd. Se mitt förra inlägg kring vilka är kallade och vilka är utvalda.

Calvins största misstag, som ledde till den villfarande läran, att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd och att de som går förlorade, gör det därför att Gud förutbestämt dem till att gå förlorade, tror jag beror på följande:

Att Calvin framställde en sån liten och hjälplös Gud, som inte var mäktig att genom sin Ande och Ord, påverka människors sinnen och hjärtan och genom Anden och Ordet, som Ordet säger, verka fram ”vilja och gärning” i människors liv.


Gud verkar genom Anden och Ordet fram vilja, så att de vill höra Gud till, när de i Andens och Ordets ljus, ser sin synd, förtappelse och hjälplöshet till att kunna göra ngt för sin räddning och då som befrielse i Andens och Ordets ljus, ser betydelsen av vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Och Gud verkar ”gärning” = så att människan tar Gud på Orden och handlar efter vad han säger till den människa, som han genom sin Ande och Ord fört fram till tro på Jesus och visar att vad Jesus gjort, har Han gjort för alla ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder” och människan då ser i Andens och Ordets ljus, att därför är alla i Guds ögon inräknade i Honom och erbjuder:

”Låt Dig försonas med Gud”, ”Den som ville han komme och tage livets vatten för intet”, ”åt alla dem som tog emot (DENNE Jesus), gav han rättighet till att bli Guds barn och de har blivit födda … icke av någons mans vilja …utan av Gud”.

Tänk att detta enkla evangelium, ska behöva bli så krångligt i den stund man blir utsatt för Calvins lära!
------------------

Michael citerar Konkordieformeln:

”Guds eviga utkorelse däremot icke blott känner och vet på förhand de utkorades salighet, utan är också på grund av Guds nådiga vilja och välbehag i Kristus Jesus en verkande orsak, som skapar, hjälper och befordrar vår salighet och vad därtill hör. Därpå är även vår salighet så fast grundad, att ”dödsrikets portar” icke förmå någonting däremot, såsom det står skrivet: ’Ingen skall rycka mina får ur min hand’.”

HaFo:

Här visar sig falsariet. Det som är en ”verkande orsak” här, är inte Guds Ande och Ord, utan enligt Calvin, att Gud förutbestämt vilka som ska få nåd!
-----------

Michael:

”5. Du frågar ’Men vad är grunden för denna nåd från Gud?’ mitt svar är Guds vilja, och Jesu försoningsdöd på Golgata kors gör det möjligt.”

HaFo:

Precis! ”Det är Guds vilja att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta”. Och det är precis vad Jesus möjliggör på korset, så att Gud där enligt Rom. Kap. 5 fäller en rättfärdiggörelsedom över alla människor. Varför blir ändå inte alla enligt universlismen frälsta? Se mitt förra inlägg kring vilka är kallade och vilka som är utvalda.
----------------

Michael:

”Du kan inte applicera de Bibel citat som du använder här- om du så inte är universalist- detta eftersom tron är en gåva från Gud- och domen lyder enligt Jesus själv Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn Joh 3:18”

HaFo:

Äpplen och päron, dubbla budskap och motsatser, som inte existerar, så det haglar om det!

Enligt Michael, så kan man alltså inte tro på Skriftens Ord om att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”, eftersom ”tron är en gåva från Gud”.

DET ÄR JU JUST TRON PÅ DETTA, SOM ÄR GÅVAN FRÅN GUD!!!!

Så sant säger naturligtvis Jesus:

”Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn Joh 3:18”

Men vem är det då, som inte blir dömd och vem är redan dömd, beroende på vilken Jesus och vilket evangelium, som man kommit till tro på?
----------------

Jag återger för längdens skull, inte den liknelse som Michael återgav. Den som vill påminna sig den kan gå tillbaka till Michaels inlägg.

Min reaktion på den liknelsen är, hur skulle denna liknelse kunna gälla människor, som skulle i förväg vara utvalda av Gud. Då kan man ju aldrig gå förlorad eller komma bort från tron? En lära som visserligen är Bibelstridig, men är ngt som Calvin lär.
----------------

Michael:

”8. Vår utkorelse till evigt liv grundar sig inte på något hos oss, vår fromhet eller dygd. Grunden är endast Kristi förtjänst ock hans Faders nådiga vilja”

HaFo:

Halleluja, Amen! Men sätt så in det i en helhet av vad Skriften från Gud säger.

