Med anledning av en artikel av Lennart Jareteg på hans hemsida:

Bibelfokus.se

så vill jag ställa frågan i rubriken och återge Lennarts artikel.

Enarsson (som jag sänder en kopia till), har alla möjligheter att via mail eller direkt här på "Min Åsikt", bemöta, kommentera eller klargöra var han står utifrån spörsmålen här i Lennarts artikel:
---

Elia bönearmé och Lars Enarson

Anonym frågade:

Hej! Känner du till "Elia Bönearme"? Ett stort nätverk där man bland annat menar att vi ska återgå till att fira de judiska högtiderna.

Jag får inte ihop det med Galaterbrevet. Men detta synsätt har dykt upp hos nära vänner. Vill gärna ha din åsikt. Villolära eller ej?
---

Svar:

Elia bönearmé är ett globalt bönenätverk med pastor Lars Enarson i spetsen. Det utgör en verksamhetsgren under The Watchman International Incorporated, ett kristet bolag som grundats av Enarson.

Men låt mig först dela en del fakta om Lars Enarson som kan vara viktiga att känna till. Här finns en del allvarliga saker!

Lars Enarson var tidigare församlingsföreståndare i församlingen Hosianna i Göteborg, en församling inom trosrörelsen.

Jag var själv med på det möte då Ulf Ekman invigde Enarson till föreståndare för Hosianna. Det var en auktoritär tillställning enligt mitt tycke. Vi kom lite sent och fick oss direkt en avhyvling av Ekman, t.ex.

Dessutom känner jag folk som var med i Hosianna, och från dessa har jag förstått att församlingen var auktoritär i sin ledarstil.

Som pastor inom trosrörelsen har alltså Lars Enarson varit med om att förmedla allvarliga villoläror under en lång tid, och därigenom vilselett en mängd människor.

Flera medlemmar i Hosianna tog också allvarlig skada, både andligt och mentalt, det har jag själv hört från sådana offer.

Har då Enarson lämnat detta bakom sig, omvänt sig och bett om förlåtelse? Jag kan inte se det.

På sidan 107 sin bok Den stora Skökan (från 2006) skriver Enarson om det "andliga genombrott" som ägde rum i Sverige 1982, och som han var med om att be fram.

Det här kan inte syfta på något annat är just trosrörelsens framväxt, som tog fart just 1982 då Ulf Ekman kom tillbaka från Kenneth Hagins bibelskola (Livets Ord startades 1983).

I detta ser vi alltså att Enarson nyligen kallade trosrörelsen för ett "andligt genombrott". Bak på boken Den stora Skökan kan man läsa att Enarson verkat "med en klar profetisk röst sedan slutet av 70-talet".

I detta inkluderas därmed åren som falsk profet i trosrörelsen. Så någon ånger över tiden som trosförkunnare kan jag inte se där heller.

Vi kan även se något på tiden efter församlingen Hosianna. Då åkte Enarson till USA för att där be igenom ytterligare ett andligt genombrott (det tycks vara denna uppgift "att be fram andliga genombrott" som Enarson menar sig ha).

På sidan 108 i boken Den stora Skökan skriver Enarson om ett andligt genombrott som startade 1995 i USA som resultat av hans bön där. Då skulle "församlingen komma till liv" hade Gud sagt till honom.

Detta "genombrott" måste syfta på Brownsville Revival / Pensacola Outpouring. Det är den mest omtalade "väckelsen" som startade just 1995 i USA.

Dessutom ser vi i ett nyhetsbrev från Enarsons Elia bönearmé att han själv var inblandad i denna "väckelse". Där står det (min översättning):

"Undervisningsserien som kom till under den tidens sökande efter Herren kallas 'Den yttersta tidens utlovade väckelse'. Den kom till mig under en sommarkonferens i Brownsville Revival School of Ministry i Pensacola, Florida när väckelsen där var som allra kraftigast. [sommaren 1997]"

(Se

http://www.geocities.com/eleventh_hour_intercessors/epa_prayer_alerts.html)

---

Pensacola Outpouring är en direkt arvtagare till Torontovälsignelsen, och man ser även en rak linje vidare till trosrörelsens Kenneth Hagin - som var den som först lanserade "holy drunkness" (helig fylla).

