HaFo's Debattforum "Din Åsikt"
Start a New Topic 
Author
Comment
Vad är bibliskt ledarskap?

Inte för att jag är nån direkt expert på frågan men i bibeln står det att den som tjänar andra är den störste i Guds rike. Ledaren ska vara som tjänaren. Bilden som tjänare rimmar illa i trosrörelsesammanhang där ledare upphäjs nästan som gudomliga och får inte ifrågasättas! I Guds rike är det tvärtom att det bygger inte på makt och prestige.

Anledningen till att jag skriver om detta är pga en artikel i Dagen som handlar om John Bevere som predikade på Europakonferensen att "Vi kommer att bli belönade utifrån våra liv". http://.dagen.se/dagen/Article_Print.aspx?ID=156189 kan ni gå in på om ni vill läsa artikeln.

Bevere menar alltså att det kommer att finnas en viss typ av hierarki i himlen, vi kommer att bli bedömda och belönade utifrån våra liv. Men då undrar jag att om man som kristen ska gå omkring och tänka på den belöning man ska få i himlen och att man utifrån detta sätt att tänka ska utöva sin kristna kallelse.
Blir det inte då ett väldigt hyckleri och gärningslära som i katoliscmen där man samlar på sig goda gärningar för att få sig en position i himlen(eller slippa skärselden). Då blir ju ens kallelse att tjäna Gud fruktan och inte kärlek!

Romarbrevet 8:15-16 Ni har inte fått en slaveriets ande så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej ni har fått barnaskapets Ande i vilken vi ropar Abba Fader! Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn.

Vad Bevere undervisar om är slaveriets ande att i prestationer leva ut vår kallelse så att vi får en hög ställning i himlen. Då tänker man ju bara på den belöning man ska få och då blir ju ens gärningar rent hyckleri och ögontjänande. Precis som man skulle kunna lura Gud att nu ska jag leva ut min kallelse, det blir ju rena egoismen. En ren teknik för att få en hög ställning i himlen.

Att lyssna till sån här förkunnelse och att läsa böcker av sådana här förkunnare leder till att man förlorar sitt barnaskap hos Gud då det bara bygger på prestationer. Ett äkta barnaskap bygger på att man älskar Jesus därför gör man hans vilja. "Den som älskar (agape)mig lyder mitt Ord. Precis tvärtom vad Bevere predikar :nämligen att lyda Guds ord för att få en hög ställning i himlen.

I artikeln stod det också att Bevere anser att en ledare ska betjäna inte härska över andra. Att i Guds rike söker man ett ledarskap för att betjäna.
Det rimmar illa med vad han skriver i sin senaste bok Heder. Citerar från bloggen alethia: Hur John Bevere tycker att man ska hedra sina pastorer. Först klagar han på församlingar som han inte tycker hedrar honom som man ska:

Jag har besökt platser där jag undrat varför de ens har bjudit in mig. Vi har fått bo på nedgångna hotell som inte erbjuder vare sig snacks och mineralvatten på rummet eller rumsbetjäning.

I en annan församling som samlat in 250.000 dollar under en kampanj tyckte Bevere att han borde åtminstone få 10% dricks till sitt eget arbete. Han hade "bara" fått 600 dollar.

Bevere tycker att det ska vara så här:

Jag kommer till hotellrummet och välkomnas med en stor fruktkorg, drycker och snacks som jag skulle kunna leva på en vecka. Församlingen har kollat upp med min personal vad jag gillar. Ibland har jag fått presenter som låg på rummet: en fin penna, skjorta, eau de cologne. De ser till att jag bor på det finaste hotellet i området med rumsbetjäning och andra faciliteter som gör att jag känner mig som hemma. När jag går upp i talar stolen står folket upp och applåderar högljutt. De är tacksamma till Gud för att han har sänt dem en budbärare och är ivrigt förväntansfulla inför att höra Guds ord predikas. De lyssnar uppmärksamt på Ordet och ingen rör på sig eller pratar under mötet eftersom de inte vill missa någon poäng. De välkomnar Guds närvaro under tid av betjäning och rusar efter Gudstjänsten till försäljningsborden för att få ut ännu mer av mina böcker.

Sedan berättar Bevere om hur pastorer och affärsmän hedrar varandra genom att ge dyrbara gåvor samt tusentals dollar till varandra:

Några månader senare var jag i en stad och predikade på en söndagsgudstjänst. Efteråt bjöd pastorn med mig ut på lunch och en affärsman bjöds in att följa med oss. Medan vi var inne på herrtoaletten på restaurangen frågade affärsmannen mig : John vad för slags klocka skulle du vilja ha? De senaste åren har min drömklocka varit en Breitling.

Sådana klockor är väldigt dyra och svåra att få tag på, designen tilltalade mig och jag tänkte på hur trevligt det skulle vara att ha en. När affärsmannen hörde mitt svar drog han upp rockärmen och tog av sig klockan från handleden. En nyligen inköpt Breitling Navitimerklocka, märkets finaste modell. Slutciterat.

Enligt artikeln ska Bevere ha sagt att i Guds rike söker man alltid ledarskap för att betjäna. Undrar vad Bevere lägger in i ordet betjäna, skulle vara mycket intressant att få svar på den frågan?

När Jesus skickade ut sina lärjungar att predika sa han till dem att ta in på ett ställe i en by och stanna där hela tiden och äta vad som serverades. Det var också föreskrifter på vad de fick ta med sig. Paulus övernattade ofta i stadens fängelse när han var ute och evangeliserade, inga lyxhotell där inte!

Till sist liknelsen om vingårdsarbetarnas lön Matt. 20:1-16 där står det att de arbetare som arbetat hela dagen fick samma lön som de som hade arbetat endast en timme. "Får jag inte göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är så god ? Så skall de sista bli de första och de första de sista".
Undrar om Bevere har läst liknelsen om vingårdsarbetarna? Skriver ej ut hela liknelsen men läs den gärna.

Allra sist Judarna är det utvalda folket -bruden- de kommer att regera med Jesus Konungen i himmelriket. De tolv apostlarna kommer att sitta på tolv troner och regera med lammet. De hednakristna underordnar sig judarna som är de utvalda.

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Ett mycket tänkvärt inlägg Maria!

Håller helt med Dig om att John Beveres syn på att tjäna och betjäna för att bli belönad skapar helt fel motiv och drivkraft i hjärta och sinne.

Samma tanke, som att man ska ge för att få, så in pengar för att själv skörda välsignelse.

Detta odlar egoismen. Ngt som hela trosförkunnelsen f.ö. uppodlar bakom ett skenfagert tal. Det är läror som "kliar i öronen" och tilltalar den fallna människan (köttet).

Sen är det en annan sak att Jesus talar om att det inte kommer att vara betydelselöst, hur vi "förvaltar pundet", både i skeendet här och vår uppgift i evigheten.

Men det handlar då inte om prestation, för att bli belönad, utan om ett erbjudande om efterföljelse av nåd till att leva i Guds Ord och vilja.

Sen verkar ju Bevere själv i sitt agerande och sina förväntningar från människor helt ha vänt på begreppet för egen del av att tjäna och betjäna.

Han tar det som förevändning för att han som andlig ledare ska tjänas och betjänas. Och det med presenter av lyxklass. Helt sjukt och bakvänt jämfört med vad Bibeln talar om.

Vi ska ge varandra "hedersbetygelser", "vara varandra lemmar till tjänst", till "varning förmaning, uppbyggelse och tröst".

Där menas knappast att vi ska ge varandra en Rollex - klocka.

Till Din sista mening, ställer jag mig dock tveksam.

Jag tror nog att på Kristus troende Judar och från hedningarna på Kristus troende, kommer att vara "ett folk och en herde" och " ska regera med Kristus".

Även om kanske Israel som nation och folk, för en tid, kommer att fylla en speciell funktion. Men det tror jag handlar om ngt annat, än att de hednakristna ska "underordna sig" de på Kristus troende Judarna.

