I Tidningen DAGEN 12/3 så görs en intervju med Leif Karlsson, som blivit muslim, med namnet Abd al Hagg Kielan, och som idag är en av de främsta ledarna för islam i Sverige.

Några citat från intervjun:

”Vi muslimer tror på profeterna, psaltaren och Jesu ord. Jag har aldrig behövt göra avkall på Bibelns budskap, utan insåg att Koranen också är Guds ord”.
---
Tydligen har Leif missat, både Jesu egna ord och presentation av sig själv av den Han ÄR, liksom han missat Bibelns budskap om vem Jesus är, ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus (Gud och människa förenade) kommen i köttet”.

Han menar att Paulus var vilset ute. Men vad säger han då om Johannes, som säger:

”I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud och Ordet VAR Gud” och det visar sig senare i texten att Johannes här, talar om Jesus som den, genom vilken ”världen blivit till”, alltså att Ordet, Jesus är Gud själv och att ”Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss”.

Alltså att det är Gud själv, som i Kristi person av Gud och människa förenade, tar sig an människans problem.

Men vad detta innebär att Jesus (Gud själv i kroppslig mänsklig gestalt tog sig an världens problem i sitt fallna tillstånd, då ”när Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv”), det verkar Leif blind inför och säger:

”Islam ger individen ett fullt ansvar. I kristendomen har Jesus sonat alla synder, alltså är det ngn annan som tar på sig ansvaret, och det är för mig den stora skillnaden…

Sedan är det också det där med Jesus, som i barndomens bibel dog på korset. I Koranens version så överlever han. Det hade jag misstänkt redan som liten.”
---
Stackars människa, som inte ser betydelsdn av vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset!

Så lite har han insett av den fallna människan situation och oförmåga att kunna själv reda upp sin synd och frånskillnad (andliga död)från Gud!!!

Det låter ju väldigt ansvarsfullt, att man själv ska ta ansvar för sin synd. Men det är inget annat än frågan om andligt högmod, där man gör om intet vem Jesus Är och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset! Och därmed ”trampar Guds Sons blod under sina fötter”.
---
Detta är ju hur uppenbart som helst, för varje sant troende kristen, hur islam och dess företrädare är helt vilset ute och är förblindade av en antikristlig andemakt, som förnekar vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

Åtminstone än så länge är detta uppenbart för kristna. Men hur länge!!!!????

Var slutar det? När nu Dagen, utan minsta tillstymmelse till att ge en ”kristen kommentar”, till Leif:s vilsenhet!!
---
Eller när man nu som kristna, alltmer underordnar sig påvedömet och vi vet, att påven alltmer försöker föra ”en dialog” med Islams, Buddistiska m.m företrädare.

I sin dialog med protestanterna, är de beredda att inte vara så kritiska till Luther (som av en påve, som omöjligtvis kunde ta fel!!! Blev betraktad som kättare!!!)

Är det ingen mer än jag, som ser vilken ”rappakalja”, som påvar och katolicismens företrädare håller på med!!?? Lika vilset och förljuget beteende som i trosförkunnelsens spår.
---

Var kommer det att sluta, nu när dessutom villfarelserna i trosförkunnelsen och katolicismen möts och katolicismens företrädare söker samverkan med Islams och Buddismens m.m. företrädare.

Och den övriga ”kristenheten” hakar på, för att ”vara ett så världen kan tro” och ska "evangelisera och vinna världen för Kristus" (Läs förföra världen till att tro på "en annan Jesus"!!!???
---
Det är egentligen ingen skillnad på den antikristliga anden och förnekelsen av vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, i vare sig Islam, trosförkunnelsen eller katolicismen!!

Allt kommer det att mötas under ”den falske profetens” andlighet, där en enhetsreligion över hela världen (”de har ju alla samma Gud”), ska förmå människor att ”tillbe vilddjuret”.

Som de avfallna kristna kommer att uppfatta som Kristus, världsfrälsaren, som nu är tillbaka.
---
Du yrar och överdriver, säger många säkert!? För mig är det OK om Du säger och tänker så. Men jag har uttryckt vad mitt hjärta ”ser” och har därmed frid i min själ, och jag är vis om att den ”som har öron till att höra, han hör”.
---
Vänner som älskar Jesus, släpp aldrig taget om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, med allt vad de orden verkligen i sak innebär!!!

