Andys blogg stänger ned. Sätter in här en del av de inlägg som jag på sistone gjort där, om det skulle kunna fylla en funktion för ngn.
-----------------
Varnar alla överkänsliga för långa inlägg att inte börja läsa, för nu blir jag lång igen! Å när HaFo blir lång i sina egna ögon, så är det JÄÄTELÅÅNGT. Så sätt på säkerhetsbältena den som orkar hänga med.
---------------------
Inlägg 1 med orsak av vad Observer framförde
Observer säger:
”I Billy Grahams bok Stormvarning s.178 kan vi läsa följande: ’Kristi död var en dom. ’Herren lät allas vår missgärning drabba honom’ (Jes.53:6). Han tog vår dom, vårt *******, på sig. Under den korta tid som han var död uthärdade han *******t för varenda människa som någonsin levat.’
Här betonar Billy Graham att Jesus uthärdade *******t när han var död, det vill säga var skild från Gud som andlig död innebär.”
-----
HaFo:
Här blandas sanning och lögn. Sant är att ’Herren lät allas vår missgärning drabba honom’ (Jes.53:6). Han tog vår dom på sig och den andliga döden och syndens konsekvenser, åtskillnaden från Gud lades på Honom.
Men sen kommer lögnen: ”Under den korta tid som han var död uthärdade han *******t för varenda människa som någonsin levat”.
Ingen har nånsin ännu beträtt *******t. Det är tillrett för djävulen och hans fallna änglar och alla de som efter den slutliga domen inte ”finns skrivna i livets bok”.
Idag är djävulens tillhåll ”Ondskans andemakter i himlarymderna” (Ef.). Kroppsliga avsomnade har inte sin vistelseort, vare sig nu i den eviga ”himlen” eller i *******t, utan befinner sig i väntan på kroppens uppståndelse, antingen i den ena eller den andra avdelningen av dödsriket: ”Abrahams sköte” eller så i ”pinorummet” (Luk. Kap. 16), beroende på om de kroppsligen avsomnat i tron på eller i avsaknad av tro på Jesus.
----
Vad som här missas, är fortsättningen i den profetia som Jesus åberopar, när Han utbrister orden min Gud min Gud, varför har Du övergivit mig, för Han vet där fortsättningen:
"Ty han föraktade inte den förtrycktes elände och såg inte på honom med avsky. Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom" (Ps. 22:25).
Eller som Jesaja uttrycker det enligt Folkbibelns fotnot i 53 vers 11:
"Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. Genom Messias syndfria gemenskap med Gud (Jesus är fortfarande Kristi person) förklarar min rättfärdige tjänare alla människor rättfärdiga (segern över människans andliga död) och deras skulder är det som han bär (han är inte skulden utan bär den och betalar priset för den: offret av Kristi kropp och blod) ."
--------
Jesus lider där på korset den andliga dödens vånda, när Gud i Kristi person är tyst och allt verkar som Han vore andligt död och övergiven av Gud. Men det står inte att han dog den andliga döden (skildes från Gud).
Nej, det står ”Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom…Genom Messias syndfria gemenskap med Gud…”
När Han ropade svarade Gud och Jesus blir tagen ur den andliga dödens vånda Han där lider och Jesus kan utropa:
Det är fullbordat. Han kan där nu som Kristi person (Gud och människa förenade) bära fram det RENA offret av KRISTI PERSONS RENA kropp och blod. Då överlämnar Han sitt liv, sin mänskliga livsande åt Gud och dör den kroppsliga döden.
Han ger upp andan, men som andligt levande (Gud och människa förenade), som Kristi person i den kroppsliga döden. Där framgår inget tidsglapp mellan att Han överlämnar sitt liv, sin livsande åt Gud och att de tillsammans, Guds identitet och Jesu mänskliga identitet i Kristi person i levande gemenskap, andligt levande, genom Anden och i Anden (driven av Anden) går och åstad och predikar…
---
Det är alltså inget lidande i ngt ******* som det här felaktigt enligt Granham handlar om.
------
Kristus led även den kroppsliga dödens vånda. Han inte bara lider den kroppsliga dödens vånda. Han blir kroppsligen slaktad och dödad. Men Han blir även, tack vare att Han aldrig dog den andliga döden, men led dess vånda och tagen ur våndan utan att dö andligen, så blir Han även tagen ur den vånda Han led i den kroppsliga döden, när Han kroppsligen väcks till liv igen och kroppsligen uppstår.
Därmed vanns segern över både den andliga döden (åtskillnaden från Gud) och den kroppsliga döden i Kristi person. Den vanns över den andliga döden genom att den aldrig sker i Kristi person och Han kan så ge OFFRET med en REN kropp och ett RENT blod av en människa förenad med Gud och därmed så kan också KRISTI PERSONS KROPP väckas till liv av Anden och där vinns segern över den kroppsliga döden i människans ställföreträdare, Gud själv kommen i mänsklig kroppslig gestalt.
----
Var Jesus en andligt död människa hade djävulen segrat och vi har ingen frälsning. Därför är det så viktigt att vi som kristna verkligen ser detta klart och kan vederlägga alla läror som i sitt antikristliga, Gudsförnekande och antiförsoningsbudskap vill åstadkomma en JDS.
Jesus är inte en andligt död människa på korset. Offret vore då en andligt död från Gud skild människas kropp och blod och inte ett offer av KRISTI (Gud och människa förenade) kropp och blod. Människans ställföreträdare vore då lika misslyckad som Adam och Jesus är då inte Gud och Gud och människa förenade – Kristus kommen i köttet. Det är då bara tomma innehållslösa ord.
------
Det är beklagligt att Granham kunde fälla ett sådant uttalande blandat med sanning och lögn. Hur många som vilseletts av detta hans uttalande kan bara evigheten utvisa.
HaFo
Forts inlägg med orsak av vad Observer framförde
Inlägg 2 med orsak av vad Observer framförde
Observer säger:
”I boken Samlade skrifter, band 1 av Lewi Pethrus kan vi läsa följande på s.180-181 i en predikan vid namn Smärtornas man:
’Det står ju tydligt, att han gjordes till synd för oss, d.v.s. Jesus tog synden på sig så bokstavligt, så intimt, gjordes så till ett med den, att det kan uttryckas med detta ord, att han gjordes till synd.
-Icke bara till syndabärare eller till syndoffer utan till synd för oss…Ingen av oss kan pejla djupet av Jesu lidande. Han hade hängt på korset i 6 timmar, då han ropade dessa ord:
’Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?’ Då upplevde Jesus, vad synden är. Han erfor, vad det är att vara gjord till synd.
Synden kan inte ha gemenskap med Gud och ej heller den, som bär den. Synden åstadkommer skilsmässa från Gud. Och när Jesus tog synden på sig och blev till ett med den, då erfor han den andliga dödens fasa. Detta var det förfärliga. Detta var det djupaste djupet i hans lidande.”
-----
HaFo:
Här blandas också sanning och lögn. Sant är, ”att Ingen av oss kan pejla djupet av Jesu lidande. Han hade hängt på korset i 6 timmar, då han ropade dessa ord: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?’ Då upplevde Jesus, vad synden är. Han erfor, vad det är att vara gjord till synd. Och när Jesus tog synden på sig och blev till ett med den, då erfor han den andliga dödens fasa. Detta var det förfärliga. Detta var det djupaste djupet i hans lidande.”
----
Så kommer en slags halvtvistad sanning med lögn:
”Synden kan inte ha gemenskap med Gud och ej heller den, som bär den.”
Det är sant när det gäller den människan som genom otro, ej mottagna försoningen/föreningen med Gud, att hon då som syndare inte lever i Guds gemenskap.
