Flyttar över från Kyrkomötet i Örebro den 26/4 2008 till ett nytt ämne Sigfrids frågeställningar till Sköld kring : ”Kingdom Dominon teologin”.
Kingdom Dominon teologin
---
Från Sigfrid med adress till Sköld :
Vilket samhälle ser du framför dig när du tänker dig detta upprättade Sverige , när du "ser" framför dig detta "sanna karmel"
Kan du ge en beskrivning av det , styrelseskick
lagar , osv , osv , du måste ju ha en någorlunda
bild på detta eftersom du förväntar dig något
sådant , eller hur ?
Hur långt kommer denna upprättelse att gå?
Vad är din vision?
Måste detta "sanna Karmel" komma innan Jesus
alls kan komma tillbaka , är det så du tänker dig
det? , att han faktiskt inte alls kan komma tillbaka
innan detta har hänt , tex i Sverige ?
Måste detta "sanna Karmel bestå för att Jesus ska kunna komma tillbaka?
Eller kommer det att hinna avfalla innan Jesus kommer åter, vad tror du, vad är din uppfattning i denna sak?
Vilken tid tror du Sköld att detta syftar på?
'Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio
jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.
Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade"
Har det "sanna Karmel" du nu förväntar dig, kommit vid denna tid när de hunnit somna, ja eller nej?
Kommer detta sanna Karmel att bestå och vara i
full kraft och funktion i församling och samhälle
ändå tills Jesus återkommer?
I vilket tillstånd tror du Sköld att samhället och
Kristenheten i Sverige kommer att befinna sig
när det som beskrivs i Sakarja 8 inträffar??
Tror du att det i detta skede kommer att befinnas
vara tex Svenska, Finska soldater osv, osv med i
ändtidens angrepp på Israel?
Tror du att det kommer att finnas Svenska
soldater med där eller inte? ja eller nej?
Om du svarar ja, hur motiverar du det i så fall?
Om du svarar nej, i så fall vad är din motivation till detta nej?
Sak 8
2. Se, jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring; jämväl över Juda skall det komma, när Jerusalem bliver belägrat.
>Jes. 51,17, 22. Mik. 4,11 f. Hab. 2,16.
3. Och det skall ske på den tiden att jag skall göra Jerusalem till en lyftesten för alla folk; var och en som försöker lyfta den skall illa sarga sig därpå.
Och alla jordens folk skola församla sig mot det.
Sakarja 14
1. Se, en dag skall komma, en HERRENS dag, då man i dig skall utskifta byte.
2. Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem; och staden skall intagas, och husen skola plundras och kvinnorna skändas. Och hälften av folket i staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden därav skall icke bliva utrotad ur
staden; >Jes. 13,16.
3. ty HERREN skall draga ut och strida mot de folken, såsom han stridde förr på drabbningens dag.
>Jes. 42,13
4. Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, gent emot Jerusalem, österut; och Oljeberget skall rämna mitt itu, mot öster och väster, till en mycket stor dal, i det att ena
hälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften därav mot söder.
5. Och I skolen fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellan bergen skall räcka ända till Asel; I skolen fly, såsom I flydden för jordbävningen i Ussias, Juda konungs, tid. Då skall HERREN,
min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig.
>Am. 1,1.
6. Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bliva borta, ty himlaljusen skola förmörkas.
7. Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer. >Upp. 21,25.
8. Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.
>5 Mos. 11,24. Hes. 47,1 f. Joel 3,18. Joh. 4,14. Upp. 22,1.
9. Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall HERREN vara en, och hans namn ett. >Mal. 1,11. Joh. 10,16.
---
Har du Sköld någon uppfattning om David Wilkerson
och hans syn på "Kingdom Dominon teologin"
http://www.tscpulpitseries.org/swedish/ts950828.htm
Den Passionerade Bruden
'Jesus varnade för att onda pastorer i de sista dagarna vill få bruden att somna. De försöker att ta bort hennes kärlek till Brudgummen genom att hävda: "... min herre dröjer"
'Hjärtat' i denna lära är 'Kingdom Dominion' - teologin.
Det är tron på att Kristus inte kommer tillbaka innan kyrkan tagit sin rätta plats i världen. Detta genom att vinna andlig auktoritet på de politiska områdena.
Ideen är att kristendomen kommer att ta över konst, vetenskap och utbildning, och förändra allt enligt Guds lag (eller mer riktigt, enligt Mose lag).
Det handlar om att lagstifta om helighet och rättfärdighet.
---
Vad anser du Sköld om "Citatet från 'Hebreiska rörelsen' och den profetia av Dean Cozzens, Open Church Ministries som de använder sig av:
'Lammets bröllop, slutmålet för hela den mänskliga historien, kan inte komma förrän bruden är redo. Och hon kan inte vara redo förrän hon har upptäckt sin rätta identitet och känner till vem hennes brudgum är och vem hon skapades till att vara.
Yeshua kommer inte att återvända förrän det har skett.
När bruden har gjort sig beredd för honom, kommer han
att återvända för bröllopet för att gifta sig och förenas med henne'.
'När bruden har gjort sig beredd för honom, kommer han
att återvända för bröllopet för att gifta sig och förenas med henne"
Mvh SLB
Tror man att församlingen måste nå "en viss bredd" eller "en viss nivå" för att Jesus ska kunna komma tillbaka tror jag det blir vilset.
Angående "bredd", så talas om "hedningarna i fulltalig skara". Men det gäller ju hela tidsperioden av hedningarnas tider och är ingen beskrivning av läget just inför att Jesus kommer tillbaka.
Någon "högre nivå", når inte Guds församling (De i vars hjärtan Jesus bor), än att de är räknade för rättfärdiga för Kristi skull och förlåtna sina synder i Kristi blodsoffer på korset.
Risken med att fokusera "bredd och nivå" på församlingen, innan Jesus ska komma, är att det kan istället fokusera och bejaka "den falska väckelsen", avfallet, som måste ske innan antikrist kan träda fram!
Där kommer däremott att vara "bredd och nivå", stora skaror, där under och tecken sker, som ska bedra jämväl de utvalda.
Vad som synes föreligga, när den sanne Jesus kommer , är avfall så till den grad, så han undrar om han ska finna tro, när han kommer.
Han kommer ju i slutet av antkrists plagiat, som falsk Messias och världsfrälsare.
Då är det knappast många sanna kristna som överlevt, utan som antaligen blivit slaktade för sin sanna tro på rätt Messias.
Inte lär det vara sann kristen väckelse då!! Utan en avfallets antikristliga väckelse!
Det är då den saqnne Jesus Kristus kommer och inte genom att kristenheten nått en viss "bredd och nivå" och inflytande på den politiska och andliga arenan, så att Han därigenom skulle kunna komma.
Men det är vad som kommer att möta oss i de förespeglingar,som den falska väckelsen, som egentligen är det avfall som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan, vill göra gällande.
I det skeendet är "Jesusmanifestationen", ngt väldigt kännetecknande, för ngt som man mnear sig vara väckelse och proklamation av Jesus, samtidigt som det sker tillsammans med villolära och villolärare.
Det är egentligen därmed en "annan Jesus och ett annat evangelium", dirigerad av antikrist ande som man manifesterar. Alltså avfallet som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan!!
HaFo
Kingdom Dominon teologin, att det behövs en speciell väckelse, bredd och nivå på den kristna församlingen innan Jesus kan komma tillbaka, är nu i "den faslka väckelse" och det avfall som nu under namnet av bl.a. "Jesusmanifestation", som tillsammans med villfarelse och dess företrädare går fram och vad som kommer att förbereda den falske profetens och antikrists landningsbana!
Denna falska väckelse, kommer att nå sin topp under den falske profetens och antikrists "istället för Kristus", framträdande på den politiska och andliga arenan.
De Kristna menar då, att nu har Kristus kommit tillbaka. Judarna menar sig i denne "istället för och falske Messias", se deras Messias som ska "upprätta riket".
En hel värld kommer andligt och politiskt att bli manipulerade och duperade till att tro, att nu har "världsfrälsaren" kommit. Och "världsväckelsen" (egentligen avfallet) når sin topp.
Det är detta, som nu under så vällovliga slogans som "att vara ett och älska varandra så världen kan tro". "Förverkliga Jesu bön om enhet". "Tillsammans evangelisera och vinna världen för Kristus", "tillsammans i skaror manifestera Jesus", som man egentligen samtidigt säljer ut sig till antikrists ande och hans förberedelse för sin ankomst och sitt plagiat av Messias och ett falskt upprättande av riket.
Och därtill säger de andliga ledarna numer bara ja och amen - eller?
HaFo
Jag tror inte att de som deltog i jesusmanifestationen gav uttryck för kingdom dominion theologi, de ville bara vittna om sin Herre och frälsare utan några hemska baktankar. Till manifestationen hade vår drottning skickat ett budskap och det jag läst av detta budskap var mycket bra.