Och bli inte en del av det avfall, som vi akut har för dörren, som kommer att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

HaFo

Hej

Citat "Var slutar religionsblandningen
för det kristna avfall som idag sker ?

# Detta slutar i en sammanblandning
som accepterar allt , egentligen !!
Här är sedan alla accepterade , utom de
som har Kärleken till sanningen levande

Sanna Kristna blir hatade och förföljda !!

# Håll fast vid det du har så ingen tar din krona !!

# Understryker detta

"Vänner som älskar Jesus, släpp aldrig taget om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, med allt vad de orden verkligen i sak innebär!!!

Och bli inte en del av det avfall, som vi akut har för dörren, som kommer att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

I DAGEN 13/3 finns en intervju med Fredrik Olsson som blivit buddhist.

Här säger han följande:

”Faktum är att jag tycker att jag har lärt känna Jesus nu efter att ha blivit buddhist.

Jesus ses nämligen som en boddhisattva, en upplyst person, och det är alltså via buddhismen som Jesusgestalten blivit viktig för Fredrik Olsson.”
---
HaFo – kommentar:

Vilken Jesusgestalt är det som Fredrik här ”lärt känna”??? Knappast Skriftens Jesus!!!! Utan en ”annan Jesus”, där en antikristlig andemakt står bakom den ”Jesus – gestalt” man tror sig lära känna, genom att finna honom via buddhismen!!!
---
De flesta sant kristna torde inse detta faktum!? Men hur länge till gör man det med den ”synkretism” som nu breder ut sig?????????

Där det bara handlar om att, ”evangelisera och vinna massorna”, ”vara ett så världen kan tro”, ”älska varandra och förenas i dialog” och även på de punkter där man ser olika, inte bry sig om det, utan mötas i tolerans, förståelse och kärlek och ”bejaka de andra grupperna i den kristna familjen”.

Och hur många kristna är det idag som inser, att likaväl, som det är en ”annan Jesus”, som man kommer i kontakt med och lär känna i buddhismen, islam etc. etc., så är det en ”annan Jesus” och ”en annan ande”, en antikristlig ande, som man kommer i kontakt med via katolicismen och trosförkunnelsen!!?????????????

Samma antikristliga ande är där verksam, som bl.a. i buddhismen och islam, där vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset blir förvanskat, är häpnadsväckande nog även verksam i katolicismens och trosförkunnelsens lärosystem!!!

Kanske chock för många?? Men det är ett faktum, om man verkligen bemödar sig, till att undersöka vad som egentligen ligger i botten på katolicismens och trosförkunnelsens villfarelse!!

---

Det kommer att bli en ”Jesusmanifestation i Stockholm den 3 maj.

Sten – Gunnar Hedin och Stanley Sjöberg skriver i brev till landets pingstförsamlingar:

”Sveriges opinionsbildare måste få se att vi är många som tror på Jesus och är förankrade i Bibeln som Guds Ord.”
---
HaFo – kommentar:

Detta låter ju som ett väldigt fint och bra initiativ!! Men framgår det någonstans VILKEN Jesus, som man vill manifestera???

Är det tillfullo Skriftens Jesus man vill manifestera, eller är det sanningen om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, som ”får stryka på foten”, till förmån för ”en annan Jesus”, i katolicismens, trosförkunnelsen, buddhismens, islams med fleras antikristliga tappning!!???????????
---
Tillåts katolicismens, trosförkunnelsens och andra antikristliga företrädare, att delta i denna ”Jesus – manifestation”, så är det ju bara ett ”spel för galleriet” och ngt som visar att man inte alls är ”förankrad i Bibeln som Guds Ord”, utan egentligen, är ngt, som ingår i den förförelse, som de kristna ledarna idag, alltmer ger sig hän åt, i en förberedelse av avfallet, som ska hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Allt under så vällovliga intentioner/ motiv och med hala ord, om att verkligen visa upp en enad kristenhet i en ”Jesus – manifestation”.
---

Säger igen:

Vänner som älskar Jesus, släpp aldrig taget om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, med allt vad de orden verkligen i sak innebär!!!