Alla dessa sammanhang är en del av den större rörelse som man brukar kallar "Latter rain" och med denna term menar man rörelsens fokus på en världsvid väckelse och andeutgjutelse i den yttersta tiden.

Enligt vad jag kan se är denna lära om ändetidens stora väckelse en villolära; det finns inget stöd i Bibeln för detta.

Så skall vi sammanfatta det här, var alltså Enarson år 1997 delaktig i Pensacola Outporing och därmed mitt inne i händelsernas centrum inom trosrörelsen och Latter rain!

I detta "Latter rain-sammanhang" växte hans förkunnelse om ändetidens stora väckelse fram, något som hans bok Den stora Skökan så olustigt landar i ifrån mitten och framåt.

Bokens resonemang om just den stora skökan är däremot både sakligt och bra, men vi kan inte bedöma Enarson enbart utifrån vad han ogillar utan främst utifrån vad han själv står för, och det tycks alltså vara "Latter rain".

Detta är mycket allvarligt!

Efter tiden i USA bosatte sig Enarson i Israel, och det är därifrån som han verkar idag – med bl.a. bön för nästa stora "väckelse".

I trosrörelsen har man en mycket korrumperad syn på Jesu gudomlighet. Man kan då förstå att Enarsons syn på Jesus måste ha blivit skadad under hans år i trosrörelsen och i "Latter rain-familjen".

Därför har jag länge känt mig allvarligt oroad över mångas stora intresse för Enarsons nya verksamhet. Hans syn på Jesus har framkommit i bl.a. nyhetsbrev från Elia bönearmé.

Han har då inte erkänt den urkristna Bibliska sanningen att Jesus är Gud (JHWH) kommen i mänsklig gestalt. Han har också undervisat mot treenighetsläran.

Men så har jag läst och hört att Enarson kommit till insikt om Jesu gudomlighet genom bön och fasta (under tårar).
---

Är detta ett äkta uppvaknande som blir bestående så är jag personligen mycket glad över detta! Frågan är dock vad han menar när han säger: "Ja, Jesus är gud", eftersom trosrörelsens teologi säger att varje pånyttfödd människa är gudomlig på samma sätt som Jesus.
---

Men det finns ändå mycket annat farligt i Enarsons bagage, om man bara lyfter på locket lite och tittar efter. Så även om Enarson idag för fram andra saker än tidigare (varav en del är mycket bra), och att han tycks ha lämnat en villfaren syn på Jesus, så måste vi förstå att han under många år faktiskt varit en falsk profet som förmedlat en mängd mycket allvarliga villoläror.

Därmed har han vilselett och trampat på många enskilda individer. När jag bak på Enarsons bok Den stora skökan (skriven 2006) läser att Enarson verkat "med en klar profetisk röst sedan slutet av 70-talet" så är ju det inget tecken på en medvetenhet eller ånger över åren i trosrörelsen.

Ja, detta gör tyvärr att jag inte vågar lita på Lars Enarson. Han har för mycket skräp i bagaget!
---

Sedan måste jag lämna några tankar om själva idén med Elia bönearmé, en idé som alltså ligger i linje med "Latter rain-folkets" villolära om en aldrig tidigare skådad väckelse i den yttersta tiden.

Det är precis så Enarson säger: den kommande väckelsen blir något som aldrig tidigare setts i världshistorien!

Var står det i Bibeln??? I ändens tid skall det ju vara likt Noas dagar. Då var det bara åtta personer som levde i lydnad inför Gud.

Den andeutgjutelse som vi gärna läser om i Joels bok i GT (2:28-), den avser det judiska folkets andliga uppvaknande före det att Jesus kommer tillbaka (Sak 12:10-).