Men detta tror jag handlar om en helt annan fråga än detta kring tjänandet och betjänandet och som vi redan ventilerat en hel del under andra ämnen. Så just den vinkeln kan tas upp under ngt av de ämnena.

Så får vi här hålla oss till ett angeläget ämne, som Du tog upp Maria:

Vad är Bibliskt ledarskap?

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Vad är Bibliskt ledarskap?

Ja, är det ett Bibliskt ledarskap, när man menar att ”smorda ledare från Gud”, får man inte ifrågasätta, utan att de har auktoritet från Gud, att ta kontroll över människor och situationer och som genom ”teokrati”, ”Guds styre”, förmedlar från Gud det ledarskap, som Gud själv därmed organiserat och som alltså inte får ifrågasättas?

Eller är det ett Bibliskt ledarskap, där man menar sig ha ”demokrati”, där en församlingsledning, redan ”förberett frågorna”, lägger fram vad man kommit fram till och ”rekommenderar”, men ”vill ha allas synpunkter”, innan man ”beslutar”. Är en sådan ”skendemokrati” vad Guds Ord anvisar?

Eller är Guds princip för sin församling, att var och en har ngt att bidra med, som en lem i Kristi kropp, där man alla ”är lemmar varandra till tjänst”, med ”varning, förmaning uppbyggelse och tröst”?

Och där ledaren inte är ngn som inte får ifrågasättas, utan är ”på samma nivå” som ”de får”, som han är beredd ”att ge sitt liv för”?

”Mina får hör min röst och en främmandes röst ska de alls inte följa”.

Är de kristna ledarnas röst idag förmedlare av ”Herdens röst”, eller är de ”en främmandes röst”, som fåren inte är beredda att följa!????

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Ett äkta ledarskap är herdeskap som det står i 1Petr.5:1-7 "Jag uppmanar nu de äldste bland er, jag som själv är en av de äldste och vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som kommer att uppenbaras: var herdar för Guds hjord som finns hos er och vaka över den, inte av tvång utan av fri vilja, såsom Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden. När den högste herden uppenbarar sig skall ni få härlighetens segerkrans, som aldrig vissnar. Likaså ni yngre, underordna er de äldre. och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er."

Som Hafo skriver så har alla något att bidra med.
Ef. 4:11-16 " Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus. Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. Vi skall istället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, allt efter den kraft som är utmättt åt varje särskild del."

En församling som inte bygger på herdeskap utan på en stark ledare i toppen är ingen äkta församling. Den har då inte Kristus som huvud utan ledaren som huvud, alltså ett babels torn byggt på makt. Dessa ledare har inte någon äkta omsorg om fåren utan utnyttjar dem för egen vinnings skull.

Luk.12:42-46 "Herren sade; vem är den pålitlige och förståndige förvaltare som hans Herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras kost i rätt tid? Det är den tjänare som hans Herre finner göra så, när han kommer. Salig är den tjänaren. Jag säger er sanningen: Han skall sätta honom över allt han äger. Men om tjänaren skulle säga i sitt hjärta : min Herre kommer inte så snart, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka sig redlöst berusad, då skall den tjänarens Herre komma en dag han inte väntar det och i en stund han inte anar det, och han skall hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland de trolösa."

Den pålitlige tjänaren ger kost i rätt tid dvs är som en herde för fåren och ger dem den rätta andliga födan som leder in dem på den smala vägen som leder till livet.

Den onde tjänaren börjar slå de andra tjänarna dvs uppträder som ledare och dricker sig berusad dvs blir högmodig. Dricker sig berusad kan också symbolisera "berusad på babyloniskt vin" eftersom så många församlingar idag är newageinspirerade. Och börjar då slå de andra tjänararna med dessa påfund.

Jesus tvättade lärjungarnas fötter, därför är vi skyldiga att tvätta varandras fötter.
Luk.13:16-17 "Amen, amen säger jag er:Tjänaren är inte förmer än sin Herre, och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom. När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det."

Om nu tjänaren inte är förmer än sin Herre så är det väldigt förmätet av den "tjänaren" att uppträda som herre och ledare över de andra tjänarna.

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Starka och sanna ord Maria!

Du säger bl.a.

"En församling som inte bygger på herdeskap utan på en stark ledare i toppen är ingen äkta församling. Den har då inte Kristus som huvud utan ledaren som huvud, alltså ett babels torn byggt på makt. Dessa ledare har inte någon äkta omsorg om fåren utan utnyttjar dem för egen vinnings skull."

HaFo:

Detta är nog tyvärr ofta idag sanningen om väldigt många andliga ledare idag på den andliga arenan. Och det inte minst i spåren av både trosförkunnelsen,
"Apostlarörelsen", "Profetrörelsen","One sheppard - rörelsen",

och även katolicismens lära kring påven som "Kristi ställföreträdare på jorden", som aldrig tar fel eller får ifrågasättas, när han uttalar sig i lärofrågor och att de katolska biskoparna har ett "speciellt mandat", från Gud att utolka Skriften och traditionen för människor.

Inte är det "Herdens röst", som kommer fram i dessa förföriska sammanhang! "Och en främmandes röst ska de alls inte följa".

Här går nu Guds "skördetröska" fram och "agnarna sållas från vetet", när "domen har begynnt och det på Guds hus".

Lita bara på de ledare, som klart pekar på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset! Med allt vad det innebär, alla "mellanhänder" och ritualer förutan, men med en hjälplös förtröstan till förlåtelsen för sina synder i Kristi blod och offret av det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset!

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

"Allra sist Judarna är det utvalda folket -bruden- de kommer att regera med Jesus Konungen i himmelriket. De tolv apostlarna kommer att sitta på tolv troner och regera med lammet. De hednakristna underordnar sig judarna som är de utvalda. "
Ett utmärkt exempel på ickebibliskt ledarskap ,att en viss grupp av troende skall underordna sig en annan grupp av troende.
Underorden eder varandra ,skriver Paulus.
I Kristi kropp är ingen förmer än den andre.
Vi är allesammans tjänare och Herren Jesus är vår Herre.
En kropp och ett Huvud.
En Brud ,och en Brudgum
En hjord och en Herde.

Marija

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Jag håller med Dig Marija i Ditt ifrågasättande av den avslutande meningen från Maria i hennes första inlägg.

Därför skrev jag också så här:

"Till Din sista mening, ställer jag mig dock tveksam.

Jag tror nog att på Kristus troende Judar och från hedningarna på Kristus troende, kommer att vara 'ett folk och en herde' och 'ska regera med Kristus'.

Även om kanske Israel som nation och folk, för en tid, kommer att fylla en speciell funktion. Men det tror jag handlar om ngt annat, än att de hednakristna ska 'underordna sig' de på Kristus troende Judarna.

Men detta tror jag handlar om en helt annan fråga än detta kring tjänandet och betjänandet och som vi redan ventilerat en hel del under andra ämnen. Så just den vinkeln kan tas upp under ngt av de ämnena.

Så får vi här hålla oss till ett angeläget ämne, som Du tog upp Maria:

Vad är Bibliskt ledarskap?
---
Ta upp frågorna kring det Judiska folket och Israel som nation, under de ämnen som detta redan är ventilerat.

Låt oss här hålla oss till Marias ämnesrubrik:

"Vad är bibliskt ledarskap".

Vad anser Du Marija kring vad Bevere förmedlar och att han överhuvudtaget av Ekman och LO välkomnades att framföra sin förförelse kring andligt ledarskap?

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Hej!

Jag kan bara instämma i det Maria skriver ang. John Bevere. Jag blev mkt besviken att Ekman bjöd in honom. För mig låter detta som framgångsteologi med guldklockor, etc och väldigt prestationsinriktat.

Jag tänker på Bibelverser såsom:

Fil 2:7 utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa
Fil 2:8 ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset.

samt

Matt 23:12 Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd

Mvh
MariaB

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Håller med Dig i vad Du skriver MariaB ! Nog borde kristna ledare reagera inför vad Bevere förmedlar kring kristet ledarskap.