Och bli inte en del av det avfall, som vi akut har för dörren, som kommer att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

HaFo

jag läste den intervju i Dagen med svensken som konverterat till Islam som omtalas här samt även intervjun med killen som blev buddhist, men jag har svårt att tro att dessa artiklar ingår i någon slags kampanj från Dagens sida för religions- sammanblandning. Däremot kan det i alla fall enligt min mening vara intressant att läsa om hur det kan komma sig att vanliga svenskar väljer bort en tro på Herren Jesus Kristus. Dessa artiklar och liknande kan vara nyttiga och utmanande för kristna i Sverige. De kan stämma till eftertanke, kanske väljer en del andra religioner på grund av att de blivit besvikna på olika sätt i sitt möte med kristna, de har inte blivit behandlade som medmänniskor, inte fått ordentliga svar på sina frågor osv. Det finns all anledning till att inte genast "ta till storsläggan" när vi möter muslimer, buddhister och andra utan använda det förstånd vi förhoppningsvis fått av Gud. Personligen tycker jag att Dagen kunde inbjuda sina läsare att ställa frågor till de intervjuade. Jag skulle till exempel vilja veta varför muslimska företrädare i Sverige sällan yttrar sig om det faktum att muslimer i Sverige (och andra länder) som blir kristna utsätts för hot av olika slag.

Till sist undrar jag pga av att katoliker som vanligt får sin släng av sleven: Eftersom alla katolska kristna undantagslöst avfärdas som "rappakalja", gäller det även dem som förde den kristna tron till Norden en gång i tiden, som till exempel Ansgar?

Hur uppmärksammar man olika frälsningsläror som är lika Bibelns frälsningsbudskap?

För alla troende, som älskar Messias (den Smorde, Christos) alltså: Herren Jesus, och vill leva enligt Ordet men som upplever en obekant förvirring i fråga om olika begrepp, tappar fotfästet och börjar grubbla kring saker som förut varit en självklarhet - här kommer en trolig förklaring till detta tillstånd:....att man har lagt till eller dragit ifrån Skrifterna viktiga moment.

.1. Biblisk frälsning: vad är källan? Att hålla koll på källan till olika påståenden som åberopar Skriften -
2Sam.23:1-5 "Dessa voro Davids sista ord: Så säger David, Isais son, så säger den man som blev högt upphöjd, Jakobs Guds smorde, Israels ljuvlige sångare: HERRENS Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga; Israels Gud har så sagt, Israels klippa har så talat till mig: "Den som råder över människorna rätt, den som råder i Guds fruktan, han är lik morgonens ljus, när solen går upp, en morgon utan moln, då jorden grönskar genom solsken efter regn. Ja, är det icke så med mitt hus inför Gud? Han har ju upprättat med mig ett evigt förbund, i allo stadgat och betryggat. Ja, visst skall han låta all frälsning och glädje växa upp åt mig."........

Av ovanstående ser man, att den som talar å Herrens vägnar (profet, lärare, predikant) känner till Guds Namn:
a) att Gud heter 'Israels Helige' och inte avviker från sitt Ord
b) när Herrens Ande lägger Guds Ord 'på tungan', då är det i enlighet med de profetiska utsagorna
c) man åberopar förbundet med Herren och håller stadgar och bud nedskrivna i Ordet
d) med detta som grund predikar man frälsning som i sin tur ger glädje (buden överbevisar inte om synd, det rena samvetet skapar glädje)
............
.2. Utombibliska frälsningsvägar som liknar Skriften:

a) Gnosis är grekiska och betyder kunskap. Begreppet används mest i teologi och i synnerhet som ett begrepp inom gnosticismen. Den gnostiska filosofin tar många vägar då målet är att upptäcka och väcka sin egen andlighet, men flertalet tänkare har resonerat så här när det gäller dualistisk gnosticism:

Det finns en Himmelsk Helig Värld som få av oss ens kan skönja och en Högsta Gudomlighet som själv är denna Andliga Helighet. Dess motsats är den materiella världen här och nu, där miljarder människosjälar lever som "fångar" i sina kroppar och är vilse i ett slags Skymningslandets labyrint utan att finna vägen ut.