Ha det riktigt gott Michael! Slit inte ut Dig! Krya på Dig och ta Dig tid, för vad Du eventuellt känner behov att skriva som kommentar till mitt inlägg!

HaFo

Kommer ännu inte ifrån att på Erevna blogg ge kommentarer till Calvinismen. Läs där för att få hela sammanhanget på dess blogg adress som jag tidigare angett.
-----------

Michael säger till mig:

"jag upplever det svårt att svara på dina frågor- då du i dina frågor även konstaterar."

HaFo förslag:

Radera då alla mina konstateranden och fokusera istället alla frågeställningarna och så besvara enbart frågorna. Det borde väl ändå inte vara så svårt - eller?
-----------

Michael säger till mig:

"Jag ser en allsmäktig Gud som har makt att frälsa människor, du ser en nådig Gud som människan kan agera tillsammans med i samband med frälsningen."

HaFo:

I denna mening ligger två påståenden om mig. Dels att jag inte skulle ha en allsmäktig Gud som är mäktig att frälsa människor. Dels att jag skulle vara synergist.

Jag har en betydligt mäktigare Gud som har makt att frälsa människor än vad Calvin har. Calvins Gud har bara makt att frälsa dem som Han i förväg har utvalt till att få nåd. Och då blir de inte ens frälsta utan är vilseledda om de kommer till tro på denne Calvins Gud.

Min Gud har kraft att genom sin Ande och Ord, föra fram människor till vetskap i människors sinnen och hjärtan om sitt totala förfallna tillstånd som slav under synden. Han har kraft genom sin Ande och Ord att överbevisa om synd, rättfärdighet och dom.

Han har kraft att visa den totalt hjälplösa människan, hur Gud själv har gått in i hennes ställe, i hennes ställföreträdare Kristus (Gud och människa förenade - fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt) - och burit fram det offer som ingen annan kan ge - det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset.

Han har kraft att i det slavbundna hjärtat och sinnet verka fram, som Han säger i sitt eget Ord: "Vilja och gärning" till att börja ta Gud på Orden och följa hans uppmaning om att "låta sig försonas" etc.

Detta är inte människans samverkan med Gud. Det är GUDS VERKAN MED MÄNNISKAN. Inte därför att hon i sig själv skulle vara speciellt utvald till att få nåd, eftersom hon säges vara pånyttfödd och leds till tro på en Jesus, som säges dö bara för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd.

Utan därför att Gud genom sin Ande och Ord är mäktig att föra de människor, som hör och ser evangeliet i Andens ljus från en sann Jesus och ett sant evangelium, fram till ett hjälplöst accepterande av den fria gåvan eller ett förkastande av sin räddning.

Människor som blir vilseförda av villfarelse och inte "ger kärleken till sanningen rum i sina hjärtan", som Gud säger i sitt Ord är orsaken till att människor går förlorade. Förkastar också sin räddning.
----------------------

Till alla här som försvarar Calvins lära:

Varför säger Gud till människan:

"Gören bättring och låt döpa er", på frågan "vad ska vi göra?"

Varför säger Gud till människan:

"Låten försona er med Gud", efter att i Ordet visat på att "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder".

Varför säger Gud till människan:

"Den som vill han komme och tage livets vatten för intet"

Varför säger Gud till människan:

"åt alla dem som tog emot honom (Jesus) gav Han rättighet att bli Guds barn..."

Varför säger Gud till människan:

"KOM till mig ni alla som arbetar och är betungade så ska jag ge er ro"

Varför säger Gud till människan:

"DEN SOM KOMMER till mig, honom ska jag sannerligen inte kasta ut.

Varför säger Gud till människan:

Allt vad Christian så förtjänsfullt visat utifrån Skriften (Den som missat det, kan finna det igen på ämnet "Kalvinismen besegrad"), att Jesus dött för all världens synd, om Calvins lära skulle vara sann, att Jesus enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd.