Inga Pingstledare verkar reagera i klara ordalag, att här har man med förförelse att göra, i vad som via Europa – konferensen och Bevere förmedlas, kring kristet ledarskap.

Men jag sätter in en tänkvärd artikel av Sigfrid Deminger, som verkar reagera i Dagen 15/8:

Demokrati ett uttryck för kristen tro

Man brukar säga att demokratin har två rotsystem. Det ena är torgen i det antika Grekland, där alla fria män samlades och fattade beslut.

Det andra är Nya testamentet med dess dynamiska samspel mellan myndiga människor. Redan Joels bok talar om en tid då Gud utgjuter sin Ande över söner och döttrar, gamla och unga, slavar och slavinnor. Alla tidigare gränser tycks genombrutna.

På den första pingstdagen sker ett demokratiskt genombrott. Alla får göra sin röst hörd och alla dras in i ett universellt uppdrag. Till de bibliska motiven för demokrati hör främst människosynen.

Människan beskrivs som Guds avbild, älskad utan gräns, myndigförklarad, med en värdighet som inte får kränkas. Denna gränslösa kärlek och oförvägna myndighetsförklaring får sin fullbordan genom försoningen, som upprättar människan och återger hennes liv en upphöjd mening.

I rader av bilder beskrivs följderna av detta. Bland lemmarna i kroppen är ingen förmer än den andre. Uppgifterna sprids så att ingen ställs utanför. Alla som tror har "iklätt sig Kristus", jude och grek, man och kvinna, slav och fri.

Olika uppgifter ges till enskilda personer som utkorelse, men ingen har något som inte församlingen, Kristi kropp, först har fått. Här har vi grunden för det "allmänna prästadömet".

Här har vi också grunden för den prövning av enskilda människors bidrag som är omistlig. I den prövningen deltar alla, eftersom alla är myndigförklarade.

De har ju iklätt sig Kristus. Alla former av maktutövning är bannlysta. Tjänandet sker underifrån, i ett ödmjukt lyssnade och beroende av helheten.

Den franske kyrkohistorikern Jean Daniélou har på ett fascinerande sätt beskrivit den kristna kyrkans historia under de första århundradena. Det är fråga om en mycket dynamisk utveckling.

Det skapande samspel som Nya testamentet beskriver slår ut i full blom. Här finns, i förening, starka demokratiska drag och en fantasifull bekräftelse av olika människors särskilda bidrag. Bland annat är det fråga om ett långt utvecklat kvinnligt ledarskap.

Den hierarkiska och mer auktoritära ordningen kommer in i bilden när kristendomen blir statsreligion och förenas med den politiska makten.

Det är mot denna bakgrund som varje väckelserörelse under snart två tusen år opponerat mot hierarkisk maktutövning och sökt sig tillbaka till den kristna trons grundtanke, det dynamiska samspelet mellan fria och myndigförklarade människor.

Så var det också i 1800-talets Sverige.

Dåtidens Svenska kyrka utgick ledarskapet uppifrån. Prästen ansågs utsedd av Gud för att företräda och bevaka den rätta tron. Församlingsfolket ansågs inte kapabelt att uttala sig i trosfrågor.

Den svenska folkväckelsen opponerade mot detta och införde som ett av sina mest karaktäristiska drag en långt utvecklad demokrati. Varje troende blev myndigförklarad. Långt innan allmän rösträtt var på tal i det svenska samhället hade varje medlem, oavsett ålder, kön eller social ställning, en röst i församlingen.

Alla med särskilda uppgifter fick sitt förtroende av församlingen och prövades av församlingen. Det var denna ordning som gav folkväckelsen dess stabilitet. Demokratiska ordningar är inte något som man kan ha eller inte ha. De är ett centralt uttryck för den kristna tron som sådan.

För folkväckelsens arvtagare, de frikyrkliga samfunden, är och förblir demokratin en självklarhet, men den måste tid efter tid förnyas. Märkligt nog blev inte Pingströrelsen den oförvägne förkämpe för demokrati som man kunde ha trott.

Betoningen av Anden som en särskild kraft i den enskildes liv borde ju ha gett starka motiv för detta.
---
Bortom Pingströrelsen har under senare år uppstått anspråksfulla, lite bisarra rörelser med starka hierarkiska och auktoritära drag. Deras arbete och tänkande speglas ofta i tidningen Dagen.

Två av folkväckelsens mest centrala motiv har i dessa rörelser övergått i sina motsatser. Förlåtelse från synd och skuld har ersatts av kraft för det egna livsprojektet. Delaktigheten och ansvarstagandet av de många har ersatts av maktstrukturer för de få.

Argumenten är märkliga. Få "ledare" skulle ge större effektivitet. Inget talar för detta. Stiftelseformen, som ofta används för att undvika demokratisk kontroll, skulle vara bättre än församlingsdemokratin.

Hänvisningen till revisorernas roll håller inte. Varken för Knutby eller Karisma Center var de till någon större hjälp.

Prövningen av en församlings utveckling måste gå betydligt djupare än så. Argumentet att "ledare" tillsätts direkt av Gud är okunnigt och omoget.

Förtroenden måste förtjänas och ges av församlingen. Det senaste argumentet (Dagen 5 augusti), att det skulle finnas någon slags hierarki i himlen, som måste ha sin motsvarighet på jorden, är kanske det allra minst begåvade.

Man kan inte fatta majoritetsbeslut om eviga värden, sägs det också.

Men det finns inga eviga värden som står i strid med demokratin. Vilka skulle det vara - kärleken, sanningen, nåden, eller vad?

Den egentliga frikyrkligheten tar nog inga intryck av dessa säregna tendenser i tiden. Värre är det för Pingströrelsen som störs och splittras i en tid då sökandet efter en bärande identitet för framtiden ter sig mer angeläget än någonsin.

Slut på artikeln av Sigfrid Deminger
---

HaFo kommentar:

Jag blir så bedrövad när jag tar del av kanal 10, God channel och Vision Norge.

Här ges i stort sett bara utrymme för denna vilseförande tanke kring kristet ledarskap, som Bevere, trosförkunnelsen och alltmer Pingst förmedlar i sin påverkan från trosförkunnelsens ”lobby – verksamhet”,

och allt mer av påverkan av samma antikristliga ande i katolicismens spår, av att påven är ”Kristi ställföreträdare på jorden” och inte ”får ifrågasättas, när han uttalar sig i lärofrågor” och att de katolska biskoparna äger ett företräde till att uttolka skriften och traditionen för människor.
---
Allt handlar det bara om en förberedelse av, att inte ifrågasätta den ”falske profeten” och ”en annan Kristus/ en falsk Messias/ en istället för Kristus”/ antikrists öppna slutliga inträde på den andliga arenan.

Låt oss inte i denna tid, låta oss manipuleras med, att Gud styr sin församling genom teokrati, av människor, som talar direkt från Gud och inte får ifrågasättas.

Det handlar om ett billigt försvar av ledare, som vill betjänas, ha makt och kontroll över människor, istället för att betjäna och vara herdar för sin hjord.

De vill med makt och kontroll, nå fram till sina egna köttsliga syften, istället för att underordnad huvudet Kristus, där alla blir ”lemmar varandra till tjänst”, i det ”allmänna prästadömet” i Guds sanna församling, så lockas de av att få utlopp för sina maktbegär och försöker få det legaliserat från Guds Ord.

De är vilset ute och ”ulvar i fårakläder”, med osedvanligt ”välsmort munläder” och ”Karismatisk utstrålning” med ”tecken och under i sina spår”, ”som ska förvilla jämväl de utvalda” .
---
FÖLJ DEM INTE!

Imponeras inte av deras vältalighet och att det talar vad ”som kliar i öronen”!

”Om någon då säger att här är Messias, eller där är han, så tro det inte”!!