Men dock tvärtemot vad Lewi här säger, så bosätter sig Gud i den människa, som fortfarande är bärare av syndens natur, i en genom tro på Jesus, förlåten syndare med ej tillräknad synd och tillräknad rättfärdighet för Kristi skull.
Här förenar han sig faktiskt med människor som fortfarande är bärare av synden, tvärtemot vad Lewi säger kan ske.
Jesus föddes i ”syndigt kötts gestalt” , men Guds närvaro i Kristi person och under vilkens gemenskap med Guds natur, Jesus underordnade sig och ”dog bort från synden”, fördömde synden i köttet” och stängde den ute ur den människa som Gud själv gått in i hennes fallna situation för att där rädda henne, genom att vara förenad med henne.
-----
Lewi missar också fortsättningen i Ps. 22:25 och även glömmer han att Jesus säger Min Gud. Den som är skild från Gud kan inte säga MIN Gud och Lewi drar så den ödesdigra slutsatsen, att den synd och andliga död som läggs på Jesus resulterar i den slutliga lögnen beträffande Jesus:
”Synden åstadkommer skilsmässa från Gud.”
Det är inte den synd, som skilde människan från Gud och som nu lades på Jesus, som lyckas med att åter leda till att ställföreträdaren likt Adam misslyckas (Det är vad varje form av JDS – lära via fienden vill få oss att sätta vår tro till).
Nej det är genom att syndens konsekvenser och den andliga döden (åtskillnaden från Gud) aldrig sker i den nye ställföreträdaren, som segern vinns. Den vinns genom att syndens konsekvenser och den andliga döden, detroniseras och besegras i Kristi syndfria rättfärdighet och livgivande förening med Gud, så att där sker försoning/förening mellan Gud och människa i Kristus och att Han så kan bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
------
Det är allvarligt att Lewi inte hade mer kunskap kring uttrycket ”gjord till synd”. Där det står att Jesus blev "gjord till synd" så kan det likaväl översättas från grundtexten, att Han blev gjord till syndoffer, vilket stämmer bättre med Bibelns övriga budskap att Jesus TILLRÄKNAS mänsklighetens synd, rättfärdig DÖR BORT FRÅN SYNDEN och INTE DÖR INTE IN I SYNDEN, så att synden vore Hans natur.
Lägger man samman vad som sägs, t.ex. ur Jes. 53: …slagen för våra missgärningar…lät allas vår missgärning drabba honom…så blev han ett skuldoffer…han bär deras missgärningar…blev räknad bland överträdare…, så träder bilden fram av vad som sker.
Den bild Bibeln ger är att Jesus tillräknades människans synd, "bar den i sin kropp”, var identifierad med den, utan att vara den eller ha den i sig själv, UTAN ”FÖRDÖMT SYNDEN I KÖTTET”, STÄNGT SYNDEN UTE UR DEN MÄNNISKA SOM HAN FÖRETRÄDDE och blev därmed oskyldigt föremål för straffet, som inte är att dö den andliga döden och bli synd i människans ställe, utan att igenom smärtan förbli lydig i sin uppgift, att i sin person, Kristi person, genom sin rättfärdighet och syndfrihet försona Gud och människa och besegra den andliga döden i sin person av Gud och människa förenade/försonade.
Och därigenom som Kristi person kan Han bära fram det offer som avvänder straffet andlig död över människan och betala syndaskulden med ett rent offer: Kristi kropp och blod, rent och Gudsförenat i enlighet med GT:s förebilder till offren i tredje Mosebok.
------
Är Jesus synd till sin natur och till sitt väsen inte är Gud, utan en vanlig andligt död människa som behöver pånyttfödelse igen för att vara Kristi person, så kan inte Jesus bära fram ett rent offer. Det är då överhuvudtaget inte ett offer av KRISTI kropp och blod som sker, utan en vanlig syndig och andligt död, från Gud skild människa, som där dör och vars offer inte för med sig nån försoning och förening med Guds gemenskap för människan.
Det är i praktiken (men samtidigt med fagra INTETSÄGANDE TOMMA ord, om fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt – som betyder motsatsen om man menar att Jesus skildes från Gud och dog andligen ), vad fienden via varje form av JDS vill få människor att sätta sin tro och bekänna sig till.
--------
Lewi borde ha studerat lite mer vad andra hade att säga i frågan!
The Quest Study Bible, förklarar versen 2 Kor 5:21 så här:
"Hur blev Jesus synd? Gud gjorde inte den syndfrie Jesus till en syndare. Men Han gjorde så att Jesus tog på sig själv våra synder. Bibeln förklarar att där det står att Han gjorde Honom till synd, så kan det översättas med att Han gjorde Honom till ett syndoffer."
Dakes Reference Bible, stadfäster också tanken om skuldoffer och Believers Bible Commentary säger:
"Vi måste avvisa varje tanke att Jesus Kristus på korset blir gjord till synd i faktisk bemärkelse till naturen. En sådan tanke är falsk. Våra synder lades på Honom, men de var inte i Honom. Det som skedde var att Gud gjorde Honom till ett syndoffer för oss."
Albert Barnes i Notes on the New Testament:
"På grekiska står det, Han som inte visste av synd har Han gjort till ett syndoffer för oss. Om det var så att Jesus förtjänade straff, vilket Han skulle ha gjort, om Han var syndig till naturen, så skulle det inte ha varit till någon vinning med Hans lidanden. Om kungörelsen att Han blev gjord till synd, inte innebär att Han hade synd i sig själv och skyldig, så innebär det att Han var ett syndoffer. Ett offer för våra synder."
-----
Den senare delen av 2 Kor.5:21, visar vad som menas med att Jesus blev till ett med synden.
"för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet."
Vi vet utifrån Rom. 3 - 5 kap. att den troende inte får en faktisk rättfärdighet i sig själv, till sin egen natur, utan att det handlar om en tillräknad rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro, på grund av Jesu förtjänst. Människan räknas rättfärdig.
Genom vilken förtjänst? Jo, som människans representant uppfyllde Jesus lagen och Guds vilja i människans ställe. Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan. Räknad rättfärdig för Kristi skull, av nåd, genom tro. Hur? Jo, "så ska ock genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga." (5:19)
Vi blir i den här tiden som troende tillräknade Kristi rättfärdighet i en domsakt utanför människan på grund av ställföreträdarens Kristi rättfärdighet.
Men det stannar inte där med rättfärdiggörelsen. Det finns en verklig rättfärdiggörelse av hela människan vid kroppens uppståndelse att vänta, så att människan till hela sin natur blir rättfärdig.
Det står att Kristus blev uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull (Rom.4:25). Där handlar det då inte längre om tillräknad rättfärdighet, utan att vi tack vare Kristi kroppsliga uppståndelse, även i vår kroppsliga uppståndelse blir helt igenom rättfärdiga.
Då lever vi inte enbart i Guds gemenskap på grund av nåd, med tillräknad rättfärdighet för Kristi rättfärdighets skull, som vår ställföreträdare vunnit åt oss i den här tiden. Då lever vi i Guds gemenskap därigenom att vi på grund av Kristi kroppsliga uppståndelse, blir i vår kroppsliga uppståndelse, verkligen till vårt väsen helt igenom rättfärdiggjorda.
Segern över den andliga döden för människan, sker alltså genom Jesu lydnad och rättfärdighet i människans ställe och inte genom en andlig död av Jesus (åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person). Segern över den andliga döden vinns i Kristi person genom att där aldrig sker en till väsendet andlig död i Kristi person (åtskillnad från Gud). Därigenom förenades, försonades Gud och människa där i Kristi person och den andliga döden besegrades.
-------
Det kan nog finnas anledning av flera orsaker än denna text av Lewi, att han kanske i många pingstvänners ögon, något fick kliva ned från den piedestal som man ställt honom på. Han var inte heller klarsynt när han inbjöd och åkte runt med Branham.