Karin
Antagligen har Du rätt Karin! Men inte desto mindre, så i praktiken ingår det förmodligen i ett större skeende och då inte minst ichensatt av just Kingdom Dominion och dess förespråkare - eller?
I vart fall, så är det inte frågan om väckelse, utan en bejakelse av det avfall, som ska hälsa antikrist välkommen som Kristus, att manifestera Jesus tillsammans med villfarelse och dess företrädare! Tycker Du inte det Karin?
Om inte? Varför anser Du det vara väckelse och Jesusmanifestation, att gör det tillsammans med uppenbar villolära och villolärare, från både trosförkunnelsens och katolicismens företrädare?
Eller menar Du att katolicismen och trosförkunnelsen inte är villolära?
HaFo
Detta blir mitt absolut sista inlägg på den här sidan:
Jag tror inte att merparten av dem som deltog i manifestationen gjorde något annat än gav uttryck för sin tro. Sanna troende finns i alla sammanhang, ja även i trosrörelsen och i katolska sammanhang, bland kopter, syrianska kristna och ortodoxa, metodister, missionare efs-are osv. Jag vill inte och kan inte döma enskilda människor och det är faktiskt inte heller min uppgift.
Jag har så gott jag kunnat försökt förklara mina tankegångar men tydligen misslyckats och det är tråkigt. Men nu orkar jag bara inte hålla på längre. På väsentligheter -tråden klistrade jag nyss in en läsvärd artikel från Dagen och jag instämmer verkligen i den. Jag önskar alla allt gott!
Karin
Min fråga gällde inte det enskilda får, som av sina ledare, blivit lurad att tro, att detta skulle vara en manifestattion av Jesus, att samtidigt göra det till ett bejakande av villolära och villolärare.
Min fråga var:
Är inte katolicismen och trosförkunnelsen villolära?
Om det är, så är det inte frågan om väckelse, utan en bejakelse av det avfall, som ska hälsa antikrist välkommen som Kristus, att manifestera Jesus tillsammans med villfarelse och dess företrädare!
Märkligt att människor inte längre ser detta enkla självklara faktum.
När är man redo för att tillsammans med Jehovas vittnen, Mormoner, Buddhismen, Hinduismen och Islam ha en Jesusmanifestation tillsammans?
Det är samma antikristliga ande verksam där som i trosförkunnelsen och katolicismen.
Så kan man ha en Jesusmaanifestation, som egentligen är ett bejakande av detta avfall, så kan man nog också tids nog bejaka antikrists ande även i andra sammanhang.
HaFo
Fick ett mail som jag återger:
---
Detta är den oklippta versionen av det som Stig Andreasson skriver
http://home.no.net/vekkerop/menighetens.maktposisjon.i.endens.tid_av.stig.andreason.html
Drömmen om församlingens maktposition i ändens tid
Stig Andreasson
Religiösa illusioner
En av vår tids stora religiösa illusioner är utan tvekan den s.k. "herradömesför-kunnelsen." Inom vissa förgreningar av den nykarismatiska rörelsen, besläktade med trosrörelsen, har man börjat proklamera att en jättestor andlig väckelse står för dörren. Det gäller hela världen.
Den kristna församlingens inflytande skall bli utan motstycke i historien.
De troende skall ta herraväldet över både det andliga och politiska livet hos världens nationer.
Bakom denna tro på den förestående jättestora väckelsen ligger en bestämd lära, en teologi, som egentligen är en del eller en gren av trosrörelsens s.k. "framgångsteologi." Ofta kallas den "herradömesteologi" och den kan sammanfattas på följande sätt:
Då Adam föll i synd förlorade han det herravälde över jorden som Gud ursprungligen hade gett honom. Nu ser vi att den kristna församlingen håller på att växa sig så stark att den med Guds hjälp kan återta herraväldet över jorden.
Guds herradöme återupprättas i vår tid genom sanna kristna som fått en speciell Andens smörjelse. I praktiken sker då detta genom stora och omfattande väckelser och genom att kristna tar kontroll över media, skolor och politik.
När så den segrande, återupprättade församlingen upprättat paradisiska förhållanden på jorden kan Jesus komma tillbaka.
Herradömesteologins rötter
Redan hos Kenneth Hagin, ofta benämnd "trosrörelsens far", finner vi detta synsätt. "Synd, sjukdom och lidanden, andlig död, fattigdom och allt annat som är från djävulen härskade en gång över oss. Men nu, Gud vare tack, härskar vi över detta. Detta är herradöme (dominion)."
Eljest är det den s.k. "profetrörelsen" från Kansas City med Paul Cain i spetsen som starkast fört fram denna herradömesteologi. Man citerar då från början av kapitel 2 i profeten Joels bok där det talas om en mäktig här, som är oövervinnelig, som ingen kan stoppa och som intar landet.
Denna armé betraktas som en bild av och en profetia om den återupprättade, andesmorda församlingen som i de yttersta dagarna skall inta hela jorden.
De som låter sig ryckas med av den karismatiska vågen blir en del av denna segrande här. Paul Cain säger själv att det tidigare aldrig har funnits någon profet eller apostel i historien som haft en sådan kraft och smörjelse som dessa ändetidsprofeter kommer att ha. Hela nationer kommer att vända sig till Gud på en dag.
Dessa teorier framfördes egentligen först av den s.k. "särlaregnsrörelsen" (Latter Rain) som vi skall behandla i nästa artikel. Idag är de speciellt aktuella igen. Robert Tilton, en framstående figur inom trosrörelsen, sade vid ett tillfälle:
"Vi måste bli våldsamma för Gud och använda andligt våld som en positiv kraft. Vi kommer till att invadera allt. Vi kommer till att styra världen. Då Gud befriade Israels barn blev de överlastade med guld och silver.
Han har gett oss makt att skapa rikedom och vi ser redan att det sker. Jag tror att i de yttersta dagarna kommer inte de troende att sitta i baksätet på bussen längre."
En del av dessa tankar har nästan obemärkt trängt in också bland skandinaviska pingstvänner och nykarismatiker. En ledande person från den norska pingströrelsen yttrade nyligen på en större konferens:
"Vi skall inte vara nöjda med att sitta i baksätet då Gud har placerat pingstkristendomen i förarsätet." Det verkar nästan som ett eko från Robert Tilton, som vi just nu citerade.
Elittänkande och superkristna
Är detta verkligen något att varna för? Är inte allt detta ett uttryck för levande och erövrande tro? Ja, det är den stora frågan. Vi har inte rätt att fälla någon dom över enskilda personer, för vi kan inte läsa deras innersta tankar.
Men personligen kan jag inte varken säga "amen" eller ropa "halleluja" till dessa yttranden. Jag tror det är oerhört farligt när det som kallas
"pingstkristendom", det vill säga våra erfarenheter av Andens liv, på något sätt betraktas som ett sorts diplom som ger oss en framskjuten och ärofull plats i Guds rike.
Allt som vi får av Gud är ju nåd och ingenting annat. Alla Guds gåvor är uteslutande nådegåvor. Att motta och uppleva dem ger oss ingen högre status. Inga andliga välsignelser kan betraktas som troféer, förtjänsttecken, meriter eller bevis på att vi tillhör en andlig elit.
Det kan inte finnas utrymme för ett enda milligram av egen berömmelse på grund av det vi fått från Gud. Är man inte på väg att hamna i ett farligt elittänkande då man menar sig tillhöra den fraktion av kristenheten som Gud har placerat i förarsätet?
Tänk, om det behagar Herren att sätta andra i förarsätet, helt enkelt därför att de som ansåg sig självskrivna för den platsen är för "stora"? Vanligtvis är det ju större plats i baksätet, så det är möjligt att de "största" hamnar där.
Osökt kommer jag att tänka på bibelordet som säger: "Vem ger dig någon särställning? Vad äger du som du inte har fått? Och har du fått det, varför skryter du som om det inte var en gåva?" (1 Kor. 4:7)
Är det inte alltid så att det är de "ödmjuka som får nåd?" Och var i Bibeln finner vi att Guds församling skall sträva efter denna typ av herradöme som nu proklameras?
Paulus tycks ha en rakt motsatt uppfattning. Han skriver lite ironiskt till korintierna:
"Ni är redan mätta. Ni har redan blivit rika. Ni har blivit kungar och det utan oss. Jag skulle önska att ni verkligen hade regerat som kungar, så att vi kunde regera tillsammans med er." (1 Kor.4:8) Ja, detta är faktiskt ironi, för aposteln fortsätter:
"Det förefaller mig som om Gud hade ställt oss apostlar sist av alla. Vi är dårar för Kristi skull, ni är förståndiga kristna. Vi är svaga, ni är starka. Ni är ansedda, vi är föraktade."
(1 Kor. 4:9-10)
---
I urkristen tid var de kristna förföljda och föraktade. Apostlarna var behandlade som världens avskum. Idag förkunnar man att den sista tidens församling skall uppnå en nästan total maktposition i världen, men utan att utstå varken förföljelse eller förakt.