Det är vad dessa ”ulvar i fårakläder”, förbereder människors sinnen och hjärtan för, att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Tomas Ander skriver i artikeln, att:
"Pingströrelsen Assemblies of God i Australien har under de senaste årtiondena genomgått en radikal förnyelse och varit med om stor församlingstillväxt. Den samlade historieskrivningen är enig om att en av de avgörande komponenterna i denna förnyelse inträffade när rörelsens dåtida ledare, pastorerna Andrew Evans och David Cartledge, vid en årskonferens i mitten av 1970-talet offentligt rev sönder de extremt demokratiska stadgarna, och därmed införde en mer apostolisk eller pastorsledd modell. Denna förändrig bidrog till att förlösa en exempellös förnyelse och tillväxt"
........
Kommentar: det står ingenstans i Skriften, att vi skall ha demokratisk eller teokratisk ordning i församlingen. Däremot står det, att ALLA de pånyttfödda troende är Kristi lärjungar och bildar en 'andlig Kropp' = Kristi Kropp, som är utrustad av Herren själv med nådegåvorna, vilka i sin tur borde användas efter en Gudagiven ordning (se 1Kor.12 + Rom.12). Nådegåvorna får absolut inte förväxlas med 'diakonia' = tjänster i församlingen som betjänar Kroppen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karisma
.......
Således har vi två begrepp som man kan blanda ihop och därför uppstår det förvirring.

Karisma - andliga gåvor, nådegåvor (dessa beskrivs som en utrustning från Guds Ande att utföra en tjänst för Gud på sätt som inte vore möjligt i ren mänsklig kraft.) Dessa borde få verka fritt såsom Herren leder till uppbyggnad av Kroppen.
Diakonia - tjänst, omsorg - ett praktiskt arbete i församlingen för ordningens skull och den rättvisa fördelningens av insamlade medel.
Om man kan skilja på dessa två begrepp, så blir genast tydligt vilken ordning Gud vill ha.
....
Åsidosätter man prövning av andliga gåvor i församlingen i enlighet med Ordet - då blir det enmansvälde. Därför kan man inte åberopa Livets ord eller andra församlingars 'toppstyrda' strukturer som måttstock för församlingstillväxt utan man måste bara se i Skriften, hur det fungerade inte bara på apostlatiden. ALLA Kristi lärjungar är alltså utrustade med andliga gåvor (karisma) och är engagerade i uppbyggnaden av Kristi Kropp i en aktiv tjänst (diakonia). Uppstår det problem, då måste det tas upp på församlingsmötena, för att 'bygget' inte skall spåra ur.
Här kommer profetian in i bilden - Herren har koll och sänder profeter för att korrigera sitt folk men som Skriften visar, kastas sådana ut ur olika 'köttsliga byggen' (toppstyrda strukturer) och villfarelse kan sprida sig ohämmat.
.......
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156496

Texten ovan inklistrat från bloggen Deborah.

Kommentar: Kan bara hålla med!
Prövning av andliga gåvor, profetior är ett måste och skall göras enligt bibeln. I varje riktig biblisk församling sker prövning av andliga gåvor.

Maria

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Håller helt med Dig Maria och vad Du förmedlar från Deborahs blogg.

Vill bara tillägga att prövningen ska inte bara vara av "de andliga gåvorna", utan även av de andliga ledarna och vad de lär och förmedlar.

"Pröva andarna huruvida de är av Gud". Vilken ande som står bakom en andlig ledare, ser man utifrån vad han lär och vilken frukt han bär.

Då menas inte med "frukt", att "nå stora skaror och få många människor med sig", utan huruvida man äger "Kristi sinnelag", som MariaB pekade på:

"utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa...

... ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset.

samt

Matt 23:12 Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd".

Trosförkunnelsens ledare visar sannerligen ingen ödmjukhet, utan upphöjer sig själva utöver ifrågasättande och ska vördas och respekteras som direkt talande från Gud. Precis som påven inte får ifrågasättas och ska betraktas som "Kristi ställföreträdare på jorden".

Och än värre så förmedlas fiendens röst från fallets dag, likt Ekman gör:

"Du är i Din egen ande, din egentliga personlighet, skapad till likhet med Gud" (Från boken "Tro som övervinner världen").

Kan man uppvisa större högmodighet och självförgudning, än att mena sig i sin egen egentliga personlighet, vara skapad till likhet med Gud och som Ekman även sagt:

"Du är i Din egen ande, din egentliga personlighet, bärare av Guds hela potential, färdig att förlösas".

Och Ekman har ju aldrig, enligt sig själv, ändrat sig från de läror han startade ut med! Så då måste ju dessa påståenden från "vi är gudar - läran", gälla än idag med sin förförelse.

Och inte är det bättre på det sätt som katolska katekesen lär ut "vi är gudar - läran":

”Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar.”

Läs mer kring dessa spörsmål om detta under ”Häften” och ”Den troendes tre naturer”.

Och följ inte idag med de andliga ledare, som det minsta tvekar kring vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, med allt vad de orden utifrån en helhet av Guds Ord innebär!!

Följ inte ledare, som är led till att förbereda en annan/en istället för Kristus inträde på den förvirrade andliga arenan. En ledare som inte får ifrågasättas.

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Klistrar in från Dagen: Jaktlunds blogg



"Bevara Bevere, amen."


Då var den sista artikeln från Europakonferensen i tidningen, en intervju med John Bevere. Jag gissar att det han säger kommer att bli omdiskuterad och omdebatterad. Med all rätt , tycker jag. Och det tycker nog han med, han menar att detta är det viktigaste ämnet Gud anförtrott honom (se där, ännu en gradering:-)) så att folk tänker till kring det och diskuterar det är precis vad han hoppas.

Jag tycker, som jag skrivit tidigare på bloggen, att det är ett svårt ämne. För det första för att det innehåller delar som jag nog aldrig hört någon undervisa om tidigare och när sånt dyker upp känns det alltid lite märkligt. Samtidigt förstår jag ju vad han menar, Jesus talar onekligen en hel del om det här med belöning. Men har John Bevere tolkat och "pusslat ihop" de olika sammanhangen rätt?

För det andra känns det här med graderingar och hierarki inte helt enkelt att smälta. Men vad är det som gör att det är lätt att avfärda det? Är det för att det är obibliskt eller för att det går emot vår folkrörelseradition?

Jag gissar att debatten som uppstod efter intervjun med Paul Scanlon kan komma att ta ny fart. Jag tror till och med att jag hoppas det, för ämnet dyker upp lite överallt nu och det vore spännande att höra olika personer ge sin syn och sina tankar. Har John Bevere och andra som talar om Guds rikes hierarki och antidemokratik rätt? Eller var har de annars fel?

Enda faran jag har inför en sådan debatt är att min roll skulle bli alldeles för avgörande, indirekt. Ibland fasar man när man gjort en intervju av det här slaget. John Bevere talade om det här i en timme och drygt det på Europakonferensen och har skrivit en tjock bok i ämnet. Jag har sammanfattat själva grundtanken och dessutom ställt ett antal frågor utifrån det och det ryms på en halvsida i tidningen. Hela hans svar går inte alltid få med av uttrymmesskäl, en hel del skulle han förstås kunna utveckla betydligt, och dessutom finns risk att somligt går förlorat i översättningen.

Vad är det då jag säger, att artikeln ska läsas med en nypa salt? Absolut inte, jag står helt för den och tycker att den är intressant. Men jag menar att man alltid ska vara försiktig med att dra för stora växlar utifrån en text av det här slaget. Den kan ge en hel del svar, men kan samtidigt bara vara en hint och ett skrapande på ytan. Det bör man vara medveten om och läsa utifrån. Men den kan vara en god hint, ett gott skrapande på ytan som hjälper att förstå.

Egentligen hoppas jag helt enkelt att John Bevere ska bli bedömd utiifrån sitt budskap mer än min text om det. Så jag ber: "Bevara Beveres budskap så att det når fram". Vad effekten sedan blir av det, om han avfärdas eller högaktas för det, är en annan sak som andra får avgöra.