Varför säger Gud till människan:

"Gud vill att alla människor ska bli frälsta" och visar i Rom. kap 5 att Gud i Kristus, fäller en rättfärdiggörelsedom över alla människor. Om det inte alls är Hans önskan och inget som Han gjort enligt sitt Ord, utan att Han enligt Calvin, bara vill att de som Gud förutbestämt till att få nåd ska bli frälsta och som han fällt en rättfärdiggörelsedom över.

Antingen ljuger Gud i sitt Ord eller så ljuger Calvin!!!

Om Guds Ord är sant, varför blir ändå inte alla enligt universlismen frälsta? Se mitt tidigare inlägg kring vilka är kallade och vilka som är utvalda.

HaFo

Michael på Erevna blogg har citerat Lewi Pethrus och menar tydligen att Lewi skulle ha bejakat Calvinismen.

Har därför gjort 2 inlägg på Erevna, som jag återger här.
-------------

Inlägg 1

HaFo:

Lewi säger här så riktigt:

Jesus offrade sig själv till människosläktets försoning

Men nåden ligger just däri, att Gud givit sin son till försoning för världens synd. ”Så älskade Gud världen” sade Jesus till Nikodemus, ”att han utgav sin enfödde son”, Joh 3:16. Det är i Kristi utgivande nåden ligger.

”Ty i sin kärlek förubestämde han oss till barnaskap hos sig, genom Jesus Kristus, efter sin viljas behag, den nådens härlighet till pris, med vilken han har benådat oss i den älskade. I Honom har vi förlossning genom hans blod, förlåtelse för våra synder, efter hans nåds rikedom”. Ef.1:5-7. (Bibel 1917)

--------------------------

Men hur kan ngn som försvarar Calvinismen även gilla denna text?

Bara rubriken, "Jesus offrade sig själv till människosläktets försoning", ligger ju i strid med Calvinismens lära, där Jesus inte dött för hela människosläktet, utan enbart för dem som Gud i förväg har bestämt till att få nåd.

Vidare i Lewis text:

"Men nåden ligger just däri, att Gud givit sin son till försoning för världens synd... Det är i Kristi utgivande nåden ligger."

HaFo:

Dessa ord ligger också i strid med Calvinismen, där Jesus inte försonat världens synd, utan enbart deras synder som Gud i förväg bestämt till att få nåd.

I Calvinismen så är det inte i Kristi utgivande som nåden ligger. I Calvinismen ligger nåden i Guds vilja att frälsa dem Gud förutbestämt till att få nåd och Jesu offer möjliggör för enbart dessa människor frälsning (Om jag rätt uppfattat vad Michael har skrivit tidigare?)

En riktig fokusering i Ef.1:5-7. är ... GENOM JESUS KRISTUS ... HAR BENÅDAT OSS I DEN ÄLSKADE ... I HONOM HAR VI FÖRLOSSNING GENOM HANS BLOD.

Här fokuseras Jesus och inte speciellt utvalda människor. Alla som kommer in i Kristus är I HONOM förutbestämda.
---------------------

”Ty många är kallade, men få är utvalda.”

HaFo:

Vilka är de kallade? Jo alla människor, eftersom ”Gud vill att alla människor ska komma till kunskap om sanningen och bli frälsta”. ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder”

Vilka är de som nås av denna kallelse? Jo, de som genom Ordets predikan om den sanne Kristus och det sanna evangeliet genom Anden och Ordet ser vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Vilka är de som nås av denna kallelse? Jo, de som i Andens och Ordets ljus, efter att Gud gjort levande för deras hjärtan ovanstående, tar Hans erbjudande på Orden och enligt Ordet ”låter sig försonas med Gud” = accepterar att Gud fritt och för inte då säger till dem:

”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”, ”åt alla dem som tog emot Honom (Jesus) gav han rättighet att bli Guds barn.. och de har blivit födda …inte av någon mans vilja, utan av Gud.

Vilka är de få utvalda? Ja, inte speciella människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd, därför att de kommer till tro på en Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och som därför menar sig vara i Kristus.