Falska profetior
Allt detta har naturligtvis fört med sig att vi med jämna mellanrum får höra särskilda profetior om den stora väckelsen som står för dörren i vår egen del av världen.
Det är företrädesvis predikanter från Amerika som dyker upp i Norden och som låter oss veta att Gud har talat till dem om den fantastiska väckelsen som är just bakom hörnet. Några av dem har uppenbarat både år och datum då detta väldiga skulle ske.
Jag besparar läsarna från konkreta exempel som kunde mångfaldigas. Jag bara undrar hur många sådana profetior våra dagars andliga ledare och karismatiska toppfigurer måste höra förrän de begriper att det hela knappast är något annat än munväder eller i bästa fall ett naivt önsketänkande hos svärmiska fanatiker.
Profetiorna går nämligen inte i uppfyllelse. Ibland kommer profeterna med förklaringar till detta. "Gud vill sända väckelse, men vi vill inte ta emot den", säger de.
Så går många kristna hem med dåligt samvete, övertygade om att de ännu inte äger de kvalifikationer som Gud kräver för att de skall få vara med i den jättestora ändetidsväckelsen.
Men det är inte bara genom direkta profetbudskap som den stora väckelsen förkunnas. Den kristna pressen följer samma linje.
"Nu är tiden inne. Skandinavien moget för väckelse" skrev en kristen tidning efter en av de senaste årens stora "väckelsekonferenser" i Norge.
De flesta kristna rörelser kämpar emellertid med samma problem både före och efter sådana konferenser. Tänk om kristenheten istället för att drömma om den framtida ändetidsväckelsen började tänka över varför det nordiska väckelsearvet till stor del gått förlorat!
Det är särskilt allvarligt att flera av den stora väckelsens profeter ibland visat sig mycket hotfulla. Några av dem har sagt att sjukdom och död kommer att drabba dem som vågar kritisera de "andesmorda tjänare" som förkunnar församlingens storhetstid i tidsålderns avslutning.
Denna hotfullhet är knappast ett kännetecken på ett kristet sinnelag. En annan sak som gör det svårt att framföra kritiska synpunkter på herradömesteologin är att man automatiskt blir stämplad som en fiende till väckelse.
Trots detta vågar jag komma med några anmärkningar och en hänvisning till Bibelns enhetliga budskap.
Historiens lärdomar och Bibelns budskap ger oss klarsyn.
Först vill jag bara ställa en mycket enkel fråga: När uppstod det väckelse någonstans därför att någon kom och predikade: "Nu blir det väckelse"?
Hans Nielsen Hauge var redskapet till ett stort andligt uppvaknande i Norge. Men han reste inte omkring och förutsade att en väldig väckelse skulle komma. Han predikade Guds Ord till omvändelse och frälsning för sin samtids människor.
Charles Finney reste inte omkring i amerikanska städer och nybyggarområden och profeterade om en kommande stor väckelse. Han predikade evangelium och många vaknade ur syndasömnen och blev frälsta.
Tusentals Herrens vittnen, som inte fått samma framskjutna plats som dessa män, har upplevt detsamma inom sina givna arbetsområden.
Människor blev vunna för Gud och kristna församlingar växte fram - inte därför att man hade en speciell teologi om ändetidsförsamlingens stora framgång - utan helt enkelt därför att man släppte evangeliet löst.
Vi har all orsak att förvänta oss andeutgjutelse. Bibelns löfte härom gäller de yttersta dagarna som vi utan tvekan lever i. Men läser vi Bibeln noggrant finner vi att den yttersta tiden omfattar hela perioden mellan Jesu första och andra ankomst.
Av utrymmesskäl kan vi inte just nu göra ett utförligt bibelstudium om detta. Men enligt Bibeln har Gud inte förändrat sitt sätt att behandla mänskligheten från Pingstdagen och till idag.
Gud har alltid velat och vill fortfarande att alla människor skall bli frälsta. Det ville han i urkristen tid. Det ville han på medeltiden. Det vill han varken mer eller mindre också idag.
Men på grund av att religion och kultur är mycket annorlunda i olika delar av världen kommer den andliga väckelsen alltid att variera både i djup och bredd från tid till annan och från land till land.
Så har det alltid varit. I Korint sade Herren till Paulus: "Jag har mycket folk i denna stad." Framgången för evangelium blev där ganska stor. Men i Aten var det bara några få som tog emot frälsningens budskap. Orsakerna lämnar vi därhän.
Idag är det likadant. Det är lättare att grunda en ny församling i Kalifornien än bland muslimer i Turkiet. Hur stor väckelsen blir på det ställe där Herren har placerat oss är vi inte herrar över.
Vad Gud söker hos oss är trohet i uppgiften. Men det är klart att vi skall räkna med att han skall verka med sin Ande där Ordet förkunnas.
Bibelns bild av ändetiden är emellertid inte entydig. Den talar inte bara om andeutgjutelse utan också om avfall från tron, tilltagande laglöshet och svåra tider. Den talar även om dom och katastrof.
Vari består församlingens saliga hopp?
Är det att vi som Guds församling skall få makt och herradöme över hela jorden genom att Guds kraft i oss blir helt oemotståndlig? Detta är innebörden av herradömesteologin.
Den skiljer sig förresten inte nämnvärt från den gamla liberala teologin enligt vilken Guds rike skulle komma till vår jord genom kyrkornas sociala och filantropiska verksamhet.
Visst skall vi satsa både på nödhjälp och evangelisation. Men församlingens saliga hopp består inte i tron på sin egen framgång i tidsålderns avslutning. Nej, det saliga hoppet är och förblir Jesu återkomst.
Han skall komma för att hämta sin brud och sedan för att upprätta sitt fridsrike på jorden. Herradömesteologins stora misstag är att man tillämpar Bibelns bild av fridsriket, alltså 1000-årsriket, på vår nuvarande tidsålder.
Målet för församlingens arbete i vår tidsålder är inte hela världens omvändelse och pånyttfödelse utan förkunnelsen av evangelium till alla folk.
Det är sant att det skall komma en tid då "jorden skall bli full av kunskap om Guds härlighet, så som vatten täcker havets djup." (Hab.2:14)
Men detta blir verklighet, inte genom församlingens verksamhet i denna tidsålder, utan genom Jesu återkomst.
Frälsaren själv gav sina lärjungar löfte om att de skulle få vara med i den nya tidsåldern "...när världen födes på nytt, då när människosonen sätter sig på sin härlighets tron," (Matt. 19:28)
Det ord som här brukas är "palingenesia", som egentligen betyder "den nya världen." Jesus talade då om den nya världsordningen, hela världens pånyttfödelse. När skall detta ske?
Jesus säger tydligt att det skall ske i samband med att han sätter sig på sin härlighets tron. Gudsrikets fulla seger blir alltså inte verklighet förrän Konungen själv kommer tillbaka.
av Stig Andreason
Hentet fra http://www.maranata.se/tidningen/2003/3-03/granskning.html
---
HaFo komentar:
Stig undrar:
"När uppstod det väckelse någonstans därför att någon kom och predikade: 'Nu blir det väckelse'?"
HaFo:
Jo, i trosförkunnelsens förförande lära om att, "Du ska få vad Du tror och bekänner Dig till".
Alltså måste ju väckelse tros och bekännas för att det ska ske!!
Vilket bedrägeri! All form av väckelse sker när människor i sina hjärtan ropar efter Gud. Och det "ropet uppstår", där ett sant evangelium blir förkunnat, och inte därför att man "tror och bekänner sig fram till väckelse".
Det som nu idag sker i spåren av denna "tro och bekännelse - väckelelse", är fylld av förförelse och avfall!!
Stig:
"Jesus talade då om den nya världsordningen, hela världens pånyttfödelse. När skall detta ske?
Jesus säger tydligt att det skall ske i samband med att han sätter sig på sin härlighets tron. Gudsrikets fulla seger blir alltså inte verklighet förrän Konungen själv kommer tillbaka."
HaFo:
Så alldeles riktigt och sant. Men låt oss då inte bedras av plagiatet, en annan Jesus, en i stället för Kristus - antikrist - som FÖRST kommer och som ska försöka få oss att tro, att nu har "världsfrälsaren kommit".
HaFo
Citerar från den Norska hemsidan:
http://www.mamut.net/livifrihet/
---
Inlägg 1
Skal menigheten bli sterk og overta styringen av verden? Eller er dette forløperen til antikrist?
Herredømme-Teologi. Et endetids tegn?
Er det Guds mening at vi som er kristne skal overta styring med denne jord og sette den i fullkommen stand, slik at når Jesus kommer er alt som i Eden før syndefallet? Eller er dette forløperen til Antikrist?
Av Jon Tore Lie
"For mitt rike er ikke av denne verden."
I deler av den karismatiske bevegelse har vi gjennom de senere år sett fremveksten av en type teologi som vi kan kalle herredømmeteologi.
Selv om den ikke tydelig presenteres som en egen lære, så har mye undervisning, litteratur og lovsanger hatt understrømninger av denne nye og, etter min mening, ubibelske lære.