Georg Gustavsson sade till Lewi att vi här hade att göra med en falsk lärare och falsk profet. Men Lewi lyssnade inte utan menade det vara en Guds man, (som leddes av samma ängel som idag Bentley i Lakeland sa sig ledas av) och som kom att bli företrädare för de falska företeelserna som Latter Rain, Joels arme, The manifasted sons of God o.s.v.
Lewi lovordade även Kuhlman, som sedermera blev Hinns ledarinna och vars mantel han tog över, så att han nu idag går till hennes grav för att hämta kraft från hennes ben.
Så där kanske finns ett samband mellan att Pingst idag är den rörelse som blev lättast att infiltrera med den falska trosförkunnelsen och den falska katolicismen?
HaFo
Forts inlägg med orsak av vad Observer framförde
Inlägg 3 med orsak av vad Observer framförde
Vill göra ännu en kommentar till detta viktiga och livsavgörande ämne.
I Biblisk Uppslagsbok utgiven av bl.a. David Hedegård så står det i spalt 242 ang. Matt.27:46. "Hans ord ger vid handen, att han är övergiven av Gud… Han var alltså i verkligheten övergiven av Gud."
Men samtidigt säger Hedegård: "I sin gudamänskliga person kunde han lida det oändliga och eviga straffet…". Det innebär att Hedegård inte såg Gudsövergivenheten som ett åtskiljande mellan Gud och människa i personen Kristus, ingen åtskillnad i natur mellan Fadern och Sonen i Gudomen. Han talar om gudamänniskan.
Således talar inte Hedegård om en andlig död av Jesus och Jesus kan därmed bära fram offret av det rena offerlammets, gudamänniskans, Kristi kropp och blod. Vilket är den död Jesus dör i människans ställe.
-----
I studiebibeln skriver Thoralf Gilbrant ang. Matt. 27:46: "Jesus blev en förbannelse för vår skull (Gal.3:13). Han blev gjord till synd för oss (2 Kor. 5:21). Därför blev han verkligen övergiven av Gud. Straffet blev lagt på honom ( Jes.53:5)…Jesus smakade Guds vrede i vårt ställe. Jesus blev övergiven av Gud för att vi skulle slippa det."
Gilbrant använder aldrig ordet övergiven som ett likhetstecken med en andlig död av Jesus. Menar han med sin framställning att världens synd tillräknades Jesus, utan att Han i sin egen person som Kristus är denna synd, men oskyldigt blir föremål för straffet, blir behandlad som om Han vore syndaren som för att sona sina och alla syndares brott, ska bära fram det offer Gud bestämt: ett rent offer av Kristi kropp och blod och tog avstånd ifrån en andlig död av Jesus?
-----
Ekman söker stöd hos Luther för att Jesus skulle ha skilts från Gud och inte längre är Gud och Gud och människa förenade (andligt levande – utan är skild från Gud, andligt död) och hänvisar bl.a. till att Luther sagt att Gud dör i Kristus. Luther har ju också fällt följande uttalande:
"Fördenskull var det nödvändigt att han blev det som vi är, nämligen en syndare, mördare, missgärningsman. Därför skrev också Jesaja: Han blev räknad bland överträdare. Jes 53:12"
Vad menar då Luther med dessa ord? Vi ser vidare vad han säger:
"Ty han är den person, som bär hela världens synder och gör tillfyllest för dem.
…vilken kallar honom Guds Lamm, som bär världens synd, talar också profeten Jesaja, då han säger: Herren kastade allas våra synder på honom.
Vi skall betrakta Kristus som den som på samma gång som han iklätt sig vårt kött och blod också därmed blivit insvept i våra synder, vår förbannelse, vår olycka och vår död, men som dödat dem genom sig själv oss till godo."
-----
Det blir något helt annat när man ser vad Luther menar i dess helhet, än när man som Ekman, bara tagit ett citat för att styrka tanken att Jesus dog människans andliga död.
Luther säger inte att Kristus till sin natur, så att Han inte längre är Guds person och inte längre är Kristi person, dör människans andliga död på det sättet, utan visar om och om igen att Han bär synderna, tillräknas synderna som kastats på Honom och att allt, det som människan var, andligt död och åtskillnad från Gud och dess konsekvenser, har dödats, gjorts om intet i Kristi person, "dödat dem genom sig själv (Kristi person – Gud och människa förenade) oss till godo.
Luther ger en fin bild av att all syndens konsekvens kastades på Kristi person, men att Han inte fördenskull blir syndens konsekvens i sin person, andligt död, åtskild från Gud, upphör att vara Kristi person, utan att all syndens konsekvens, blir i Hans person, Kristi person, dödat.
-------------------
Inte konstigt att det finns en sådan öppenhet för detta falska att Jesus skulle ha dött andligen, skilts från Gud och att det råder en sådan förvirring i kristenheten idag, kring vem Jesus är och vad som gäller i försoningen, när så många andliga auktoriteter uttryckt sig med så tveksamma formuleringar kring Jesu nödrop och Hans identifiering med synden som syndabärare och syndoffer.
Det är fortfarande Bibeln som är vårt rättesnöre och som framställer vad som gäller och inte vad andliga auktoriteter av olika slag lärt eller lär, oavsett om de verkligen åsyftat en andlig död av Jesus eller inte.
Faktum kvarstår, att vad än olika förkunnare har sagt i detta, så om Jesus dör andligen, så upplöses enheten mellan Fadern och Sonen och den förenade enhet mellan Gud och människa, som i personen Kristus skapar försoning i Jesu jordiska kropp upplöses.
-----------
Genom att koppla samman orden andlig död med ordet övergiven, så framstår det för en del, som att Jesus själv i sitt nödrop på korset säger att Han dör andligen.
I Jesu nödrop om Gudsövergivenhet på korset, framgår inte att det handlar om någon upplösning i dessa hänseenden, alltså att Jesus skulle skiljas från Gud i naturhänseende.
En andlig död av Jesus delar upp Kristi person! Det sönderdelar enheten av Gud och människa i den enda personen Kristus och det är inte längre frågan om Guds fullhet lekamligen, 100 % människa och 100 % Gud, även om man använder de orden.
Andlig död innebär att inte ha Gudomligt liv i sin natur. Andlig död innebär inte enbart att vara utan Guds välbehag över sitt liv. Mitt i detta drama, där Jesus tillräknas mänsklighetens synd och blir betraktad och behandlad av Gud som om Han vore syndaren, står det att "Gud var i Kristus och försonade". Mitt i saknaden av Guds välbehag, utan bekräftelse, smärta, lidande vid slakten och offret av Kristi kropp och blod, "var Gud i Kristus och försonade världen med sig själv."
-----
En andlig död av Jesus innebär att det inte finns någon räddning. Då vore Han inte den ställföreträdare i vilken den andliga döden aldrig skedde och övervanns i människans ställe och så att det finns en Kristi rättfärdighet att tillräkna människan.
Då fanns det inget rent offer av Kristi kropp och blod att bära fram. Det är inte den andliga döden Jesus ska dö i människans ställe. Han skall vara den ställföreträdare i vilkens person den andliga döden aldrig sker, oavsett tillräknad synd, övergivenhet, smärta vånda och lidande i en slakt som går igenom hela Hans person som Kristus. Ändå är Han lydig ända igenom denna slakt för att utföra Guds vilja och ge offret av Kristi kropp och blod, med en bevarad enhet mellan Gud och människa (andligt levande) i sin person som Kristus.
Han är den som i människans ställe ska bära fram det offer ingen med syndig natur eller vanlig människa kan bära fram. Ett rent offer av Kristi kropp och blod. Det är den död Jesus skall dö i människans ställe.