Antingen blir det väl belönat eller så brinner alltihop upp, antar jag.



Skrivet 2008-08-05 08:24 23 kommentarer

Min kommentar:
Att John Beveres predikan väckt många heta känslor (bla hos mig) är tydligt, jag står fast vid den åsikt jag förmedlat tidigare om Beveres predikan!

Maria

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Håller med Dig Maria och upprepar:

Låt oss inte i denna tid, låta oss manipuleras med, att Gud styr sin församling genom teokrati, av människor, som talar direkt från Gud och inte får ifrågasättas.

Det handlar om ett billigt försvar av ledare, som vill betjänas, ha makt och kontroll över människor, istället för att betjäna och vara herdar för sin hjord.

De vill med makt och kontroll, nå fram till sina egna köttsliga syften, istället för att underordnad huvudet Kristus, där alla blir ”lemmar varandra till tjänst”, i det ”allmänna prästadömet” i Guds sanna församling, så lockas de av att få utlopp för sina maktbegär och försöker få det legaliserat från Guds Ord.

De är vilset ute och ”ulvar i fårakläder”, med osedvanligt ”välsmort munläder” och ”Karismatisk utstrålning” med ”tecken och under i sina spår”, ”som ska förvilla jämväl de utvalda” .
---
FÖLJ DEM INTE!

Imponeras inte av deras vältalighet och att det talar vad ”som kliar i öronen”!

”Om någon då säger att här är Messias, eller där är han, så tro det inte”!!

Det är vad dessa ”ulvar i fårakläder”, förbereder människors sinnen och hjärtan för, att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Klistrar in en artikel från Dagen:

Avhopparen Sabine berättar om åren på Kingdom center
"Det knöt sig i magen på mig"
Textstorlek Publicerad: 2008-08-21 06:00

Christer Segerliv, pastor i nuvarande Kingdom Center, beskrivs av Sabine som en mycket dominant man som inte tål att kritiseras. Foto: Svt
Fler artiklar om Kingdom Center

2008-08-22 Själavårdaren om Kingdom centers före detta medlemmar
2008-08-22 Demonutdrivningen på Kingdom center i Höör har gett ödesdigra konsekvenser
2008-08-20 Kingdom Center i Höör tillbakavisar anklagelser i tv-programmet Existens
2008-08-19 Skånsk församling granskas i Existens
Sabine gick med i församlingen Kristet Center Syd 1991 och lämnade den 1996 eller 1997. Hon är faktiskt osäker på vilket år det var exakt. Hon har glömt, hon säger att hon har glömt mycket, därför att hon har velat glömma. Att glömma är ett led i bearbetningen av de förödande åren i församlingen Kristet Center Syd, nuvarande Kingdom Center, som Dagen skrev om i går.


I dag säger Sabine att hon mår bra - hela familjen mår bra. Men det tog över två år innan hon överhuvudtaget klarade av att delta i en religiös sammankomst.
Hon vill bara uttala sig om de åren då hon själv var församlingsmedlem och arbetade i församlingens friskola. Hon säger dock att det i hennes bekantskapskrets finns personer som lämnade församlingen nyligen och vittnar om att det manipulativa ledarskapet, hårda ideella arbetet och de psykiska övergreppen fortfarande är vardag i Vägasked.
I gårdagens artikel i Dagen tillbakavisade Kingdom Centers pastor Christer Segerliv anklagelser i SVT:s "Existens" om att församlingen utnyttjar medlemmarna som gratis arbetskraft och bedriver demonutdrivningar. Han sa också att församlingen är "mycket demokratisk" med möten där alla medlemmar har möjlighet att påverka.
"Jag var gravid med vårt tredje barn när vi gick med i Vägasked (församlingen Kristet Center Syd, nuvarande Kingdom Center). Vi ville vara med i en församling som låg nära där vi bodde så vi kunde engagera oss mer, inte bara gå på söndagsgudstjänsterna. En tid efter startade församlingen en grundskola och jag fick erbjudande om ett jobb som lärare. Så jag var där sju dagar i veckan och jag kan tänka mig att jag såg mycket mer än de som bara kom ibland och sedan åkte därifrån.
I början kändes allting okej. Men sedan kom lite konstig förkunnelse. Det smög sig in, lite i taget. Ibland knöt det sig i magen på mig, men sedan tänkte jag att det var väl inte så farligt. Med tiden blev det värre.
Det var så mycket tal om hängivelse. Att man måste vara hängiven Gud och visionen. Man måste arbeta hårt. Var man mer hängiven än sin partner fick man se till att han satsade mer. Min man hade ett jobb utanför församlingen, därför var han inte med lika mycket som jag. Då fick vi höra att vi "får ge honom en spark i ändan så att han kommer i gång". Men han jobbade ju på att försörja oss, jag hade väldigt lite betalt som lärare på skolan, det täckte knappt bensinkostnaden.

Det var mycket manipulation och folk blev mycket illa behandlade. Christer visste precis var medlemmarna hade sina svaga punkter och utnyttjade det. Och så var det alla demonutdrivningar. Det var så mycket demoner på detta ställe, och de måste drivas ut. Och man ville ju så gärna komma nära Gud och vara riktigt hängiven så man var med på det.
Vi bröt med alla våra vänner, förlorade hela vår kontaktyta utanför församlingen. Bokhyllorna rensades. Man hade till slut bara godkända böcker och filmer. Tv var fel. Allt som inte hade med Vägasked att göra var fel. Jag minns att det var så populärt med Turtles (seriefigurerna Teenage Mutant Ninja Turtles) och alla barnen ville ha Turtles-tröjor och Turtles-leksaker och titta på filmerna. Men det fick de inte. Man var mycket noga med vad barnen tittade på på tv. Jag kommer ihåg att min syster var så arg på mig för att hon inte kunde förstå varför våra barn inte fick ha Turtles-tröjor.
De (Christer Segerliv och hans fru Helena) säger i tv att de har möten där alla är med och att det är så högt i tak. Men det stämmer inte. Christer är en mycket dominant man, han tål inte att kritiseras. Man ska inte säga emot.
Vad händer om man säger emot?
- Det är så att den ena dagen kan man bli upphöjd av Christer, och det betyder jättemycket, för man vill att Christer ska tycka att man gör rätt och är bra. Men den andra dagen kan han skälla ut en på ett sådant sätt att det knappt är fattbart. Han är mycket manipulativ och mycket duktig på att känna till folks svagheter, och utnyttja dem.
- Det fanns en rangordning i församlingen som ledningen bestämde om, mellan ett och fem. Femma var det bästa och etta det sämsta. Jag var en trea på den tiden.
Man skulle inte beblanda sig med dem som var lägre i rang. Christer kunde komma fram till en eller säga i en predikan: "Tror ni inte jag ser vem ni pratar med?" Treor fick inte prata med ettor och tvåor. Ettor och tvåor, det var kanske folk som fortfarande kunde ifrågasätta. Jag ifrågasatte inte så mycket på den tiden.