Läs mer om vad jag skrivit om tolkningen av Joels profetia på

http://bibelfokus.se/joel
---

Så fort jag hör om en kristen organisation med den typen av namn som "Elia bönearmé" blir jag fundersam.

Det ligger vanligen så mycket av mänskliga idéer, kraft och strävan i dessa organisationer. Man ser på sig själv som avgörande för olika skeenden, som om Gud inte skulle kunna göra något utan våra insatser (vilket trosrörelsens teologi säger).

Gud leder historien framåt TROTS våra insatser!

Dessutom står vi inför en hel del onda skeenden i världen, som Bibeln förutsagt, och som vi inte kommer att kunna stoppa ens med tusen bönearméer.

I Bibeln hittar vi ingen uppmaning till den kristna församlingen att hålla på med strategisk bön eller andlig krigföring, etc. Det är typiskt mänskliga påfund.

Bön enligt NT är en väldigt enkel sak, odramatisk, stillsam, som ett samtal mellan ett barn och dess Far. "Så skall ni be: Fader vår som är i himlen...".

Ibland kan bönen vara mer smärtsam och då kanske vi ropar till vår Far i himlen under tårar. Jesus sa också att om vi ber i vår kammare så kommer Gud att lyssna på ett särskilt sätt (Matt 6:6).

Om vi i motsats till Jesu ord istället gör en stor global organisation av vår böneverksamhet, ja, då kanske man får ut så mycket uppmärksamhet och berömmelse att Gud väljer att inte lyssna. Det skall man fundera över.

En liten tants bön på knä där hemma i stugan, kanske åstadkommer mer än vad alla bönekampanjer och böneorganisationer gör tillsammans (om de alls åstadkommer något).

Dessutom gav Jesus oss ingen befallning om bönesatsningar etc, det vi fick var missionsbefallningen vilken handlar om att predika evangelium! Allt annat tycks ständigt och jämt hindra oss att vara lydiga just den befallningen.

Sedan är det ju inte "fel" att be för väckelse och upprättelse, men Gud kommer att leda judarna dit fram oavsett vår bön.

Han har beslutat det, och då blir det så. Om nu Gud kallar någon till särskild bön för detta, så må det vara hänt.

Men vi kristna får alltså inte glömma vad som är vår uppgift. Det är missionsbefallningen: gå ut i världen och gör alla till Jesu lärjungar, döp dem och undervisa dem.

Detta glömmer vi ofta av, och sysslar hellre med alla möjliga interna samlingar, strategisk bön över städer, etc som känns mycket häftigare.
---

Och till sist då, ja, jag ställer mig tveksam till att anamma de judiska sederna, vilket jag uppfattat att Lars Enarson står för.

Jag kan inte se i NT att vi skall göra så. Paulus säger ju att vi är skyldiga att hålla HELA lagen om vi ger oss in på att hålla någon sed eller något bud som är för judarna (Gal 5:3).

Vi får inte ge oss på att förbättra Guds nåd! I Apostlagärningarna ser vi också att apostlarna tillsammans beslutade att inte lägga på judarnas börda på de hednakristna.

"Varför vill ni då fresta Gud och på lärjungarnas axlar lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära?" (Apg 15).

Däremot kan jag tänka mig att de kristna i den yttersta tiden kommer allt närmare det sanna trädet som är Israel, i vilket vi är inympade av nåd.

Det kan då innebära att vi kommer att återgå till att fira sabbat på lördagen och påsken ihop med den judiska påsken osv.

Vad jag kan förstå av kyrkohistorien, var det en avfallen kyrka som ville ta avstånd från den judiska roten och då förändrade högtiderna till att följa den hedniska kalendern och ordningen.

Läs gärna vad jag skrivit om vem Jesus är via sidan

http://bibelfokus.se/Jesus_som_Gud

/Lennart J