1. Hva er herredømmeteologi?
Innholdet i denne læren kan kort sammenfattes på denne måten: Da Adam syndet, mistet han det herredømmet Gud hadde gitt ham. Men nå ser vi at Kirken/Menigheten vokser fram til en mektig organisasjon som ved Guds hjelp vil ta herredømme over jorden igjen.
Dette herredømmet gjenopprettes i våre dager gjennom de sanne kristne som har en spesiell salvelse fra den Hellige Ånd. I praksis skjer dette gjennom store og omfattende vekkelser og ved at de sanne kristne tar kontroll over media, skole og politikk.
Når så den seirende kirke har opprettet paradisiske tilstander, kan Jesus komme tilbake.
2. Hvor kommer herredømmeteologien fra?
I Joels bok kap2. 1-11 leser vi om en mektig hær som stormer frem. Det beskrives av profeten som en hær av soldater som inntar landet som ligger foran dem (v.3-5). Intet kan stoppe dem (v.8), og folkeslag skjelver (v.6). Det er en armé med høy disiplin (v.8a) og som virker uovervinnelig og ustoppelig (v.8b,9). Til og med himmel og jord påvirkes av denne fryktinngytende hær (v.10).
I de sammenhenger hvor herredømmeteologi forkynnes blir denne armé tolket som en profeti som peker fram mot en menighet som i de siste dager blir reist opp av Gud. Og denne oppreiste/salvede menighet blir man gjennom den karismatiske bevegelse en del av.
Paul Cain sier at denne armé vil bli så mektig at "ingen demon, ikke noe menneskeskapt system, ingen fiende vil kunne stoppe, hindre eller motstå dem"
Jonathan David skriver i sin bok "Apostoliske strategier som forvandler nasjonene" på side 35:
"Jesu menighet vil bli det tydeligste eksemplet på hans rikes herredømme og autoritet....Nå vil vi få se en generasjon storme fram som har blitt gjemt under hans hule hånd. De vil innta jorden som sin arvedel...De vil bære en apostolisk salvelse for å innta by etter by.(min utheving)
Overskriften på side 62 lyder :"En regjerende territorial menighet." Og under punkt C. sier David:
Den (menigheten) utøver territorial kontroll over regionen. En regjerende menighet utøver denne territoriale kontrollen og innflytelsen over hele regionen, og blir inngangsporten for at Gud og hans englehær kan nå inn i den byen og regionen.
Hele denne boken har som tema at menigheten med apostoliske ledere i spissen skal innta byer og land. Bare man lærer seg de rette strategier er det intet som kan stoppe dem.
Et av de mest påfallende trekk ved denne læren er at det hevdes at det i de siste tider vil stå frem apostler som vil gjøre større ting en det Peter, Paulus og til og med Jesus gjorde.
Bob Jones sier at "Gud har spart det beste til denne generasjon gjennom blodlinjene til denne generasjon som vil være ledere i endetidsarmeen."
Paul Cain sier det slik: "Det har aldri levd noen profet eller apostel som kommer opp mot disse individer i Herrens store hær i disse siste dager.
Ingen, verken Elias, Peter, Paulus eller noen andre, har hatt den kraft som skal hvile over denne store hær". Og videre hevder Jones at "salvelsen over endetidsprofetene vil være ti ganger større en det Moses hadde."
Det hevdes at tegn og under vil følge de kristne i disse siste tider. Den sørkoreanske pastoren Che Ahn som ble salvet og innsatt til apostolisk tjeneste i November -98 sier "Ta imot fornyelsen.
Se hva Gud gjør og følg ham. Gi hele ditt liv til det. Når skal vi gi oss? Når skyggen vår helbreder de syke!"(min utheving)
"Alle syke vil bli helbredet, døde vil stå opp og nasjoner vil vende seg til Gud på en dag." hevder Cain.
Og han fortsetter: "Fotballarenaer vil være fylt av tusener av mennesker ... De har ikke spist og de taler under den veldige kraften...Så du det på nyhetene?
Så du de som svevde? Så du de som stod i en låst stilling i 24 timer og sang lovsanger og tilba Gud?.. Det ser ut som om hele verden vender seg til Gud." (min utheving)
Kenneth Hagin sier det slik: "Ja, synd, sykdom og lidelser, åndelig død, fattigdom og alt annet som er fra djevelen hersket en gang over oss. Men nå, takk til Gud , hersker vi over de. For dette er dager av Herredømme ("Dominion")"
David Yongi Cho sier: "Vår verden får i dag oppleve Kristi herredømme gjennom menighetens utøvelse av autoritet, og da særlig i forbønn. ...På denne måten kan denne verden bli underlagt Guds rikes kontroll slik at det blir synlig." (min utheving)
John Arnott fra Toronto Airport Christian Friendship sier at:
"Toronto-bevegelsen er kanskje det siste store scenario som leder til den største innhøstning som verden har sett og som fører til Jesu komme."
John Kilpatrick, som er pastor i Pensecola menigheten Brownsville assembly of God, sier at vekkelsen der "kommer til å bli en nasjonal oppvåkning." Og han truer alle som kritiserer denne vekkelsen og kaller dem djevler.
I Norge og Sverige ser vi flere eksempler på en slik "herredømmetenkning":
Den videregående skolen på Levende Ord i Bergen skriver i en artikkel om åpningen av skolen i -97 følgende:
"Vi tror det kommer elever ut fra denne skolen som har den samme ånd som Daniel, og er kvalifisert for høye posisjoner i samfunnet. ... Alle skal jo ikke bli statsminister. Vi må inn i alle områder av samfunnet,...." (min utheving)
Leder i "Ungdom i Oppdrag" (UIO) Alf Magnus skriver i Magazinet hva som er målet med menigheters virksomhet.
Etter å ha slått fast hvor stort det moralske forfall er i samfunnet hevder han:
"Før syndefallet skjedde Guds vilje uinnskrenket og den tilstanden skal gjenopprettes. Den enkelte og menigheten er en base for utbredelsen av Guds rike, og da er målet at gudsrikets tanker skal gjennomsyre alle arenaer i samfunnet (min utheving ).
Når man praktiserer gudsrikets prinsipper, vil man oppleve velsignelse selv om man ikke er troende" sier UiO-lederen.
Kjell Søberg skriver:
"Vårt løftesland er at vi sammen med Jesus skal få hele jorden til arvedel. Men ...løfteslandet er okkupert av åndsmakter inntil Guds tid kommer, da de drives ut av de hellige som er salvet av Guds ånd...
Svaret på en ulovlig okkupasjon er krigen ledet av guds ånd: bestemt, uavbrutt, aldri-gi-opp-krig. Hvordan skal vi ellers komme inn i de okkuperte områder som vi er rettmessige arvinger til?"
"Vi må bli voldsomme for Gud og bruke åndelig vold som en positiv kraft," sier Roberts Liardon og han fortsetter "Vi kommer til å innvadere alt. Vi kommer til å styre verden, og det er slik det burde være". (min utheving).
I 1984 deltok Pat Robertson på et TV-seminar der Robert Tilton uttalte "...Da Gud utfridde Israels barn, ble de nedlesset med sølv og gull... Han har gitt oss makt til å skape rikdom, og vi ser allerede at det skjer, og jeg tror at i disse siste dager kommer ikke den troende til å være i baksetet på bussen lenger! Vi er Guds rettferdighet!"
Robertson har som kjent senere stilt som presidentkandidat i det kommende valget i Amerika. Og gjennom sin "Christian Coalition" har han samlet store mengder karismatiske kristne, 70 millioner i følge si egen Web-side, og med et budsjett på 21millioner dollar.
Pat Robertson "Det skjulte riket" Thomas Nelson Publishers. 1988 organisert ved Datec Design, Kvinesdal 1 Ibid s199
3. Hvilke konsekvenser får den for medlemmene?
Gjennom denne forkynnelsen dannes et bilde av en seirende menighet som består av åndelige supermennesker.
Et tragisk og ekstremt eksempel på dette er beskrevet i avisen "Dagen" mandag 3. April i år: Det ble i -86 dannet en "Hellig Ånd bevegelse" i Uganda av en healer ved navn Alice Lakwena.
Hun fikk sine tilhengere til å gå mot hovedstaden Kampala for å ta makten i landet. Gud ville sørge for at de nådde sitt mål forkynte hun. Resultatet var at mange ble drept av regjeringsoldater.
Selv om vi ikke ser like dramatiske konsekvenser av en slik teologi her i Norge, er ikke problemet hos oss av den grunn bagatellmessig:
Tydeligst ser vi det gjennom den "nå-er-det-like-før-det-bryter-løs-teologi som stadig forkynnes gjennom kurs, konferanser, lovsangsmøter, bønnemøter, cellegrupper og husfelleskap.
Stadig gjentas det at store mengder av mennesker snart vil strømme til våre kirker. Ved å hevde at det har startet vekkelse andre steder i verden, at tusener er blitt frelst og at det nå er vår tur, bygges det opp store forventninger til at dette er Guds vilje og at det derfor vil gå i oppfyllelse.