---
"Det bröd jag skall giva, ÄR MITT KÖTT, och jag giver det, för att världen skall leva..för att han skulle åt dem båda FÖRENADE I EN ENDA KROPP skaffa försoning med Gud..har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP..genom att Jesu KRISTI KROPP BLEV OFFRAD.." (Joh. 6:51, Ef. 2: 13 – 16, Kol. 1:22, Hebr. 10: 9 – 10)
Det offer, det frånskiljande och verkliga död som igenom hela Bibeln fokuseras är OFFRET AV KRISTI KROPP OCH BLOD, som det giltiga och tillräckliga offret för världens synd. Med en samtidigt bevarad enhet av Gud och människa i Kristi person.
Triumfen över dödens makt sker på korset där den andliga döden berövades sitt rov genom att den aldrig sker i Kristi person vid offret av Kristi kropp och blod och Kristi person (enheten av Gud och människa i personen Kristus), är genom Anden i livgivande gemenskap vid offret av Kristi kropp och blod och frånskiljandet av Kristi kropp från livet och dess verkliga död.
Triumfen kulminerar i den kroppsliga uppståndelsen när den kroppsliga döden inte heller kan behålla sitt byte eftersom Jesus hela tiden är Kristi person (Gud och människa förenade – en människa som är fylld av all fullhet = Gud själv till Guds fullhet lekamligen, då när Ordet som var Gud och varigenom dens person allting blivit till blev kött/människa) och därför Kristi kropp inte längre är skild från livet i enheten av Gud och människa i Kristi person i den kroppsliga uppståndelsen.
Kristus är då inte bara livet, Han är uppståndelsen och livet. Jag var död, men se jag lever. Till kroppen dödad, men genom Anden levande i enheten av Gud och människa i Kristi person (1 Petr. 3:18-19).
HaFo
Sätter in en fortsättning på föregående inlägg:
När Ekman och Lo menat sig ta avstånd från JDS så är det från att Jesus skulle ha fått satans natur.
JDS handlar inte om att Jesus blev ett med satan, utan handlar om, att Jesus dog andligen, alltså inte längre var Gud och Gud och människa förenade.
Alltså en förnekelse av att Jesus är Kristus kommen i köttet, en förnekelse av att Jesus är fylld av all fullhet, Guds fullhet lekamligen, en förnekelse av att Gud är i Kristus och försonar/förenar människan med sig själv.
—
Ibland får jag frågetecken kring om människor verkligen insett att det är samma förnekelse av att Jesus är Gud och Gud och människa förenade (Kristi person, Kristus kommen i köttet, fylld av all fullhet, Guds fullhet lekamligen), som råder såväl i MFS, som i trosförkunnelsen och katolicismen!!???
—-
Det sker i trosförkunnelsen när man tillvitar Jesus en andlig död och åtskillnad från Gud mellan Gud och människa i Kristi person (Jag blir häpen när LO:are säger att de aldrig hört talas om JDS, medan deras pastor i boken doktriner (deras lärobok), har som en grundläggande doktrin att Jesus dog andligen = skildes från gemenskapen med Gud och inte längre är Gud och Gud och människa förenade.
—
Det sker i katolicismen bara från ett annat håll att Jesus inte är fullt ut Gud och fullt ut människa (”född i syndigt kötts gestalt”) samtidigt, eftersom Maria säges vara syndfri (och hon därmed är den som egentligen ”fördömt synden i köttet”, och inte Jesus i Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet!
Ett mycket bedrägligt sätt från fienden att dels säga att Jesus är Gud, men samtidigt förneka att Han är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt.
Medan man så från andra hållet bejakar att Jesus fullt ut går in i den fallna människans situation, men så där förlorar sin Gudomlighet (Trosförkunnelsen).
Som grädde på moset”, kommer så MFS som menar sig gå emot både katolicismen och trosförkunnelsen, men som ändå bejakar densamma Kristusförnekelsen av att Gud och människa skulle vara förenade/försonade i Kristi person och som därigenom kan ge det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
—
Total förvirring råder!
-----------------------------------------------
Fortsätter vidare:
P-O.S säger:
”HaFo, det du skriver om JDS är ganska komplicerat men jag tror jag börjar ana vad du menar.”
HaFo:
Vad bra om Du börjar skymta vad det handlar om och vilken farlig lära detta handlar om. Och det handlar inte bara om en lära utan vad som gör det knepigt är den andemakt bakom läran som vill skymma människors andliga ögon inför vem Jesus egentligen är och därmed förvanska tron på offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
Jag tror egentligen inte det är så konstigt om man börjar inse att JDS lära om att Jesus skildes från Gud eller SMF:s lära om att Jesus aldrig överhuvudtaget levde andligen ( aldrig var förenad med Gud) egentligen i slutändan är samma lära som förnekar att Gud och människa är förenade/försonade i Kristi person.
----
P-O.S säger:
”Jag har alltid trott att han bara dog kroppsligen och det tror nog alla som inte har satt sig in i JDS-läran och bejakar den.”
HaFo:
Det handlar egentligen inte om kroppslig eller andlig död. Det handlar om VILKEN KROPP som dog, den med Gud förenade, andligt levande Kristi persons kropp och blod, eller den falske Jesus, en från Gud skild eller aldrig med Gud förenad människa. I bägge fallen enbart en människa som är andligt död (ej förenad med Gud)
---
P-O.S säger:
”Så när en lärare säger att Jesus dog andligen så förstår de inte vad han menar”
HaFo:
Det är ju detta som är så bedrägligt. Vad Ekman menar är uppenbart i Doktriner:
”Så erfar Jesus andlig död”. Och det vore ju märkligt om han inte med sin Bibelkunskap vet att andlig död i Bibeln är att sakna livsgemenskap med Gud.
Detta har liksom blivit självgående så att man bara behöver säga att Jesus blev övergiven på korset och så koppla det samman som att Jesus själv då skulle ha sagt att han var skild från Gud. Då behöver man pussla samman Bibelordet och se dess helhet kring skeendet och få syn på hur falskt ett sådant synsätt är.
----
P-O.S säger:
”Men det är naturligtvis av största vikt att den bekämpas så att de som har intresse av att studera närmare vad som egentligen hände på korset får tillgång till din undervisning i ämnet.”
HaFo:
Det behöver ju inte just vara min undervisning i ämnet. Det finns nog fler som sett igenom läran om Jesu andliga döds falskhet och hur farlig den är. Men för den som vill ta del av ”min resa” i konfrontation med trosförkunnelsens lära, kan ju göra det på min hemsida.
Det viktiga är att människor får komma underfund om hur falsk trosförkunnelsen egentligen är så att de kan undgå den villfarelsens andemakt som ligger därbakom.
HaFo
Fortsätter vidare med inlägg som jag gjort på Andys blogg innan dess nedläggning:
-------
Inlägg 1
På mitt påstående:
Att vi inte alls här i tiden är i samma position som Jesus, som var syndfri (fördömde synden i köttet), men att vi för Hans skull är benådade syndare, där Kristi blod täcker vår synd inför Gud, så att vi blivit förenade med Gud, men att vårt slutliga förverkligande av vårt inräknande i vår ställföreträdares död och uppståndelse, når oss fullt ut i evighetens värld, när Johannes säger att vi då ska bli Honom lika.
-----
Så kommer då SÅ (MFS) med följande kommentar:
”Men Johannes sa ju att ’”vi här i tiden skall bli honom lika’. Inte det du skriver”
----
HaFo:
Icke sa Nicke om Din återgivning av Skriften SÅ! Det står inte att vi här i tiden ska bli honom lika. Det uttalandet av Johannes står i samband med att han säger inför evigheten, att han inte vet vad det innebär, men att vi DÅ ska bli Honom lika.
----
Vad menas då med vad som åsyftar denna tiden i 1 Joh 4:17 :
”I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domens dag. Ty sådan han är, sådana är också vi i den här världen. ”
Detta handlar alltså om ngt annat än att vi i evighetens värld ska bli honom lika , utan om den här tiden.