En gång blev jag uppkallad till ledningen och blev erbjuden plats högre upp i rangordningen. "Du kan bli en fyra, Sabine, men då kräver vi att du lämnar bort din dotter till andra mycket mer." Det var så att alla skulle ta hand om allas barn. Men min dotter var bara två år då och jag kände bara: nej! Jag ville vara med henne och ville att hon skulle veta att det var jag som var hennes mamma. Så jag sa att nej, då får det vara, jag får väl vara en trea då.
Jag tänkte ofta att det var så mycket som var fel, men alla andra verkade tycka att det var rätt, så till slut tänkte man att det är väl mig det är fel på.
Det kom gästpredikanter med kända namn som man läst om i tidningarna och då tänkte man: "Är det något tokigt, då ser de väl det och säger något." Men nej, det gjorde de inte. Och då tänkte man igen att det var en själv det var fel på.
Men man är ju där frivilligt, Christer gör inget olagligt, han håller inte folk bundna på det sättet. Det är en andlig bundenhet som för den som aldrig haft med den världen att göra är mycket svår att förstå. Varför lämnar man bara inte, kan folk undra? Vi var som en stor familj, hade våra morgonmöten där man pushade upp en stämning innan vi gick till klassrummen och våra arbeten. Det var mycket genom dessa möten som man fick en samhörighet som det nog är svårt att finna någon annanstans. Vi gick mot samma mål. Det var välsignat att följa församlingens vision. Vi hade inget nätverk utanför församlingen. Det var bara att haka på.
Men till slut var det jag som sa att jag inte ville vara kvar. Det gick bara inte längre. Jag sa till familjen att nu får det vara nog.
Innan vi lämnade församlingen bad jag om ett sista samtal. Alla satt där, det var som en domstol. De sa:
"Du vet Sabine att nu, när du lämnar församlingen, så kommer Gud att ta bort allt beskydd från dina barn och din familj."
De visste precis var jag hade min svaga punkt. Jag var så fruktansvärt rädd. Men jag var så nere i det att jag sa till Gud att "okej, om det nu är så att du bara finns i Vägasked, då får du väl ta bort ditt beskydd från mig och min familj, för då vill jag inte vara kristen".

Jag var rädd och vi mådde så fruktansvärt dåligt under väldigt lång tid. Det tog två år innan jag kunde sitta på ett möte igen, det tog ännu längre tid innan jag kunde lyssna på en predikan utan att undra vad de vill med mig. Det är väldigt svårt att bygga upp ett förtroende igen.
Den här Christer man såg på tv, som var så trevlig, ja det är väl så han är när folk utifrån kommer dit. Men bakom fasaden är han en helt annan man. Det har gått tio år sedan jag lämnade Vägasked, men jag ryser fortfarande när jag ser honom. Jag går omvägar när jag ser honom i byn, jag klarar inte ens av att titta på honom."


Kommentar: En ledare med en trevlig fasad utåt, bakom fasaden en annan.

Ledaren manipulerade medlemmarna genom deras svaga punkter. Medlemmen upphöjd av ledaren ena dagen och utskälld nästa.

Falsk förkunnelse smögs in, som först upplevdes ej så farligt men sen blev det värre.

Hängivelse var viktigt för Gud och visionen, hårt arbete inom församlingen krävdes. Låg lön som ej går att försörja sig på.

Kända gästpredikanter kom, de sa inget om att något var galet, medlemmen lägger skulden på sig själv och tror att felet ligger hos medlemmen själv.

När enskilde medlemmen försöker lämna församlingen förekommer hotelser om att Gud tar bort beskydd från familjen.

Känns detta igen från andra "kristna" sammanhang i Sverige möjligt vis?

Matt.24:48-51 "Men om tjänaren är ond och säger i sitt hjärta: Min Herre dröjer och han börjar slå de andra tjänarna och äter och dricker med dem som är druckna, då skall hans herre komma en dag när tjänaren inte väntar honom och i en stund han inte känner till och låta hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland hycklare. Där ska man gråta och skära tänder".

Den onde tjänaren= uppträder som ledare, och dricker med dem som är druckna= högmod.

Maria

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Det som jag tycker är skrämmande med församlingar, som har starkt ledarskap, är att ledarna upphöjs och att man inte får kritisera dem. Om man kritiserar ledarna så "går man emot Gud". Detta är en mkt farlig sak att sätta sig i Guds ställe. Detta är i min mening ett sekteristiskt drag.

Mvh
MariaB

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Kan bara hålla med Er Maria å MariaB kring Era kommentarer, till det helt uppenbara vilsna sektsammanhang, som DAGEN här förtjänstfullt har pekat på när det gäller, tidigare kallat "Kristet Center Syd" och det nuvarande "Kingdom Center".

Ett helt uppenbart vislet sektsammanhang, som vilseleder, trälbinder och förför människor! Väldigt otäckt! Men ändå SÅ UPPENBART!

Ändå kanske inte detta sammanhang är det allvarligaste på den andliga arenan, EFTERSOM DESS FÖRFÖRELSE ÄR SÅ UPPENBAR?

För många som "inte kommit för nära", så att de blivit förblindade, ser ju ganska lätt ändå, att här handlar det om ett osunt sektsammanhang, som är helt vilset ute.
---
Då är det betydligt knepigare, med de 2 största av alla sekter, katolicismen och dess företrädare och trosförkunnelsen och dess företrädare.

För där ligger allt så mycket mer maskerat!!

Sektmekanismerna och förförelsen är inte lika uppenbar, men ändå lika verklig i sin manipulativa förblindelse, förförelse och indirekta makt och kontroll över människor.

De blir lika förblindade, andligt sett där, i dessa sammanhang, om de börjar följa katolicismens lära, trosförkunnelsens lära och dess företrädare, som de som börjar följa "Kingdom Centers" inflytande, lära och ledare.

Det är samma ande och påverkan bakom dessa företeelser:

Antikrists andes verksamhet!!

Det handlar bara om, att olika kategorier av människor, ska på olika sätt, som "passar dem", fångas in i fiendens fångstnät, som ska förbereda människors sinnnen och hjärtan för det avfall, som ska möjliggöra en annan/en istället för Kristus inträde på arenan.

Som ska "lanseras" av en andlig ledare, "den falske profeten", som människor övats till, att inte ifrågasätta, (påven kan inte ta fel när han uttalar sig i lärofrågor, eftersom han är "Kristi ställföreträdare på jorden", - den ena förberedelsen).

Den "smorde ledaren" inom trosförkunnelsen kan inte ifrågasättas, eftersom "han talar direkt från Gud", (den andra förberedelsen).

Och "tecken och under" kommer att följa i den slutliga uppenbarelsen av "falska profeters" spår, "som ska förvilla jämväl de utvalda".

Varför varnar inga andliga ledare idag för detta skeende? Många har redan blivit så förblindade, så de menar att, den demoniska andeutgjutelsen i Florida - väckelsen, är ett verk av Guds Ande.
---
Men det är väl så, att om de andliga ledarna inte blir blinda inför detta skeende, så skulle de ju hela tiden "beskydda sin hjord".

Och avfallet, som Bibeln säger måste ske, för att "fördärvets man" öppet ska kunna träda fram, eljest inte skulle bli möjligt, om inte de andliga ledarna blir blinda och leder folket vilse!!??

Men visst, må de väl var och en, ändå ha möjlighet att lyssna till "väktarna på muren" och inte själva personligen bli redsakp till att förbereda
"avfallet"!!??
---
Vi närmar oss med hast ändtidens absoluta slutchenarier! Håll alla fast vid vem Jesus enligt Ordet ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons RENA offer av kroppen och blodet på korset, som tillräckligt för räddningen i den sanne Jesus Kristus. Med allt vad det innebär!

Och detta alla ritualer och mellanhänder förutan!

Vänta rätt Jesus tillbaka! Och duperas inte av det plagiat av Kristi, tillkommelse och Gudsrikets upprättande, som fienden kommer att ichensätta!!

Håll fast vid vem Jesus ÄR, betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset å vet att det inte går att ta miste på Kristi sanna ankomst, som "en blixt från öster till väster", efter de tecken om Kristi sanna ankomst som vår Herre ger oss i Matt. 24!!

"Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så ska Människosonens tillkommelse vara ..."

Men det är ngt som fienden så långt som möjligt kommer att försöka plagiera.

När man då säger i det skeendet: "Se här är Messias, så tro det inte"! Hälsa rätt Kristus välkommen!! Och inte ett falskt plagiat, som kommer att manipulera, dupera och förföra en hel värld under ljusets skepnad.

Men där det handlar om satan själv, manifesterad i en av honom uppfylld och besatt människa, som kommer att göra tecken och under som ska bedra jämväl de utvalda.