Mange av profetiene er fremsatt i store møter, ofte i forbindelse med besøk av predikanter fra Amerika, og utgitt både i bladform og på kassetter. Profetiene har på den måten nådd en masse mennesker.
En alvorlig konsekvens av alt dette er de psykiske problemene mennesker kan få når de etter å ha bygget opp store forventninger om noe som skal skje, opplever det motsatte.
Det kan for eksempel dreie seg om bitterhet mot Gud og mennesker som man føler har sviktet en, skyldfølelse for selv å hindret vekkelsen i å bryte ut, forsøk på å "glatte over" det man har vært igjennom ved bruk av benektelse og fortrengning, eller depresjon fordi man ikke finner noen vei ut av "uføret".
De kan også ty til den "løsningen" på dette dilemmaet som tilbys nettopp fra de som stod for forkynnelsen:
"Vekkelsen har faktisk startet, nå må bare menigheten ta den ut", eller:
"Vekkelsen allerede er en realitet men kan bare sees med troens øyne". I virkeligheten dreier det seg om et vrangforestillinger som i "beste fall" fører til at man skammer seg over at man ikke er nok troende, i verste fall bringer en inn i psykosens verden.
Predikanten Dick Reuben fra den såkalte vekkelsen i Pensacola sier i flg. avisen "Norge i Dag" på Hedemarkstoppen at "Gud vil ha vekkelse men vi holder igjen. Problemet ligger hos oss, ikke hos Gud" (Min utheving)
Jeg synes selv dette også minner om den "knipen" Jehovas Vitner kom i da de før 1914 forkynte Jesu tilbakekomst i 1914, men så i etterhånd måte "presisere" at det dreiet seg om en usynlig tilbakekomst.
4. Kritikk av herredømmeteologien.
a) Falsk enhet.
For at man skal nå målet med herredømme over jorden, er det en forutsetning at forskjellige retninger og organisasjoner innenfor kristenheten møtes og blir forent.
I den forbindelse viser man gjerne til Jesu yppersteprestlige bønn i Joh. 17 der han ber om at alle troende må være ett. Dette oppleves som rett og godt av mange kristne. Men er det en organisatorisk og synlig enhet han mener?
Det som vi har i kraft av troen på Jesus er en åndelig og usynlig enhet. Dvs. at Gud har sin menighet på jorden på tvers av alle retninger og innenfor alle bevegelser.
Alle mennesker som med et oppriktig og ydmykt hjerte, og med den tro de har, søker frelse og tilgivelse hos Gud, blir et likeverdig medlem i Guds store familie (jf. Rom. 2),
uansett hva slags organisasjon de måtte tilhøre, og hva organisasjonen de tilhører lærer. Dette innebærer at en organisasjon som måtte forkynne den "rene" sannhet i seg selv ikke kan være noen garanti for at alle medlemmene tilhører Guds usynelige menighet.
Det innebærer også at det i mange (eller kanskje til og med alle) menigheter som gir seg ut for å være kristne, men som av "folk flest" ikke oppfattes å tilhøre "det gode selskap", finnes fullverdige medlemmer at Guds usynlige menighet!
Det finnes heller ikke noe grunnlag ut fra skriften å hevde at Gud på spesielle måter utvelger, velsigner, frelser eller åpenbarer seg for organisasjoner.
Nei, frelsen kommer til det enkelte menneske som søker Gud for tilgivelse for sine synder og blir født på ny.
Frelse er ikke avhengig av at man tilhører et bestemt trossamfunn eller menighet men at man tror på Jesus. Det er en farlig villfarelse dersom man tror at min menighet/organisasjon er det som vil bringe meg til himmelen.
Gud vil heller aldri ta for seg en gruppe mennesker, en by eller et land og frelse innbyggerne mot deres vilje.
Det aldri har vært noe poeng for Gud å skape et organisatorisk, verdensdekkende og synlig fellesskap.
I NT snakkes det bare om lokale menigheter som er "de kristne som bor sammen i et gitt område" og at ulike menigheter, og de enkelte kristne innen den enkelte menighet, må regne med ulike former for uenigheter (læremessige motsetninger, personlige motsetninger etc) der det ligger en utfordring i det å kunne "akseptere hverandre", "tåle hverandre" og "refse hverandre".
Det som skjer i dag i tilknytning til den karismatiske bevegelse er at man går inn for en "verdensomspennende enhet".
En slik enhet er ikke bare ubibelsk. I tillegg maskerer den faktiske motsetninger mellom kristne.
Jesus forkynte at hans rike ikke var av denne verden. Det jødiske folk ville gjøre ham til sin leder men det var ikke derfor han var kommet.
Når dette gikk opp for folket vendte de seg mot ham. Kirken kan ikke ta Jesu plass. Først når han kommer igjen vil fredsriket kunne opprettes.
Resultatet av en slik ubibelsk enhet kan ikke bli annet en "splid og uorden". Venner står mot hverandre og familier har blitt delt.
Dette har vært frukten bl.a. av Toronto-bevegelsen. Det er derfor en fare for at man bygger en falsk enhet dersom man ikke går tilbake til utgangspunktet for uenighet og tar et oppgjør med ubibelsk lære og praksis, slik at det som skiller de troende kan komme frem i lyset og ikke holdes skult.
b) Bibelen forkynner trengsel i de siste tider.
Ingenting i Guds ord tilsier at de siste tider vil være en tid der det vil være misjon og fremgang for evangeliet.
Og det er ingenting i Bibelen som tyder på at endetiden vil være preget av at mange mennesker blir frelst. I Matt 24,37 sier Jesus:" Som det var i Noahs dager, slik skal det være når menneskesønnen kommer."
1.Mos.6,5 beskriver mennesket i de dager slik:
"Herren så at menneskenes ondskap var stor på jorden. Alle tanker som rørte seg i deres hjerter var onde dagen lang."
Tvert i mot forteller Bibelen om trengsler, frafall og forførelse av Guds folk. Derfor spør Jesus om han vil finne troen på jorden når han kommer igjen. (Luk. 18,8).
d) Jesus kommer overraskende på oss.
Jesus sier han skal komme som en "tyv om natten". Læren om vårt herredømme over denne jord kan gjøre mennesker mindre oppmerksom på de endetidstegn som Guds ord forteller skal komme foran Jesu gjenkomst og opprykkelsen.
Dette kan være nærmere i tid enn vi aner. Derfor er det viktig å huske mesterens formaning om at vi må våke og be og "se til at ingen forfører oss".
d) Feil fokus.
Herredømmeteologien innebærer en helt ny måte og se vår jordiske tilværelse på. Den bygger på at vi må ta kontroll over vår tilværelse her på jorden og forandre den til det bedre før Jesus kan komme.
Det kan føre til at vårt fokus blir rettet mot det å forandre samfunnet i stedet for å rette vår oppmerksomhet mot Jesus og hans komme og det å møte mennesker med kjærlighet.
e) Viljefrihet
Ved å henvise til at Gud vil at alle mennesker skal bli frelst blir vi innbilt at vi gjennom intens bønn kan tvinge fram en vekkelse som mer eller mindre skal "velte" over alle mennesker.
Dermed blir det ikke lenger snakk om Guds suverene inngripen, men et resultat av menneskelige anstrengelser.
For bønn er ikke et maktmiddel vi kan bruke til å tvinge eller manipulere Gud til å gjøre det vi vil, uansett hvor gode hensikter vi måtte ha.
På denne måten glemmer vi at et menneskes frelse er avhengig av at man gjør et selvstendig valg basert på en erkjennelse og en akseptering av Jesu forsoning på Golgata.
Og uten at et menneske går inn i en slik prosess, men i stedet bygger på en overfladisk vekkelsesbølge, blir troen bygget på sandgrunn.
Det er derfor helt avgjørende at en trosbeslutning (med eller uten en etterfølgende "vekkelsesbølge") skjer på grunnlag av en forkynnelse av Guds ord der mennesker får presentert det evangeliske budskapet på en klar og tydelig måte.
Å la seg "rive med" uten å tenke igjennom konsekvensene på forhånd er også noe Jesus advarer mot (Luk. 14, 25-35).
f) Det er et sterkt preg av elite-tenking i denne forkynnelsen.
Gjennom "oss" (den karismatiske bevegelse) skal det komme en verdensomfattende vekkelse. Ved å skille mellom 1. klasse-kristne og 2. klasse-kristne, legges det opp til klasseskille i Guds menighet, noe som bryter med bibelens prinsipp om at vi alle er likeverdige brødre og søstere.
g) Supermennesker
Dersom en forkynnelse fokuserer på at vi tilhører en kirke som "seirer" på alle områder så skaper dette et feil bilde av hva bibelen sier om hvordan våre liv skal være.
Jesus forteller om tolleren som gikk bort rettferdig etter å ha slått seg for brystet og bekjent sin synd. Fariseeren med løftede hender var ikke rettferdig, for han hadde tro på seg selv.