Detta sammanhang (om jag förstår det rätt, när jag pusslar det samman med Skriftens helhet), så handlar det om hur Gud ser på oss i Kristus, som kommer till tro på Honom i den här tiden. (vi är alltså inte därmed framme vid evigheten, att vi är Honom lika, som Johannes senare talar om, när vi i den här tiden kommer till tro på Jesus).
Gud ser på människan som inräknad i hennes ställföreträdares död och uppståndelse. I ställföreträdarens död, så har människan förenats med Gud och burit fram det RENA offret av Gud och människans förenade kropp och blod.
Därför kan Johannes säga:
”sådan han är, sådana är också vi i den här världen.”
Det är alltså det sätt som Gud ser på den troende människan i den här världen, att hon är inräknad i sin ställföreträdares, Kristi persons offer av kroppen och blodet och därmed i sin ställföreträdare är försonad/förenad med Gud, så att Gud därför inte tillräknar människan hennes synder (2 Kor. 5: 17 – 21) Och därför kan vara frimodig inför domens dag.
----
Denna ”Guds mattematik” ser vi i Romarbrevet, där det säges att ”en har dött för alla, så har de alla dött”. Inte menas därmed att alla de facto dött! Utan att Gud ser på människan genom ställföreträdarens död och uppståndelse.
På samma sätt ser Han den människa, som han återlöst/förenat i Kristi person med sig själv, som rättfärdig för Kristi skull, medan man i den här tiden fortfarande, har en rättfärdighet som är ”som en fläckad klädnad” och dras med syndens natur. Läs gärna om och om igen Rom. Kap. 1 – 8 tills ”morgonstjärnan går upp i hjärtat”.
------
När det sägs ”sådan han är, sådana är också vi i den här världen”, så handlar det om att Gud ser på den troende människan som inräknad i Kristi försonande dödsoffer och därmed förenad med Gud.
Det innebär att Han inte tillräknar oss vår synd, utan för Kristi skull tillräknas vi vår ställföreträdares syndfria rättfärdighet och Gudsgemenskap.
-----
Att vi i Guds ögon är inräknade i Hans uppståndelse visar så Johannes på vad det i evigheten, utan att riktigt veta vad det innebär, att då lever vi inte bara i en tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull. Då lever vi inte längre enbart i versen:
”sådan han är, sådana är också vi i den här världen”, i Guds nådefulla ögon, som vi genom tron är inneslutna, utan då hamnar vi i Johannes framtidsvision: att vi då ska bli Honom lika.
HaFo
Forts inlägg på Andys blogg
Inlägg 2 som jag gjort på Andys blogg.
P-O.S undrar:
”Menar du att om man får höra fel evangelium så omvänder man sig till fel Jesus?”
HaFo:
Varför tror Du Bibeln varnar för att komma till tro på en annan Jesus, ett annat evangelium framfört av en annan ande?
Varför tror Du att det finns villoandar, vars uppgift är att föra människor vilse genom att förvränga vem Jesus egentligen är och därmed förvanska betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset?
Varför tror Du att Jesus säger att om ni inte tror att jag ÄR/är den jag är, så ska ni dö i era synder?
Varför tror Du Jesus säger att den som inte äter och dricker min kropp och mitt blod, har inte liv i sig?
Syftade Han här på att den som inte får del av nattvarden kan inte bli räddad, eller syftade Han här i dessa två utsagor, på att räddningen ligger i dels att se vem Jesus är, Gud själv kommen i kroppslig gestalt och att därmed se betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset?
Det är dessa två punkter som blir förvanskade i både trosförkunnelsen och katolicismen, bara från olika håll så förnekas att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt.
I trosförkunnelsen genom att tillvita Jesus att Han inte längre är Gud och Gud och människa förenade (andligt död).
I katolicismen är Jesus fullt ut Gud, men inte fullt ut människa ”född i syndigt kötts gestalt” (Rom. kap. 8), eftersom Maria säges vara syndfri, så att det i praktiken är hon som ”fördömt synden i köttet” och inte Jesus i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.
I MFS går denna JDS igen vid förnekande av att Jesus är Gud och enbart en människa (Samtidigt som man menar sig ta avstånd från både katolicismen och trosförkunnelsen).
Där anammar man även den JDS – lära, som återfinns hos ”Apologeten” och Hjortland, som säger sig gå emot JDS i trosförkunnelsen (i dess fokusering på anden) och katolicismen, men som samtidigt bara har en annan form av JDS, vid en fokusering på enbart på kroppen, där människan och även Jesus upphör att finnas till vid den kroppsliga döden och därmed i praktiken ”föds på nytt” vid den kroppsliga uppståndelsen.
Det är inget annat en annan variant av JDS – lära, där Gud och människa inte är förenade i Kristi person.
Vill Du fördjupa Dig i detta så läs på min hemsida under Häften och där på Kan Gud dö, Jesu Kristi person – Den stora stötestenen.
----
Förvirringen är idag total på den andliga arenan inför att människors sinnen och hjärtan ska lockas in under det avfall som kommer att hälsa en annan, en i stället för Kristus, en falsk Messias, en falsk världsfrälsare in på arenan.
För Pingsts del började det gå snett när man bejakade Branhams och Kuhlmans verksamhet. Förvirringen ökade så sen markant när man inbjöd Åleskjaer till predikantveckor och konferenser. Sen förklarades Ekman som rumsren och renlärig och inbjöds till konferenser och predikantveckor och trosförkunnelsen löpte amok in i Pingst.
Som droppen på vägen fram mot avfallet skedde, när Hedin skrev en bok tillsammans med Aborelius och dessutom deltog i vördnad och bön inför reliker. Sen är spärrarna mot förvillelsen i trosförkunnelsen och katolicismen sprängda och Pingst som rörelse och sina ledare, tillsammans med DAGEN, rusar med ilfart in under det avfall som kommer att förbereda en annan, en i istället för Kristus, en falsk Messias och falsk världsfrälsare välkommen.
-------
Släpp aldrig greppet om vem Jesus är, Gud själv kommen i kroppslig gestalt. Släpp aldrig greppet om vilket offer som bärs fram på korset som ingen annan kan bära fram:
Det RENA offret av Kristi persons, Gud och människa försonade / förenade kropp och blod.
HaFo
Återger vidare inlägg som jag gjort på Andys blogg om det skulle fylla en funktion för ngn att ta del av det:
-----
Inlägg 1
En av dessa märkliga meningar från Markko igen:
"När vi är ingenting kan Gud vara allting – i oss och genom oss."
HaFo:
Den som ingenting är existerar inte!! Gud utplånar inte vår egen existens, när vi lever tillsammans med Honom. Vi lever tillsammans förenade och ändå åtskilda.
"Om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget, se något nytt har kommit" (2 Kor. 5:17)
Det står, att om någon är i Kristus och att något nytt har kommit in, så är han en ny skapelse. Vem är någon? Vem är han? Är det ett visst "element" i människans konstitution? Vad är det nya som kommer in?
Det är inte ett visst "element" i människans konstitution som är en ny skapelse. Denne någon är den naturligt, ursprungliga människans natur, med egen livsande, som gör henne till en levande personlighet av själ och kropp, som i liering med en ny natur, Guds Ande, som tillsammans är den nya skapelsen.
Den nya skapelsen, är att den naturliga människan med sin egen identitet och natur, nu lever tillsammans med Kristus och Hans egna identitet och natur. Förenade men ändå här i tiden åtskilda.
Det sker ett tronskifte i människan. Från att hennes natur regerats av syndens integrerade natur. Blir hon fri att regeras och ledas av Guds integrerade natur, vilja och Ord.