Och som har en "proppaganda minister", som kommer att förmå människor att beundra, tillbe å dyrka honom.

Igen! När man då säger i det skeendet:

"Se här är Messias, så tro det inte"! Hälsa rätt Kristus välkommen!! Och inte ett falskt plagiat, som kommer att manipulera, dupera och förföra en hel värld under ljusets skepnad.

Håll alla fast vid vem Jesus ÄR Gud själv i jordisk kroppslig gestalt, "Guds fullhet lekamligen",
"Kristus kommen i köttet" och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Där Jesus igenom hela skeendet förblir bevarad i Guds treenighet av en oupplöslig enhet av den ende Gudens person av Fader, Son och Ande.

Och där syndens konsekvenser och den andliga döden (människans åtskillnad från Gud), detroniserades i Kristi persons syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Det kan kosta oss livet att hålla fast vid detta. Men det är det värt, för att slutligen få leva tillsammans med Gud i evigheterna evigheter, av nåd, genom tro på den sanne Jesus Kristus.

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Hej!

Här kommer en mycket viktig och intressant länk:
http://www.livifrihet.nu/swe/denfarligaforsamlingen.html

Kanske ni har läst detta tidigare.

På tal om församling, detta kanske låter konstigt, så är jag glad för att vara medlem i Svenska Kyrkan. Ok, det är saker jag inte håller med om MEN friheten finns i denna kyrka.

Ha en fortsatt välsignad söndag!
Mvh
MariaB

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Tack MariaB för din länk!

Håller med om att den i allra högsta grad är aktuell idag på den andliga arenan och viktig, så jag upprepar länken:

http://www.livifrihet.nu/swe/denfarligaforsamlingen.html

Du säger vidare:

"På tal om församling, detta kanske låter konstigt, så är jag glad för att vara medlem i Svenska Kyrkan. Ok, det är saker jag inte håller med om MEN friheten finns i denna kyrka."

HaFo:

Som uppvuxen i "Svenska Kyrkans teologi", där jag "haft ett uppgör med den" och istället "landade" i Pingsts sammanhang (kanske mest beroende på synen kring "den fria församlingen" och "troendedopet", så kunde jag kanske ha en hel del kommentarer att ge.

Men det känns idag "ganska sekundärt", när Pingst börjar bli helt vilsen i sin påverkan från katolicismen, trosförkunnelsen och dess företrädare.
---
Men är då Svenska Kyrkan helt fri från denna påverkan som skyndar mot "avfallet", via trosförkunnelsen och katolicismen?

Och hur ser det ut med deras påverkan från "liberal - teologin", som förnekar "Jungfrufödelsen", "De övernaturliga underverken i Bibeln m.m m.m.?

Hur är det ställt med "den inomkyrkliga väckelserörelsen", "Oasrörelsen", är den inte påverkad av både katolicsmen och trosförkunnelsen?
---
Jag tror inte det viktiga till syvende och sist handlar om vilket "andligt sammanhang", som man tillhör, utan om man personligen, äger en sanningslängtan, given från Gud, efter vem Jesus ÄR och insikten i betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

Eller om man hellre vill lyssna till "vad som kliar i öronen", under "pompa och ståt", där jag erbjuds "överflöd på livets alla områden", blir bedragen av "tecken och under som ska bedra jämväl de utvalda" och lockas med till att tro, att avfallet och verket från antiskts ande i ändtiden, är ett verk av Guds Ande och "väckelse".

Detta förförelsens skeende i ändtiden, kan man personligen, via Guds Ord och Ande, få insikt kring.

Och det oavsett vilket andligt sammanhang, som man befinner sig! Gud ser till vart människorhjärta och inte till vilket andligt sammanhang, som man är ansluten.
---
Men då tror jag inte, att man ska "hylla sitt eget sammanhang", som "speciellt säkert". För jag tror att alla sammanhang idag är besmittade av både bl.a. trosförkunnelsen och katoilicismen eller så "liberalteologin".

"Gud rensar sin loge" idag ("Domen har begynnt och det på Guds hus").

Och det tror jag rör sig tvärs igenom alla andliga sammanhang på den andliga arenan.

Han är personlig och bryr sig inte om vilket "andligt sammanhang", som människor befinner sig, utan vad Han bryr sig om, är i vilka människors sinnen och hjärtan, som där finns en levande tro, på vem Jesus ÄR och betydelsen av Kristi persons kropp och blod på korset.

Med allt vad dessa ord utifrån en helhet av Guds Ord innebär!

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Hej!

HaFo skriver:

"Och det oavsett vilket andligt sammanhang, som man befinner sig! Gud ser till vart människorhjärta och inte till vilket andligt sammanhang, som man är ansluten.
---
Men då tror jag inte, att man ska "hylla sitt eget sammanhang", som "speciellt säkert". För jag tror att alla sammanhang idag är besmittade av både bl.a. trosförkunnelsen och katoilicismen eller så "liberalteologin".

"Gud rensar sin loge" idag ("Domen har begynnt och det på Guds hus").

Och det tror jag rör sig tvärs igenom alla andliga sammanhang på den andliga arenan."

Vilken tröst du gav mig Harry! Eftersom jag har varit med i en församling som har byggt på trosrörelsens teologi så blir det lätt att jag hamnar i den fällan att det är viktigt vilket sammanhang man är med i och att man har sin identitet i församlingen istället för Jesus.

Jag håller helt med dig i det jag ovan har citerat.
Det är mkt viktiga ord du skriver som jag hoppas att fler kristna tar till sig.

Själv håller jag på och läser Jesaja och mina tankar leder mig till just villfarelsen. Denna villfarelse kan vara svår att ibland upptäcka i och med att det har ett "kristet" förtecken. Men man får be om Guds urskiljningsförmåga. Hur mycket behöver vi inte gåvan att urskilja andarna idag.

Mvh
MariaB

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Hallå MariaB!

Du anar inte hur mycket det gläder mig, att Du "blev tröstad" av vad jag skrev!

Det kan ibland kännas rätt ensamt och nästan som att det "fyller nog ingen funktion", att "hålla på å tjata".

Då blir man "lyft" av Ditt inlägg och orkar "dra vidare".

Du säger:

"Denna villfarelse kan vara svår att ibland upptäcka i och med att det har ett 'kristet' förtecken. Men man får be om Guds urskiljningsförmåga. Hur mycket behöver vi inte gåvan att urskilja andarna idag."

HaFo:

Jag kan bara hålla med Dig!

Och vad jag vill bidra med i detta skeende är:

Släpp aldrig taget om vem Jesus i en helhet av Ordet ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset!

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Bibliskt ledarskap kan man inte bedriva utan att de andliga gåvorna/tjänsterna som Guds Ord hänvisar till - som församlingens ledning - är i funktion:

d.v.s. Andlig utrustning/funktion som apostlar, profeter, herdar, evangelister och lärare. De är dessa, som enligt Guds Ord skall göra de heliga skickliga att utföra sin uppgift, att uppbygga Kristi kropp. MEN DET ÄR FÖRSAMLINGEN SOM SANKTIONERAR DEM ALLA! Det står i Guds Ord hur det går till, hur de prövas, innan de insätts.

Sanningen är den, att det ÄR ANDEN som utför detta uppbyggnadsverk GENOM SINA VERKTYG. Församlingen är Guds, ritningarna till den har Han gett oss, och att bygga upp den - enligt ritningarna - är också det ett Andens verk:

Gud har inte lämnat Sitt verk i människohand; men det förutsätter att Anden får råda: och inte "kött".

I boken "Lewi Pethrus i närbild" författad av Ivar Lundgren, som kom ut 1973 i samband med LP:s 90-årsdag, säger LP som svar på Ivar Lundgrens fråga ang. Pingströrelsens framtida ledarskap, efter LP, vad som krävs för att leda den:

LP "Jag skulle vilja säga att vad den kräver är en andlighet som motsvarar organisationsformen. Organisationsformen är biblisk och andlig.