Og Paulus roste seg ikke av sin styrke og kraft men av sin svakhet.
I sterk kontrast til dette står ledere fra trosbevegelsen som hevder at vi er Guder og
små messiaser.
Benny Hinn sier for eksempel at "Kristen betyr salvet og derfor er du en liten Messias som vandrer på jorden."
Morris Cerullo har frekkhet nok til å hevde at "Når du ser på meg ser du ikke Morris, du ser på Gud du ser på Jesus"
Når man leser Joel Kap.2 v.1 og 11 ser vi at den armê som beskrives ikke er menigheten, men en hær som Gud sender ut når han skal holde dom over folkene.
h) Vi forlanger av Gud
Jo mer man hører på forkynnere i den karismatiske bevegelse, jo tydeligere blir det at mange av dem krever Guds rike og dets velsignelser her og nå.
De oppfordrer sine tilhengere å gjøre krav på det som rettmessig tilhører dem. Det være seg penger, helse, autoritet eller andre ting som mennesker har det med å ønske for seg selv her på jorden.
Benny Hinn sier det slik:
"Jeg blir syk av å høre om gater av gull i himmelen. Hører jeg det en gang til så kommer jeg til å kaste opp. Jeg vil ha det NÅ!"
De første kristne var ikke preget av at de eide mye og hadde stor innflytelse men av fattigdom forfølgelse og drap. Men de stolte på Gud og hans løfter.
i) Løftene oppfylles ikke
Forts
Forts från den Norska hemsidan:
http://www.mamut.net/livifrihet/
Inlägg 2
For mange falske profeter vil stå frem og føre mange vill sier bibelen. Ja forførelsen vil være en fare selv for de utvalgte.(Matt 24)
For mer en 2000 år siden advarte profeten Jeremia mot falske profeter. Gjennom ham talte Gud og advarte folket. Jeremia 23. 15-32 er vel verdt å lese.
Når Guds folk tok i mot falske profeter gikk det dem ille. Og advarslene taler og til oss i dag.
Er Gud plutselig begynt å lyve, har vi misforstått budskapet eller er disse profeter falske? Ser vi hva Guds ord sier i 5.Mos 18,22 er det siste som er tilfelle. Der står det:
"Når en profet taler i herrens navn, og det han sier ikke skjer og ikke går i oppfyllelse, da er det ikke et ord fra Herren. Det er profeten selv som har vert frekk nok til å tale og da skal du ikke være redd ham."
j) Falske ånder
Kristendom gjennom disse bevegelser er ikke et spørsmål om å høre sunn bibelundervisning og bygge sin tro på å det, men å åpne for fenomener med okkulte innslag og farlige psykologiske effekter.
John Arnott prøver å berolige sine tilhengere ved å be dem ikke "Drømme om at de blir forført", mens Bibelen sier oss i 1.Joh.4,1:"Prøv åndene om de er fra Gud. For det er gått mange falske profeter ut i verden"
k) Dårlig frukt
Etter mange år med karismatisk bevegelse, profetier om vekkelse, Toronto-møter osv. ser det ut til at det åndelige og moralske forfall i samfunnet likevel øker.
Til tross for at Gud angivelig de senere år har kommet med sin ånd på en ny og sterk måte, så har kristendommens innflytelse minket.
Latteren fra Toronto-møtene har stilnet, men har verden blitt et bedre sted? Vi hører tall blir nevnt: "20 000 tusen har blitt frelst som en følge av vekkelsen i Toronto!"
l) De kristne blir møtt med avsky
I stedet for at denne bølgen har ført til at kristendommen har fått en større innflytelse her i Norge, har den tvert i mot etterlatt seg en rekke mennesker med åndelige og psykiske problemer som belaster det offentlige hjelpeapparatet og som på ingen måte er noe "godt vitnesbyrd".
Ufrelste mennesker jeg møter ser med avsky på forsamlinger der de har opplevd manipulerende ledere som skaper suggererende effekter for å bringe menigheten til ekstatiske nivåer.
Nyhetsinnslag fra Toronto-møter fikk mange til å utbryte at :" De kristne er blitt gale".
m)Loviskhet.
Gud gav menneskene de 10 bud og vi greier ikke å holde dem. Det siste vi trenger er nye regler og krav som skal kunne forandre denne klode til paradis.
Mannsbevegelsen "Promise keepers" har i boken "syv løfter for en mann som holder ord" lansert 7 nye bud som menn over hele verden forplikter seg til å holde.
Dette skal så i neste omgang få konsekvenser for samfunnet rundt oss. En navlebeskuende tilværelse der man kjemper mot sin syndige natur og går på nederlag etter nederlag er det sannsynlige resultat av en slik lære.
n)Israel frarøves løftene.
Guds løfter til Abraham, Isac og Jakob er nevnt flere ganger i det gamle testamentet og gjentatt i det nye testamentet.
Men herredømmeteologi erstatter menigheten med Israel. Når man hevder at Jesus regjerer ved menigheten i dag, så frarøver man Israel det løfte de har om at Jesus en gang skal regjere som Jødenes konge.(Luk 1,33 Sak 12,10)
Den kjente amerikanske skribenten Dave Hunt skriver:
"Gjennomrettet paradis.
Da Adam og Eva ble kastet ut av Edens hage for sitt opprør, ble livets tre voktet av det flammende sverd som er Guds straffedom.
Mennesket flyktet fra dette sverdet, for det ville bringe evig død. Verden har bøyd seg unna og klaget over at en slik dom er for hard, og til og med nektet for at det er reelt.
Men det er ingen vei utenom dommen. Mennesket må bli født på nytt og bli og bli født inn i Guds familie.
En gang ble en fullkommen ren og syndfri person, som er både menneske og Gud, ført frem for sverdet og fikk stukket det gjennom hjertet for vår skyld.
Blodet hans kvelte flammen og gav tilgang til livets tre. Han er Veien, Sannheten og Livet for alle som tror at han tok Guds straffedom på seg i deres sted.
Utrolig nok har verden forkastet ham og stukket sitt eget sverd av hat og stolthet gjennom hans hjerte.
For å akseptere hans offer må man innse sin synd, se at guds straff var rettferdig, og dessuten at gjenopprettelsen til samfunn med Gud bare kommer som en gave av nåde ved Jesu død i vårt sted.
Stolthet har hindret mennesker adgang til Gud og frarøvet dem Guds nåde, tilgivelse og det evige livet han tilbyr.
Konger og prester, religiøse og humanistiske guruer, miljøvernere, antropologer, psykologer, sosiologer, revolusjonære, og politiske leder av alle farger har tilbudt sin løsning.
Det er, har de lovet, en vei utenom dommen. Paradis kan opprettes dersom vi alle samarbeider, elsker hverandre deler likt og ikke minst følger dem. Men selvforbedrings oppleggene deres har sviktet. Det er ondskap kamuflert som godhet og verdens lidelse har økt.
Gud er tålmodig, men hans dom kommer til sist. Ondskapen var så stor i Noahs dager at Gud til sist renset jorden med en flom. Ondskapen i Sodoma og Gomorra skapte en slik stank at Gud utslettet dem med ild...
Gud er ikke spottet. Hans tålmodighet begynner å bli tynnslitt. Millioner av barn er drept i mors mage, ekteskapet er latterliggjort, sex, vitenskap og nytelse er tilbedt.
Alle typer perversiteter blir akseptert og brakt inn for Guds ansikt. Dommen må falle over en verden som kanskje er ondere en den var på Noahs og Lots tid.
Hvor nært er Jesu komme?
Paradis vil gjennoprettes. Et nytt univers vil bli skapt. Men den rensende dommen må komme først. Den rettferdige harme og velfortjente straff kan ikke vente mye lenger.
Priset være Gud! Han har lovet at opprykkelsen kommer før Guds vrede og hevn utøses over denne verden. Vi må være veldig nært denne vidunderlige begivenhet, og dessverre, den skrekk den vil være for vanntro mennesker. "
5. Hvordan bør kristne forholde seg til herredømmeteologien?
Mennesker løper frem til en plattform i et begeistret møte hvor man blir suggerert inn i massehysteri og hypnoselignende transer.
Kan man si at de er frelst? Hva, eller hvem har de egentlig tatt i mot? Når man har fått dette "kicket" er man da frelst? I verste fall kan dette være å lure mennesker!
Mange av de moderne vekkelsesmøter inneholder mye lovsang, vitnesbyrd, manifestasjoner av forskjellig art, og av og til underholdning slik som i UiOs "impact tour" der muskelmen og folkedans ble brukt for å trekke folk .
Men uten at evangeliet forkynnes klart og tydelig kan ikke mennesker lære å kjenne den Jesus de tar i mot.
"Impact tour" har og lansert en essens av herredømmeteologien når de skriver på plakatene sine "Its your world. Take it!"
Gjennom de nye karismatiske bevegelser som Toronto og Pensecola har et nytt syn på den hellige ånd blitt akseptert av mange frelste.