Det är samma människa, som var andligt död (skild från Gudsgemenskapen) i överträdelser och synder, som gjorts levande (förenats med Gud igen). Det förgångna, är syndanaturens obändiga styre över den naturliga människan. Det nya, är möjligheten att som regent för den naturliga människan få ha Jesus som Herre i sitt liv.
Det är inte frågan om att identifiera sig med sin egen ande. Det är inte heller frågan om att identifiera sig med Kristus. Vi i oss själva är inte Hans identitet.
Vi ska fokusera Kristus, vem Han är och vad Han gjort och sen identifiera oss med, vad vi som troende är i Hans gemenskap, i Guds ögon inneslutna i Kristi död och uppståndelse och tillräknade Kristi rättfärdighet på grund av Kristi förtjänst och de konsekvenser det enligt Ordet innebär för den troende här i tiden.
-----
"om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse"
Denne någon, är alltså den naturliga människan med sin egen natur och identitet. Men vem är han som är en ny skapelse?
Jo, det är denne någon (den naturliga människan med egen natur och identitet), som är i Kristus (en annan natur och identitet), som TILLSAMMANS är en ny skapelse!
Han som är en ny skapelse, är alltså dels sin egen identitet och natur, som nu lever tillsammans med en annan identitet och natur. Den naturliga människan med sin egen identitet och natur, lever tillsammans med Kristus, som också har en egen identitet och natur. Kristus bor i MÄNNISKAN. De lever tillsammans, men ändå åtskilda till natur och identitet. Tillsammans är de den nya skapelsen. Den nya människan.
----
Att Bibeln säger att vi är korsfästa med Kristus - döda med Kristus - "Jag lever och dock inte jag, utan Kristus lever i mig", innebär inte att den naturliga, skapade människan med sin egen natur och identitet, de facto är död = utplånad och att det är en annan människa, som aldrig funnits förut, som blivit till i pånyttfödelsen.
Inte heller betyder det att den naturliga, skapade människan de facto är död, utplånad och att det är Kristus som är hennes hela och totala identitet och personlighet, som verkar genom en död icke existerande människa.
Så att Jesus skulle plåna ut den naturliga, skapade människan och hennes egen personlighet, natur och identitet. De lever sida vid sida. Åtskilda i natur och identitet, men ändå tillsammans och den naturliga människan är fri att ha Jesus som Herre.
Paulus säger:
"Jag lever (den naturliga människan) dock inte jag (den naturliga människan i liering med syndanaturen - gamla människan - erbjuden agera som död gentemot syndanaturen), utan nu lever Kristus i mig (den naturliga människan i liering med Guds Ande, nya skapelsen, den nya människan - erbjuden att vara levande gentemot Guds natur, vilja och Ord)"
"I mig" och "Han som är en ny skapelse", står här för samma sak. Den nya skapelsen - Den nya människan. Vad Paulus här säger är att, Jag själv(den naturliga människan med egen natur, personlighet och identitet) lever "I mig" (Den nya skapelsen - Den nya människan) och att nu lever också Kristus "I mig" - i "Han som är en ny skapelse" - Den nya människan.
Jesus och Paulus lever alltså åtskilda i natur och identitet "I mig" - den nya skapelsen. Men de lever ändå tillsammans "i mig", i "Han som är en ny skapelse" - Den nya människan.
HaFo
Forts inlägg gjorda på Andys blogg
Inlägg 2 på Andys blogg
Ytterligare inlägg till Andys blogg
Markko kör hårt med trosförkunnelsens lära kring att tro och hålla fast vid löftena och att som jag förmodar även inkluderar att du ska få vad du tror och bekänner – eller?
---
Mina frågor och påståenden blir:
Är det fel på den människas tro och fasthållande vid löftena som ändock förblir sjuk?
Vilken cynism mot alla människor som äger gemenskap med Jesus i en sann tro på vem Han egentligen är och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset och som bejakar att ”i Hans så är vi helade”, men ändå förblir sjuka trots att helandepredikanter bett för dem.
Jag tror att denna syn på helande är en förenkling att Gud skulle hela alla i den här tiden.
---
Precis som befrielsen från syndens konsekvenser och förlåtelse från synden, är en tillräknad befrielse från synden för Kristi skull och en tillräknad rättfärdighet för Kristi skull i den här tiden, där Gud inte tillräknar oss vår synd, där vi ändå samtidigt inte alls är ”syndfria i praktiken” eller ”rättfärdiga i praktiken” här i tiden, så innebär ”helandet i Jesu sår” detsamma,
ibland i en försmak här i tiden, men dess fullständiga fullbordan kommer att ske i evighetens värld. Med fullständig upprättande av människan på alla plan för hennes ställföreträdares Kristi persons (Gud och människa förenade) skull.
HaFo
Återger ännu inlägg som jag gjort på Andys blogg om det skulle kunna fylla en funktion för ngn att ta del av det:
Inlägg 1
Björn säger:
”Sen när det gäller att förbli Guds barn, så verkar det som om du missat vad Jesus säger, att han skall bevara de sina”
----------
HaFo:
Det finns bara ett sätt att förlora barnaskapet och bli en avtorkad gren som kastas ut. Och det är genom att inte förbli i vinträdet Kristus.
Förblir jag inte i tron på och umgängelsen med Jesus, så "trampar jag förbundsblodet under mina fötter som orent" och då "finns inget annat offer givet".
Alltså förleds jag genom villoläror eller genom andra omständigheter, som att ständigt förneka Guds Ord, Guds röst och vilja fram till förhärdelse, så att jag åter förnekar vem Jesus är och därmed inte lever i en sann förtröstan till offret av Kristi persons kropp och blod på korset, så har Jesus dött förgäves för mig.
Detta kan ske på många olika vägar. En väg är bl.a. om jag börjar mena att jag själv med mina prestationer och att efterleva Guds lag, skulle bli bättre inför Gud (då faller jag ur nåden och hamnar under lagen igen och försöker att genom den skaffa mig en egen rättfärdighet). Jag kan aldrig bli bättre eller mer rättfärdig inför Gud än vad jag är i Hans ögon, inräknad i min ställföreträdares syndfria rättfärdighet, död och uppståndelse.
Den synd som skiljer oss från Gud, efter att Han var i Kristus och försonade människan med sig själv och inte tillräknar henne, hennes synder utan tillräknar henne Kristi rättfärdighet som en fri gåva av nåd, det är synden otro på vem Jesus egentligen är och därmed inte en sann förtröstan till blodsoffret på korset.
Men att sen säga en gång frälst, alltid frälst tror jag inte är sant (Det gäller i allt att finna balansen – mitt på vägen). Det finns för mycket i Skriften som talar mot det:
( Gal. 5 : 4 , Kol. 1 : 19 - 23 , 1 Tim. 1 : 19 - 20, 4 : 1, 6 : 10, Hebr. 3 : 12 - 13 , 6 : 4 - 6, 1 Joh. 2 : 28, 2 Petr. 2 : 20 - 22, Joh. 15 : 1 - 6 )
En av hörnpelarna i utkorelseläran är ju vad jag kan förstå, att den Gud förut utvalt att få nåden att komma till tro, aldrig kan förlora den sanna tron, eftersom ingen kan rycka dem Fadern gett till Jesus, ur Hans hand. Där ingår även att Gud först skulle föda människan på nytt och sen leda henne fram till tron.
Men detta tror jag är att läsa ensidigt, för det stämmer inte med Skriften som säger i Ef. Kap 1:
”Då ni nu har kommit till tro, så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande” och i Joh. 1: 12 – 13 sägs att det är när gemenskapen med Jesus upprättas som vi blir födda av Gud.