Vi talar om andliga ämbeten, andliga nådegåvor och andligt omdöme, andlig ledning. Vad som absolut måste till för att dessa andliga organisationsformer ska fungera, är ett motsvarande andligt sinne, en andlig blick och en biblisk aktionsform.

Om detta finns, kommer ledarna av sig självt fram".

Så långt LP.

Det är detta, denna form av andligt ledarskap,som Pingst nu gjort sig av med, för att i ställe organisera sig på "världens" sätt, med uppenbara problem, att få det att fungera.

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Förmedlar ett mail, som visar på hur fegt Ekman bara kryper undan, istället för att ta sitt ansvar för vad han genom sitt agerande bidragit till på den andliga arenan:
---
"Håkan Arenius ser en slags koppling mellan Kingdom Center och och Ulf Ekman och hans rörelse Livets Ord.Se länk:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157060

Han skriver bl. följande:

'Det stora ansvaret för att en sektsituation uppstår vilar ofrånkomligen på ledaren, men kristna syskon och ledare runt omkring har också ett ansvar.

I det här aktuella fallet kan man inte gå förbi Livets ord. Visst var det en form av ansvar att återkalla vigselrätten när man insåg att det gått snett.

Men Kingdom Center hade knappast kommit till utan kopplingen till Livets ord, och frågan om Ulf Ekmans ansvar för denna och flera liknande gemenskaper som kört i ***** efter en sejour i Uppsala återstår tyvärr ännu att besvara.'

Tydligen menar Håkan A. , att Ulf Ekman har ett visst ansvar i detta fall.

Bra att någon ser kopplingen till Livets Ord och öppet vågar kritisera Ulf Ekman.

Det är inte många som törs det i dag, eller som inte ser någon anledning att kritisera Livets Ord.
---
Ulf Ekmans reaktion på Kingdom Center, är däremot följande:

'- När det gäller en isolerad församling som inte vill ha hjälp så kan man inte göra så mycket. Det viktigaste är att de församlingar som ligger i den geografiska närheten engagerar sig i hjälpen, inte minst därför att det är där som de berörda människorna finns, säger Ulf Ekman via sitt ombud Magnus Dahlberg'

Se länk:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157049

Ulf Ekman har alltså en annan syn på saken än Håkan Arenius."

Slut på mailet.

---

Hafo - kommentar:

Finns det något fel, som Ekman i sina ögon gjort?

Finns det ngt enda exempel på att han, någonsin har tagit ansvar för vad som följt i spåren av hans verksamhet och orsakat människor och församlingar av splittring och förförelse?

Vilken kategori av människa, är det som aldrig i sina egna ögon, gör fel, utan tillskriver alla andra, att det är deras bekymmer och orsak, att man farit illa och kommit vilse, på grund av att man själv är vilsen??

Vilken kategori av människor, är det som bara kallt kan "dra vidare", utan minsta tecken på ånger, behov av förlåtelse och ett verkligt uppgör med allt falskt man förmedlat, med vetskap om att människor farit illa och kommit vilse av vad man förmedlat.

Vilken kategori av människor är det som ändå bara helt känslokallt och oberörd, ändå menar sig "stå i väckelsens tjänst" och till och med menar sig vara en "världsapostel" som ska "ena kristenheten"?

Vilken kategori av människor, är det som lägger ansvaret av sitt eget vilseledande av människor, till att lägga det ansvaret på, att "de församlingar som ligger i den geografiska närheten engagerar sig i hjälpen" ??
---
Kan aldrig sluta att förvånas över hur uppenbart vilsen Ekman är och hur han ändå lyckas manipulera sig ut ur varje situation och få männiksor till att tro, att han är en sann andlig, ledare.

Medan sanningen om hans person, är att han är en falsk profet och falsk lärare, som utgör ett effektivt fiendens redskap, till att förbereda människor sinnen och hjärtan, till att hälsa en "annan, en istället för Kristus", antikrist - välkommen på den andliga arenan.

Detta inte minst nu, när han i sin strävan av att få synas, gett sig i lag med och bejakar katolicismen och dess företrädare.

Och därtill, säger bara de andliga ledarna, som har ansvar inför Gud, för den hjord, som de är satta att förvalta och vara ledare för, bara "tjaha" och själva
bejakar de trosförkunnelsen och katolicismen alltmer och gör sig delaktiga i ddeet avfall och förförelse, som sker i Ekman spår!

Hur långt ska avfallet kokmma innan vi är framme, vid det avfall som Bibeln talar om, som måste ske, innan "fördärvets man öppet kan träda fram"????

Varför finns det inga andliga ledare, som överhuvudtaget funderar, reagerar och ger sina synpunkter i desssa banor!!??

HaFo

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Har läst mycket böcker av Frank Mangs i sommar, citerar lite ur Högst personligt del 1: Församlingen och församlingarna ;Lokalförsamlingar har bildats och stiftats. Guds församling kom till genom en ny födelse och förökas genom att människor blir födda av Gud. Lokalförsamlingen har medlemmar, kyrkoskrivna och matrikelförda.

Församlingen (Guds)har bara lemmar, levande lemmar i Kristi kropp. Församlingarna har stadgar och styrelser, riter och former för gudstjänst och församlingsordning. Och massaor av metoder för att värva nya medlemmar.

Församlingen -Guds församling - har bara Ande och liv och lemmar och bara ett huvud som heter Jesus Kristus.

Du har läst liknelsen om de tio jungfruarna. Tio var matrikelförda och tillhörde organisationen- församlingen med litet f. Fem av dessa tillhörde organismen - församlingen med stort F.

Utan de tre verkligheterna - Livet - Sanningen_ kärleken - så har namnet i matrikeln icke det minsta värde. Lika litet som namnet i matrikeln hade värde i församlingen i Laodicea.
Detta innebär inte att lokalförsamlingarna är onödig eller överflödig. Den är i högsta grad motiverad så länge den får vara ett brukbart organ för Livets Ande.

Ändå får vi aldrig dra likhetstecken mellan Församlingen och församlingarna. Detta kunde man inte göra ens i den urkristna och alldeles nyfödda kyrkan. Ananias och Safira tillhörde församlingen med litet f, men de tillhörde icke församlingen med stort F. Slutcitat.

Hafo sa:
Och det oavsett vilket andligt sammanhang, som man befinner sig! Gud ser till vart människorhjärta och inte till vilket andligt sammanhang, som man är ansluten.Slutcitat.

Guds plan med församlingen: Ef.1:9-12 "Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden. I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, för att vi som har vårt hopp i Kristus skall prisa hans härlighet och ära".

Ef.5:25-32 "Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, för att helga den, sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet. Ty han ville ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något annat sådant. Helig och fullkomlig skulle den vara. På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp . Den som älskar sin hustru älskar sig själv. Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, såsom Kristus gör med församlingen, eftersom vi är lemmar i hans kropp.

Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött.

Denna hemlighet är stor- jag talar om Kristus och församlingen".

Vi som pånyttfödda kristna står alltså Kristus lika nära som en hustru till sin man. Församlingen och Kristus är alltså ett kött!

Ge gärna synpunkter!

Maria

Re: Vad är bibliskt ledarskap?

Bejakar Maria Dina synpunkter från Mangs förmedling kring hans syn på församlingen och Församlingen (Guds församling!!)

Den "enhet", som man idag vill "organisera fram", för "att världen ska tro", är inget annat än en förberedelse av människors sinnen och hjärtan, till att hälsa en annan/en istället för Kristus - antikrissts inträde på arenan.

Det är inte denna "enhet mellan Kristus och församlingen", som Du och med hänvändelse till Mangs, så riktigt pekar på, som de andliga ledarna idag företräder och pekar på!

De andlihga ledarna idag, pekar istället på och förbereder det avfall, som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan!!

Detta inte minst genom att bejaka trosförkunnelsen, katolicismen och dess företrädare!

Hafo