Man snakker om en fornyelse og en forfriskning av ånden. Og at DHÅ besøker oss på en ny kraftfull måte, og at dette skaper manifestasjoner og helbredelser.
Men hvorfor har Gud holdt dette tilbake i alle disse år? Har de kristne bedt og fastet for lite? Er det i så fall de troendes ansvar at mange har gått fortapt?
Vårt ønske er ikke å være negativ eller kritikksyk men å se fakta i øynene og være på vakt mot farene.
Det ser ut til at man glemmer at vi som troende har DHÅ boende i oss. Han kommer ikke igjen og igjen, men er hos oss hele tiden. Vi er fylt av Guds Ånd og trenger ikke reise verken til Toronto eller Pensacola for å motta den!
Så gå ikke over bekken etter vann: Gud har allerede i Kristus velsignet deg med all Åndens velsignelse i himmelen (Ef. 1,3).
La deg heller ikke friste til å være med på "store ting", men rett i stedet oppmerksomheten mot hvordan du på en enkel måte kan praktisere din kristne tro i hverdagen:
"Menneske, Herren har jo sagt deg hva godhet er, og hva han krever av deg: at du skal gjøre det som er rett, vise trofast kjærlighet og vandre ydmykt med din Gud." (Mika 6,8)
Mitt råd er: "La dere ikke så lett bli drevet fra vett og sans" (2.Tess. 2,2).
Og: "Vær tilfreds med det dere har. For Gud har sagt: Jeg slipper deg aldri og svikter deg ikke" (Hebr. 13,5).
I et av sine møter med fariseerne sier Jesus.
"Guds rike kommer ikke på en slik måte at en kan se det med øynene. Ingen vil kunne si: Se her er det eller der er det. For guds rike er iblant dere" Luk. 17,20-21.
(noen oversettelser bruker ordet "inne i" i stedet for iblant. Her har man nok valgt feil betydning av det greske ordet entos , da det ikke kunne være inne i fariseerne som forkastet Jesus.)
Ja, i hjertet til troende gjenfødte mennesker, regjerer Jesus som Konge!
6. Forberedelse for Antikrist?
I boken "Innta byene for Gud" skriver John Dawson på side 51.
"Den verdensomspennende storbykulturen, de store handelsspråkene og de internasjonale kommunikasjons- og transportsystemene bereder grunnen for en åpenbaring av Jesus som vil påvirke hvert eneste menneske på jorden.
Det faktum at Bibelen forutsier at antikristens ånd vil benytte seg av de samme muligheter skal ikke bekymre oss." (min utheving)
Det burde i høyeste grad bekymre oss!
I Illustrert bibelleksikon leser vi om "Antikrist":
"Dette navn er benyttet 4 steder i det nye testamente, alle steder hos Johannes: 1.Joh.2 18-22; 4,3 og 2. Joh 7.
Det er sammensatt av anti og Kristus. Motsetningen til Kristus fremgår av anti, som her må ha sin sterkeste betydning av imot.
Da selve ordet også betyr istedenfor, er det likevel mulig at det finnes en dobbel betydning i navnet, han er både Mot-Kristus og en falsk Kristus, Kristi motsetning og Kristi etterligner." (min understreking)
Og når vi leser 2.Tess. kap. 2 ser det ut som at den lovløse vil være en direkte trussel mot de troende og at han vil hylles av dem og forføre dem.(v.9)
Disse bevegelser er ikke enkeltstående og uavhengige, men en del av en større forførelse som pågår over hele verden og som truer de fleste kristne menigheter over hele verden i dag.
Ser vi gjennom herredømmeteologien i dag begynnelsen på en verdensomspennende religiøs bevegelse som vil brukes av en fremtidig person som viser seg å være antikrist?
Gjennom falske tegn og under, falske profeter, okkult religiøs aktivitet og et falskt evangelium blir mange kristne forført.
Vil de bli igjen når kristne opprykkes for å møte den sanne Jesus, glad for å være kvitt negative og kritikksyke mennesker?
Skal da den jordiske antikrist, han som mennesker tror er den egentlige Kristus, stå frem og motta tilbedelse fra alle? Og skal de føle at de aldri har hatt det så godt?
Bibelen sier oss at før Jesus kommer vil den Lovløse stå frem å hevde at han er Messias, og at han har til hensikt å regjere over jorden.
Ingen ting vil passe ham bedre enn å kunne arbeide gjennom en verdensomspennende organisasjon som gir seg ut for å være en sann kristen organisasjon.
Dermed vil mange kristne akseptere denne personen som Kristus. Kan det tenkes at herredømmeteologien i virkeligheten kommer til å være et skritt i retning av å lage en slikt grunnlag for den Lovløse?
I så fall, har vi kristne all god grunn til å advare mot dette og vende det ryggen.
Avslutning:
Til tross for alle påståtte profetier om hvor fantastisk alt skal bli på denne jord, så er det et faktum at vi alle blir syke, eldre, får rynker og til slutt dør.
Dette er resultatet av vi lever på en jord som på grunn av syndefallet er skilt fra Gud. Og det rammer alle, troende og ikke troende.
Og det vil forbli slik til Jesus kommer igjen. Dette må ikke fylle oss med en apatisk holdning, men oppmuntre oss til å bringe evangeliet ut til mennesker som lever uten Jesus.
Og hva som enn måtte ramme oss, så har vi et håp: At vi en dag skal få leve i himmelen i paradisiske tilstander sammen med Jesus!
Jesus sier :"Meg er gitt all makt i himmel og på jord" (Mat. 28, 18)
Fredsriket vil ikke bli opprettet før Jesus kommer igjen. Dersom vi tror at mennesker vil være i stand til å gjøre dette, så prøver vi å erstatte Jesus:
Da er det ikke han som kan, men vi. Om vi er i stedet for Kristus er vi også mot Kristus, eller på gresk "Antî Christos".
Vårt håp er ikke en endetids vekkelse eller vårt herredømme over denne jord, men en oppstandelse til evig liv, der alt er nytt og vi "står opp i kraft" 1. Kor.15.43
Slu citat från den Norska hemsidan:
http://www.mamut.net/livifrihet/
Citerar från en annan Norsk hemsida:
http://home.c2i.net/DeGamleStier/artikler/endetidssynogoversettelse.html
Som går i samma linje och menar att det inte är väckelse vi har att vänta i ändtiden när antikrist ska träda fram, utan avfall.
En som närmast verkar bejaka Kingdom Dominion är Aril Edvardsen. Här blir hans synsätt ifrågasatt av Cato Iversen som har denna Internettsiden "De Gamle Stier".
---
ARIL EDVARDSENS ENDETIDSSYN OG OVERSETTELSEN AV MATTEUS KAP. 24, VERS 12.
Dette begynte som et lite studie for meg selv for flere år siden, etter å ha lest Aril Edvardsens påstand i boka jeg siterer fra i denne artikkelen.
Jeg undersøkte da de bibeloversettelsene og oppslagsbøker jeg hadde tilgang til. Nylig tok jeg dette fram igjen og arbeidet litt videre med det, og fikk tanken om å legge det ut på internett.
Nå vil nok kanskje noen mene at dette ikke er noen stor sak å engasjere seg i, men jeg synes faktisk det er litt viktig at slike ting blir omtalt.
Det er så lett å angripe oversettelsen eller dra skriftsteder ut av sin sammenheng for å få sitt syn til å passe inn.
Aril Edvardsen gjør så langt jeg kan se begge deler i denne boka. Men her skal jeg konsentrere meg om bibeloversettelse.
---
“Og fordi lovløsheten tar overhånd, skal kjærligheten bli kald hos de fleste”, Matt. 24, 12.
Aril Edvardsen (heretter A.E.) går i sin bok “Verdensinnhøstningen på vei mot oss” til frontalangrep på oversettelsen av dette skriftstedet i norsk bibeloversettelse,
fordi dette er et av skriftstedene som bygger under for det han kaller et “negativt endetidssyn”, i motsetning til “det positive endetidssyn” som bl.a A.E. står for.
Det sistnevnte synet, sier han selv, består i “at man tror at den største av alle vekkelser, selve den store innhøstningen, tilhører endetiden, når Gud har gjenopprettet sin Menighet i full kraft slik som på apostlenes tid,
og gjort menigheten i stand FØR BORTRYKKELSEN, da Lammets bryllup skal feires i himmelen, som kommer som den endelige kulminasjon på den store Høsten”, (side 30).
Jeg skal ta med noen sitater til fra boken av Edvardsen i denne sammenhengen:
“Når det gjelder dette bibelvers kan en del kristne unnskyldes når de bruker dette ordet til å bygge sitt negative endetidssyn på, fordi dette bibelvers er totalt feilaktig oversatt i den norske bibel.
Ingen andre bibeloversettelser oversetter dette skriftsted som den norske oversettelsen.
Det ser faktisk ut som den Satans ånd som trykker så mange venneflokker i vårt land ned i mismot og forsagthet med sitt negative endetidssyn, har inspirert den norske bibeloversettelsen av dette spesielle skriftsted.”