De få utvalda, de som från evighet är utvalda I DEN UTVALDE KRISTUS, är de som kommer till en sann tro på Jesus.

Utväljelsen sker inte av speciella människor därtill utvalda av Gud, utan av alla de människor, som genom en sann Biblisk förkunnelse, kommer till en sann tro på Bibelns Jesus och Bibelns evangelium och som därmed, genom att de kommer in i sin ställföreträdares verk, med förlåten synd och tillräknad rättfärdighet från Gud kommer in i sin predestination från evighet: KRISTUS.

HaFo
------------------------

Inlägg 2

Javisst Michael, utkorelsen sker före världens grund var lagd I JESUS KRISTUS och inte en utkorelse av människor som är förutbestämda till att få nåd.

Javisst Michael, ingen är kapabel att bli frälst om Jesus inte väljer hon och att Faderns vilje nåd slår igenom.
-------------

När "väljer Jesus människan"? Jo, när Gud beslutade sig för att Han "ville att alla människor skulle komma till kunskap om sanningen och bli frälsta".

När "väljer Jesus människan"? Jo, när människan hör ett sant evagelium om vem Jesus ÄR och betydelsen av blodsoffret på korset, då "näre Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder".

När "väljer Jesus människan"? Jo, när Guds Ande och Ord av en sann undervisning visar människan hennes totalat hjälplöst fallna tillstånd, överbevisar henne om synd, rättfärdighet och dom", där hon inte kan bidra med ngt för sin räddning.

När "väljer Jesus människan"? Jo, när Guds Ande och Ord visar henne att Gud själv har gått in i hennes ställe och försonat/förenat Gud och människa i Kristi person och att människans ställföreträdare, har i hennes ställe, burit fram det offer ingen kan bära fram:

Det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

När "väljer Jesus människan"? Jo, när Guds Ande och Ord visar henne att hon är inräknad därför att Jesus dött för all världens synd.

När "väljer Jesus människan"? Jo, när Guds Ande och Ord genom ett sant evangelium, så påverkat människans sinne och hjärta, då när Gud har i henne "verkat vilja och gärning" så att hon ser och tar Guds uppmaning på allvar:

”låt Dig försonas med Gud” = accepterar att Gud fritt och för inte då säger till dem:

”den som vill han komme och tage livets vatten för intet”, ”åt alla dem som tog emot Honom (Jesus) gav han rättighet att bli Guds barn.. och de har blivit födda …inte av någon mans vilja... utan av Gud."

Jag upprepar:

Vilka är de få utvalda? Ja, inte speciella människor som Gud i förväg utvalt till att få nåd, därför att de kommer till tro på en Jesus som enbart dött för dem som Gud i förväg utvalt till att få nåd och som därför menar sig vara i Kristus.

De få utvalda, de som från evighet är utvalda I DEN UTVALDE KRISTUS, är de som kommer till en sann tro på Jesus.

Utväljelsen sker inte av speciella människor därtill utvalda av Gud, utan av alla de människor, som genom en sann Biblisk förkunnelse, kommer till en sann tro på Bibelns Jesus och Bibelns evangelium och som därmed, genom att de kommer in i sin ställföreträdares verk, med förlåten synd och tillräknad rättfärdighet från Gud kommer in i sin predestination från evighet: KRISTUS.
--------------

Är detta verkligen så svårt att se? Varför är det så mycket viktigare att få anse sig själv vara speciellt utvald till att få nåd, än att bejaka Skriften om att utkorelsen skett från evighet I KRISTUS?

HaFo

Fick till mig riktat ett inlägg på

http://erevna.nu

under ämnet "Bakgrunden till min Ångest", där Helders "vikit ut sig" och kommit helt i centrum.

Det handlar alltså inte direkt om denna ämnesrubrik, men jag sätter det ändå under denna rubrik eftersom Erevna är enn blogg som går i försvar för Calvinismen.

(Läs på bloggen för att få hela sammanhanget)

----

Jag svarar så där, på den del av ett inlägg, som var riktat till mig:

Fint alektor att Du "håller med mig mycket av vad jag skriver". Det tar jag som en komplimang, även om jag inte vet vad allt det myckna Du håller med mig egentligen handlar om i sak.