Slutkonsekvensen av den läran blir att Jesus enbart dött för dem som Gud utvalt till att få nåd och det tror jag är en falsk lära med en annan Jesus, än den som dött för all världens synd:
( 1 Joh. 2 : 1 - 2, 1 Tim. 2 : 3 - 6, Kol. 1 : 20, Hebr. 2 : 9 , 2 Kor. 5 : 19 - 20 ).
Det framgår också att Gud efter Jesu försoningsverk fällt en rättfärdiggörelsedom, utan förskyllan eller åtskillnad (Rom. Kap. 5), över alla människor och vidare säger Skriften, att ”den som vill han komme och tage livets vatten för intet…om någon låter upp så ska Jesus gå in…låten försona Er med Gud”.
Här gäller det som sagt att hålla balansen mitt emellan alla ytterligheter.
HaFo
Forts inlägg
Inlägg 2
Vill också höja ett litet varningens finger inför vad som egentligen ligger i botten på vad LBK (Lutherska bekännelsekyrkan) förmedlar.
Har haft kontakt med en avhoppare från LBK, så jag har lite insiderinformation. Har också tagit del av Stefan Sjökvists (dess främste talesman i Sverige) genom åren på nätet under allehanda alias. Tonen och ”frukten”, är inte speciellt trovärdig, även om han sakmässigt framför väldigt mycket sant.
Blev uppringd av honom när jag ifrågasatte att de på sin hemsida, egentligen bejakade att Jesus skildes från Gud. Fick ett kryptiskt svar att det bara gällde i ”juridisk mening och inte i naturhänseende”.
LBK synes vara en sektbildning, där de är de enda sant troende, de som helt i alla stycken, omfattar deras tro, lära och liv är de sant troende. Den som inte i allt omfattar vad de tror och lär, kan inte få dela nattvarden.
Den som upplever och lever i en personlig relation med Jesus på annat sätt än via ord och sakrament, är svärmare, om jag förstått rätt vad de egentligen säger. Gud förmedlar sig bara genom Ord och sakrament är ngt ständigt återkommande. Ngn annan kommunikation kan vi inte ha med Gud utan allt sånt är svärmeri, om jag förstått rätt vad de säger.
Som jag ser det, så har de har stängt in Jesus som bokstäver på papper mellan Bibelns pärmar. Det är bara där i Skriften och sakramenten som Gud kommunicerar med människan. Allt annat är svärmeri.
De synes vara väldigt Bibeltrogna och framför väldigt mycket av sanning. Men har samtidigt nästan Luther som en avgud och kommer snett både kring vattendop och det Judiska folket och som sagt att umgås med Jesus på annat sätt än via Ord och sakrament är svärmeri. Är det vad Bibeln lär?
På grund av vad de lär, så har jag till viss del bemött det på hemsidan under ”Inlägg”, där på ”Undervisning” och där då på dess andra ämne Skriftens auktoritet.
HaFo
Sätter vidare in en del inlägg som jag gjort på Andys blogg om det skulle kunna fylla en funktion för ngn.
------------------------------------
Inlägg 1
Anita säger:
”Forvirring er et sikkert tegn på at ‘en annen ånd’ forkynner for oss”
HaFo:
Jag vill ge en beskrivning av mitt första möte med anden bakom trosförkunnelsen, som inte bara skapade förvirring, utan även splittring.
Vi hade besök av en för mig okänd predikant (som det senare visade sig hade gått på LO:s Bibelskola) på ett bönemöte. Jag upplevde ett sådant obehag och Guds varningslampa, men kunde inte sätta fingret på vad som utlöste denna varning från Gud.
Efter var det direkt förvirring och splittring bland de som deltagit. När jag fick reda på hemvisten för denne predikant, så började jag efterforska i den lära som han representerade, vad det kunde vara för ande bakom som åstadkom denna varning från Gud och den förvirring och splittring som uppstod.
Som säkert de flesta känner till så ledde den efterforskningen fram till hemsidan Den Andliga Striden.
—
Detta med förvirring och splittring från anden bakom trosförkunnelsen, visade sig också i Västerås Pingst. (Kom i kontakt med en förtvivlad medlem där), när utexaminerade Livetsordare tog sig in i församlingsledningen.
De i ledningen som nu levde efter principen Du ska få vad Du bekänner, skrev reportage i DAGEN om vilken väckelse det var i Västerås Pingst. Medan sanningen var den att där nu rådde förvirring och splittring som ledde till att församlingen delades mitt itu.
Så blunda inte för den förvirringens och splittringens ande som följer i spåren av trosförkunnelsen. Och sätt Dig in i vilken blandning av sanning och lögn som trosförkunnelsens lära inrymmer.
HaFo
Forts inlägg
Inlägg 2
Sköld säger:
”En villolära som skall kunna ha förmåga att ‘bedra jämväl de utvalda’ är alltid en mix mellan sanning och lögn. I annat fall fungerar den inte bland Guds folk.
Och det är en sak, att ha begränsat ljus över Guds Ord (det rättas ju till genom ökad undervisning) och en helt annan, att t.ex. som katolicismen, eller JDS-läran, driva utombibliska läroteser.
Sådant kallas i Bibeln ‘onda andars läror’.”
—
HaFo:
-
Tycker att Du S-E fann de rätta orden för att uttrycka vad jag försökt säga till Björn, om skillnaden mellan att i vad man förmedlar ha en mix av sanning och lögn som utgör en villfarelse och att inte äga sanningen fullt ut i alla detaljer.
Det är skillnad som Du pekar på, mellan att vara ”ofullständig i alla lärodetaljer”, (men ändå ligga rätt i kärnan kring vem Jesus egentligen är och därmed en rätt fokusering på betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset) och att jämsides förmedla ”onda andars läror” som inryms i både trosförkunnelsen och katolicismen för att vilseföra människor.
---------------
Jag är rädd för att Anita har rätt. Ett sådant uppgör med de sargade människor, splittrade familjer och församlingar, som Ekman orsakat kommer vi aldrig att få se med mindre än att han får göra en i likhet med Paulus på Damaskus vägen upplevelse av ”att jag är Jesus den som Du förföljer i Din kärlekslöshet mot människor som farit illa i Din framfart”.
—-
Det vore t.ex. lätt för Ekman att lyfta luren och till den människa som varnade Ekman för Whealeys förförelse och då blev utesluten utfryst och behandlad som paria och som sades gå emot Gud, och så säga till denne:
Jag ber om ursäkt för hur jag och min församling på min uppmaning behandlade dig. Du hade rätt och jag hade fel. Du hörde från Gud. Jag hörde inte från Gud, utan blev ett redskap till att förmedla vad fienden ville föra in av villfarelse i vår församling. Jag vill göra allt för att Du ska få bli upprättad.
Ingen kan säga att Ekman har så fullt upp så han hinner inte med att göra ett sådant samtal. Nonsens! Det handlar om Ekman vill gå Guds väg eller inte!
HaFo
Forts inlägg
Inlägg 3
P-O.S säger:
”Ronny, du nämner Arken och jag förmodar att du menar församlingen Arken i Kungsängen. Enligt vad jag har hört var de mycket lika Livets Ord i början, men nu tror jag man kan säga att det är som dag och natt.”
-------
HaFo:
Eftersom jag har kontakt med människor som dyrkar Arken och Linda Bergling (LB), så tyckte jag det var intressant att göra ett besök på Arkens bokshop.
I utbudet fanns böcker av Ekman, Sten Nilsson, Benny Hinn (som väl vid det här laget torde för de flesta vara en väl dokumenterad villolärare) m.fl. trosförkunnare.