"Ordet som er så feilaktig oversatt på norsk er det greske ordet POLUS, som betyr MANGE. Men den norske bibeloversettelsen oversetter POLUS med “DE FLESTE”, som er helt feil.”
“Nei, i alle disse skriftsteder (versene: 5,10 og 11) hvor man finner det greske ordet POLUS i grunnteksten, så oversettes dette riktig i den norske bibel med ordet “MANGE”.
"Derfor, er det et sjokk og en forfalskning å oversette det samme ordet POLUS, i vers 12 med: “Og fordi lovløsheten tar overhånd skal kjærligheten bli kald hos DE FLESTE (POLUS).” (Mine uthevinger).
Aril Edvardsen i boka “Verdensinnhøstningen på vei mot oss” (side 34-35-36). Logos Forlag AS 1993.
----
Nå var det jo mye en kunne si om denne boka og dens budskap, men det jeg her vil gripe tak i er hans påstander i forbindelse med bibeloversettelsen.
Er det riktig som Aril Edvardsen sier, at ingen andre bibeloversettelser oversetter dette skriftsted som den norske oversettelsen gjør?
Og stemmer det at den norske oversettelsen er helt feil? Jeg kjenner selv ikke den greske grunnteksten slik at jeg kan slå fast hva som er riktig eller gal oversettelse, men vi skal se på hvordan en del andre oversettelser oversetter dette verset.
I norske oversettelser som Bibelselskapets 1930 og 1978, Norsk Bibel 1988, og Lyder Brun oversettes det med «de fleste». Den Nye King James oversetter med: “mange”
Svensk NT, 1981 : “ kommer kärleken att kallna hos de flesta.”
Svensk NT, 1917: “skall kärleken hos de flesta kallna.”
Hedegårds NT : “skall kärleken kallna hos de flesta.”
Dansk 1933: “vil Kærligheden blive kold hos de fleste.”
New International Version.: “the love of most will grow cold.”
Amplified Version: “And the love of the great body of people will grow cold.”
Revised Standard Version : “most men’s love will grow cold.”
The New English Bible: “men’s love for one another will..”
1889 Darby Bible: “the love of the most.”
King James Version: “the love of many.”
Literal Translation Of The Bible by Jay P. Green, Sr.: “the love of the many.”
1912 Weymouth New Testament: “the love of the great majority.”
1998 Young's Literal Translation: “the love of the many.”
Analytical-Literal Translation by Gary F. Zeolla: “ the love of the many.”
1965 Bible in Basic English: “the love of most people.”
1899 Douay-Rheims Bible: “the charity of many.”
German Luther Bible: “wird die Liebe in vielen.”
Eberfelder tysk oversettelse: “wird die Liebe der meisten erkalten;”
Modern King James version: “the love of many.”
The New American Standard Bible: “most people's love will grow cold”
Wesley's New Testament: "the love of the great majority will grow cold;"
---
Som vi ser oversetter de langt fleste av oversettelsene ovenfor det greske ordet POLYS – egentlig tôn pollôn (med bestemt artikkel) på dette sted i Matt. 24, 12 med “de fleste” eller med det samme meningsinnhold.
Da er det altså ikke sant som A. E. sier at “ingen andre bibeloversettelser oversetter dette skriftsted som den norske oversettelsen.”
Tvert i mot finner vi at den norske er i full overensstemmelse med andre kjente bibeloversettelser.
________________________________________
Vi skal også se på hva noen kommentarer og oppslagsbøker sier om om ordet POLYS og dets oversettelse i Matt. 24, 12:
The Bible Knowledge Commentary – An Exposition of the Scriptures by Dallas Seminary Faculty følger New International Version i sin kommentar og stadfester dennes oversettelse.
Jamieson, Fausset & Browns – en gammel kjent engelsk kommentar som følger King James Version, sier: «of the many», or of the most; that is of the generality of professed disciples.
Vincent's Word Studies - Marvin R. Vincent, D.D sier følgende: Of many - The A.V. (King James Version, min komm.)
in omitting the definite article, misses the force of Christ's saying. It is not the love of many people only that shall be chilled, but of the many, the majority, the great body.
Pocket Interlinear New testament – Jay P.Green, Sr. Editor og United Bible Societies Greske NT har bestemt artikkel: «the many». Så også også Nestle-Aland greske tesamente.
Studiebibelens interlinear har det samme: «de manges».
Ved en henvendelse (mai/juni 2003) til Cand. Theol. Bjørn Helge Sandvei ved Menighetsfakultetet i Oslo, med nytestamentlig gresk som fag, svarte han blant annet slik:
“Sammenfattende kan jeg kanskje si at dersom Aril Edvardsen hevder at oversettelsen “de flestes” i Matt. 24, 12 er feil, så har han ikke dekning for det.
Denne oversettelsen er etter mitt skjønn her rimelig som gjengivelse av det greske hoi polloí ( tôn pollôn i nominativ), både på grunn av artikkelen og på grunn av den semittiske innflytelsen i nytestamentlig språkbruk.”
________________________________________
Vil til slutt ta med litt om hvordan det greske ordet POLYS er oversatt andre steder, for å fastslå at bibeloversettelse ikke er så helt enkelt.
I allefall for den som ikke er godt kjent med det greske språk. Her må vi være forsiktige med egne meninger og enkle løsninger.
Siterer her fra Konkordans til NT 78 (Bibelselskapet) av Olav Grip:
gr. Polys: megen, stor er oversatt som:
alle: Mrk. 6,2: «alle som hørte ham…»
Apgj. 26,24: «All lærdommen din…»
Rom. 12,5: «alle ett legeme i Kristus,…»
1.Kor.10,17: «..ett brød er vi alle ett legeme..»
1.Kor.10,33 «.ikke mitt eget gagn, men alle de andres..” (I Norsk Bibel 1988 står det her “de manges”.)
flere: Apgj.16,18: «Dette gjentok seg flere dager.»
Rom.15,25: « Jeg har i flere år ønsket….»
Gal. 4,27: « ..hun som…, har flere barn….»
flertall: Gal.3,16: «Det står ikke flertall, ..ætter…»
fleste, de: Mt. 24,12: «..bli kald hos de fleste.»
Gal.1,14: «Jeg gikk lenger….enn de fleste.»
noen: Joh.2,12: «..og der ble de noen dager.»
Oversatt som mange: 152 ganger, - som mye: 38 ganger.
Oversettelsen av dette ordet i Rom. 5,15 (Norsk Bibel 88) er også interessant:
“Men med nådegaven er det ikke som med fallet. For er de mange døde på grunn av den enes fall, så er meget mer Guds nåde og nådens gave i det ene mennesket Jesus Kristus, blitt overmåte rik for de mange.
Her blir det oversatt “de mange”, og vi skal se hva en kommentar til den greske teksten, "A Grammatical Analysis of the Greek NT" ved Max Zerwick and Mary Grosvenor sier om dette:
"hoi polloí" not «many» but all (who are many), the fact of a great number being more prominent to the Semitic mind than the fact of totality, conf. Mt. 20,28."
Oversatt til norsk blir det noe slik som "ikke «mange», men alle (som er mange), det faktum at det dreier seg om et stort antall, er i semittisk tankegang mer betydningsfullt enn at det faktisk dreier seg om det totale antall."
Til slutt tar jeg med ett par eksempler fra henholdsvis NT og GT om bruken av ordet “mange” i oversettelsen (når det også i prinsipp kan bety alle):
Mt.20,28: «en løsepenge i manges sted» (pollon). Sml. 1. Tim. 2, 6.
Jes.53,11flg.: «..rettferdiggjøre de mange».
«de mange til del».
«bar manges synd».
________________________________________
Konklusjon må da bli at oversettelsen “de fleste” i Matt. 24, 12 har god støtte i bibeloversettelser utover den norske, og i bibelkommentarer, ordbøker og fra eksperthold jeg har sitert ovenfor.
A.E påstand om at oversettelsen er helt feil stemmer heller ikke med det vi har sett ovenfor. Det er lite tillitsvekkende av en slik profilert forkynner å komme med det jeg vil kalle for alvorlige påstander.
Grunnen ligger åpenbart i det å forsvare sitt “positive endetidssyn”. Et syn det er nærmest umulig å finne bibelsk grunnlag for i Bibelen, men som dessverre mange i dag, særlig innen karismatiske kretser forkynner og tror på. Bibelen framstiller ikke endetiden slik.
Men allikevel - for dem som har satt sitt håp til Jesus Kristus er ikke framtiden mørk, slik som den fortoner seg for denne verdens mennesker som haster mot sin dom og ødeleggelse, for vi ser fram mot “det salige håp og åpenbaringen av den store Guds og vår frelser Jesu Kristi herlighet,” Tit. 2,13.
“vi har vårt hjemland i himmelen. Derfra venter vi også Herren Jesus Kristus som frelser.” Fil 3:20.
Juni 2003
Cato Iversen