Allt jag skriver, som Du inte orkar läsa, är det ju ingen som tvingat Dig att läsa. Du kan ju bara strunta i att läsa det.

Du får gärna konkret återge "var som jag är helt fel ute i vissa sammanhang", så att jag kan bli korrigerad av Dig alektor.
--------------

Sen anser jag mig inte som Du menar vara besatt av antikrist, utan är framförallt fokuserad på människans totala hjälplöshet att rädda sig själv som en syndens slav.

Framförallt är fokuserad på vem Jesus ÄR (Gud själv kommen i kroppslig gestalt). Framförallt är fokuserad på hur "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder.."

Framförallt är fokuserad på hur Jesus i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet i sin person av samtidigt full ut människa, förenar Gud och människa och bär fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Framförallt är fokuserad på, att Gud i Kristus har fällt en rättfärdiggörelsedom över människan, där Han inte tillräknar människan hennes synder, utan tillräknar henne Kristi rättfärdighet.

Framförallt är fokuserad på Guds erbjudande till människan, efter att Han genom sin Ande och sitt Ord, i en sann undervisning om ett sant evangelium, verkat på människans sinne och hjärta, "verkat vilja och gärning" och visat på att från Hans sida, så är allt klart för upprättad relation, så erbjuder Han då:

"Låt Dig försonas med Gud", "Den som vill han komme och tage livets vatten för intet", "den som tar emot Honom (Jesus), ger Han rättighet till att vara Guds barn och de har blivit födda ... inyte av någon mans vilja... utan av Gud".

Framförallt är fokuserad på att allt detta är ett verk av Gud, där människan erbjuds från Gud att hjälplöst och oförtjänt acceptera Guds räddning eller förkasta den.

Framförallt fokuserar, att den som enligt vad Gud säger är orsaken till att människor går förlorade, är att "de inte gav kärleken till sanningen rum i sina hjärtan, så att de kunde bli räddade", utan satte istället tro till en "annan Jesus och ett annat evangelium".

Och därmed enligt Ordet så varnar jag för villolära och villolärare, falska profeter, falska lärare, falska bröder.

Och därmed så varnar jag även för det avfall (under sken av väckelse), som Bibeln säger måste ske för att den falske världsfrälsaren ska kunna träda fram och "bedra jämväl de utvalda genom tecken och under".

Du gör Dig själv en otjänst alektor, om Du inte tar på allvar Bibelns varning inför framträdandet av ett plagiat av Kristi sanna tillkommelse:

Den falske Messias, den falske världsfrälsaren, som ska under sken av att ordna frid och fred över alla gränser och sammanhang, såväl andligt som politiskt, ekonomiskt, miljömässigt, fred i mellanöstern, införa en helt ny världsordning.

Detta förbereds nu på alla områden, såväl politiskt och andligt och blir bl.a. oundvikligt på grund av ekonomiskt kaos, global miljöförstöring, religiösa strider, militära konflikter, konflikten i mellanöstern etc. etc.

Skeendet om förberedelse av en ny världsordning, har länge pågått bland olika former av ordensväsende, i politiska kretsar och olika andliga/religiösa sammanhang. Såväl som i en avfallen kristenhet, som säger sig förbereda väckelse i både församlingen och det Judiska folket, såväl som olika grenar inom New Age och olika framträdanden av religionssynkretism.
-------------------

Jag förstår att detta blev alldeles för långt, för att Du skulle orka läsa fram hit alektor. Men har Du hängt med ända fram hit, så försök att inte helt avfärda vad jag säger och inte lyssna till vad jag säger, eftersom Du anser mig vara "besatt av antikrist".

Då kanske Du inte behöver bli vilseförd av de plagiat av skeenden som fienden iscensätter inför Kristi sanna ankomst.
---------

PS: till alektor:

Glömde fråga vilken diagnos som Du ger mig och vilket sjukt problem som jag tydligen enligt dig lider av?

Ha det gott alektor!

HaFo