Köpte LB:s bok Jesus helar och upprättar, för att själv kunna bilda mig en uppfattning vad hon egentligen förmedlar. Att denna bok har rötterna och kopplingarna bakåt till trosförkunnelsen är uppenbar:
Kring Adam säger t.ex. Ekman:
"Människan föll i synd och överlämnade rådandet över skapelsen åt djävulen, som blev denna tidsålders gud och herre. Det som hände var att människan, som vandrade i höghet, som var lik Gud och som rådde över skapelsen, tappade sitt rådande. Hon dog till sin invärtes människa. Hon dog andligen"
"Människan var den som skulle vara denna tidsålders Gud. Sedan blev djävulen det, men Guds mening var att människan skulle vara såsom en Gud... Är Du med i djävulens familj har Du djävulens natur i Dig, och då vill Gud att Du ska bli född på nytt. Då byter han natur i Dig och Du får Guds natur istället... Han upprättar Dig till samma position som Adam hade före fallet".
"Människan skapades att vara som Gud var. Inte vara Gud, men vara som Gud, honom lik. Hon fick förmågan att tala som Gud. Hon fick förmågan att handla och utföra saker , som Gud... Adam var ställd över skapelsen för att råda och regera över den, precis som Gud råder och regerar över universum... Människan skulle vara som Gud, tänka som Gud, handla som Gud och tala som Gud."
"Gud gav genom ett kontrakt jorden till människorna för att de skulle råda över skapelsen som denna tidsålders Gud. Människan skulle råda, dominera och ta skapelsen i besittning. Vara som en Gud som härskar och råder över skapelsen.
Människan begick högförräderi och överlät rådandet över skapelsen till djävulen så att han blev denna tidsålders Gud. Adam och Eva föll för frestelsen att få bli som Gud, därför att de inte insett att de redan var som en Gud."
(Tillintetgör djävulens gärningar, född till seger och Guds plan för Dig. Band: Den troendes auktoritet.)
---
LB SKRIVER SOM ETT EKO: "Gud klädde henne i sin egen härlighet ... hade hon de vackraste kläder, nämligen Guds egen skönhet" (sid.9)
----
Ränderna har alltså inte gått ur Lindas tid på LO, utan hon ger här ungefär samma beskrivning av Adam som Ekman gör.
Den läran att Adam var "i samma ställning och position som Gud", har både Ekman och LB hämtat från Kenyon, Hagin och Copeland (som Ekman fortfarande ser upp till om jag förstått det rätt).
Copeland:
"Gud och Adam såg verkligen lika ut. Om du låter Jesus och Adam stå vid sidan av varandra, skulle de se, handla och höras likadana ut. Likheten ligger i att de handlar lika och är lika. Alla Guds attribut, hela Guds auktoritet, allt av Guds tro, alla Guds egenskaper blev nedlagda i den människan ...
Adam var inte underordnad Gud. Orsaken till att Gud skapade Adam var hans önskan att reproducera sig själv. I Edens lustgård gjorde han det. Adam var så lik Gud som det går att bli." (The authority of the believer.)
(För vidare kommentar kring denna lära, så se "Häftet" på min hemsida, "Var Adam en Gud?".)
------
Ande - själ - kroppsläran - uppenbarelsekunskap contra sinneskunskap i trosförkunnelsen, först lite kort hos t.ex. Ekman:
KRAFTEN I DEN NYA SKAPELSEN
Sammanfattning: Vi har i anden blivit omskapade och lika honom själv. All den kraft och kunskap Gud äger är nu deponerad i din egen ande. Kraften ligger i din identifikation med Jesus i din egen ande och i din bekännelse.
Du är vad Jesus kristus är. Håll fast vid det som är nedlagt i din ande så är Du en övervinnare. Du har Guds natur i Dig. Lär Dig tänka och tala Guds tankar, så att Du får framgång och kan vandra framåt i överflöd. Din egen ande skall dominera köttet. Du är en ny skapelse - en ande.
Citat : "Jesus har omskapat Din invärtes människa så att Du i anden har blivit lik honom själv" sid 8
" All den kraft som Gud själv äger har blivit deponerad i Din egen ande." sid 9
" Din invärtes människa är Ditt verkliga jag...så är Du vad Jesus Kristus är ...skapad till ett med Gud själv, ett med Guds arvsanlag och Guds natur." sid 14 o 16 o 21
DU KAN HÖRA VAD GUD SÄGER
Sammanfattning: Själen och kroppen är yttre skal till människans rätta identitet - anden. Den nya människan är till naturen en ande och har Guds kraft och natur i sig. Gud talar direkt till Din ande, där umgås Gud med människan. Kunskapen som finns i Din ande skall styra över själen och kroppen. Sinneskunskap som djävulen kan lura Ditt förstånd och Dina känslor att sätta tilltro till, ska inte få styra Din ande.
Citat : "När Du blev född på nytt blev Du en ande. Du är en ande, har en själ och bor i en kropp..Din invärtes människa är Du..Djävulen låter Dina känslor dominera Din invärtes människa och tar ifrån Dig vad Du har...Gud talar i Din ande exakt vad Du skall göra:" sid 19 o 20 o 26
-----
LB SKRIVER I SITT EKO FRÅN TROSFÖRKUNNELSEN bl.a.
"Människan hade alltså kontakt med Gud genom sin ande och fick genom denna kontakt övernaturlig kunskap om honom"... den gemenskap med Gud som fanns i hennes ande påverkade själ och kropp ... han gör vår ande levande i oss och ger den en ny natur, en natur som är helt i harmoni med Jesu natur ... allt vi behöver finns i vår nya natur." Sid. 10 - 11 o 157 - 158.
(Angående dessa spörsmål, så läs "Häftet", "Den troendes tre naturer" på min hemsida.)
-------
LÄRAN OM JESU ANDLIGA DÖD ÅTERFINNS HOS LINDA BERGLING på sid. 21:
"När uppståndelsekraften tränger in i Jesu ande föds han på nytt och återförenas återigen med Gud".
Enligt LB så har alltså Jesus varit andligt död, till sin natur skild från Gud och var i behov av pånyttfödelse!
(läs här "Häftet" - "Kan Gud dö - Jesu Kristi person - den stora stötestenen", där flera olika varianter kring läran om Jesu andliga död tas upp)
-------
På sid. 159 återfinns syndfrihetsläran ala trosförkunnelsen som säger att vi var syndare, men nu blivit verkligt rättfärdiga.
LB: "Den invärtes människan är en helig människa. Den har inte längre syndens natur..."
(Läs som kontrast "Den troendes tre naturer" under Häften på min hemsida)
-----
Identitetstanken enligt trosförkunnelsen återfinns bl.a.
( även på ett flertal andra ställen) på sid.158:
"Gud vill inte bara att Jesu identitet skall växa i oss till full mognad..."
(Läs på "Inlägg", där på "Undervisning" och där under "Är identifikationstanken sann" på min hemsida)
-------
Trosläran om att visualisera det man vill se förverkligat och kraften i dina uttalade ord och bekännelser etc. och helandeläran, synes hos LB närmast vara identisk med trosförkunnelsens lära på dessa områden.
(Se dess egentliga rötter i New Thougt och Christian Sience via Kenyon vidare till Hagin och Ekman och uppenbarligen nu vidare genom LB, under "Artiklar" och där på "Vägar till framgång" på min hemsida)
-----
Det får räcka med denna lilla "skumning" av LB:s bok för att kunna konstatera var hon egentligen har sin andliga hemvist och vad hon förmedlar:
en ngt "light - version" av den ursprungliga trosförkunnelsen. Men det är i dessa läror och den ande som ligger bakom dessa läror, som hon uppenbarligen har sitt ursprung, utgångsläge och har sin språngbräda, till den verksamhet hon idag bedriver!
När hon dessutom bejakar och inbjuder villolärare som Brown så är det ju uppenbart hur vilset hon är mitt i en säkert välmenad omsorg om människor. Men där är omsorgen och den mjuka tonen, blir det till agnet som döljer hullingarna från den vilsna läran och anden.
HaFo