Men vi bär alla inom oss ett Heligt Ljus, vi kan för enkelhetens skull kalla det själ, som är våra verkliga jag och som har ett Himmelskt ursprung. Detta Ljus "gudsgnistan", som en gång utgått från den Högsta Gudomlighetens överflöd av godhet, har dock blivit fjättrat i kroppen och riskerar hela tiden att besudlas av materien. Målet för var och en av oss är att befria våra Andliga jag och därigenom kunna uppstiga till det Himmelska ursprunget. Detta kan ske genom att en människa väcks till insikt (gnosis) om sin egen situation och om den Högsta Gudomlighet hon emanerat från. (Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gnosis)

...SKRIFTEN: den insikt en människa kan få, bygger endast på den uppenbarelse som Herren har gett och egna ansträngningar hjälper ej. Här gäller lydnad i linje med det profetiska, nedskrivna Ordet. Vi kan inte själva 'befria' vårt andliga jag dvs. frälsa oss själva. Vi lyder Ordet och 'fixar' ingenting: "Utan mig kan ni ingenting göra." sa Jesus. Genom tro på Jesus Kristus blir man frälst.

b) Platonism: Ett centralt inslag i Platons filosofi går under det något missvisande namnet idéläran. Enligt idé- eller bättre formläran är "verkligheten" (det som kan uppfattas av sinnena) ej verklig utan endast en skenbild av tillvaron. Den existerar endast på grund av de ofullkomliga kunskapsorgan som sinnena är. Tillvaron som däremot är verklig, oföränderlig och sann, är idévärlden. Abstrahering av tron - själen är odödlig. (Wikipedia.org)

...SKRIFTEN: Själen är inte odödlig. Den kan förgöras.

Matt.10:28 "Och frukta icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke har makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna."

c) Nyplatonism: Plotinos lära är ingen oförmedlad nyskapelse av platonismen utan sista länken i en pågående utveckling; hans företrädare brukar kallas medelplatoniker. Vad Plotinos tar fasta på hos Platon är dennes metafysik och idéläran, men utvecklar dessa. I grunden finns en världsuppfattning som bygger på en åtskillnad mellan den andliga världen (mundus intelligibilis) och den materiella världen. Endast den andliga världen är verklig, i Plotinos filosofi. (Wikipedia.org)

...SKRIFTEN: Joh.1:14 "Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning."

d) Buddhism: människan får frälsning genom kunskap om de fyra ädla sanningarna genom att följa den åttafaldiga vägen. Mahayana menar, att man kan nå frälsning genom tillit till budhisattvor (upplysta varelser) som skall befria andra från lidandet.

Bodhisattva (sanskrit; pali: bodhisatta) är inom buddhismen en benämning på en blivande buddha, en varelse som står på randen till buddhaskapet. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Bodhisattva)

...SKRIFTEN:tro på Herren Jesus, Hans uppståndelse, "köttets uppståndelse", domens dag och löfte om ett evigt liv - evig död. (Ingen nirvana man uppnår själv - människans olydnad är synd och har eviga konsekvenser).
Vid lydnad får vi 'frid' (ej uppnår själva, med hjälp av bodhisattvor, ett tillstånd av utslocknande):

Joh.14:26 "Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder om allt vad jag har sagt eder. Frid lämnar jag efter mig åt eder, min frid ger jag eder; icke ger jag eder den såsom världen ger. Edra hjärtan vare icke oroliga eller försagda."
.........
e) Mysteriereligioner: ger mystika vägar att uppnå frälsning genom olika hemliga initiationer (invigningar). "Det skall liksom vara säker reskost för det sista vägstycket. Enligt katolsk tro förmedlas frälsningen genom sakrament, som ju också kallas "frälsningsmedel".

http://www.solascriptura.se/kts/sakra.html
.......

Bra artiklar ur Midnattsropet - som i detta fall gör verkligen skäl för namnet!

Läs och begrunda - många har erfarenhet av livet i katolska länder och känner till lärorna.
Flera katoliker är mer vakna över läget inom systemet än ekumenikens förespråkare....


http://midnattsropet.se/?visatext=469
..............

Inlägg 1 av HaFo

Karin:

”jag läste den intervju i Dagen med svensken som konverterat till Islam som omtalas här samt även intervjun med killen som blev buddhist, men jag har svårt att tro att dessa artiklar ingår i någon slags kampanj från Dagens sida för religions- sammanblandning.”
---
HaFo:

Det tror inte heller jag är meningen, men finner det lite anmärkningsvärt, att man inte från DAGENS sida, som företrädandes den kristna tron, ändå inte i anslutning till artiklarna pekar på vilsenheten i islam och buddhismen.

För här tillåts ändå människor att förmedla, att de kommer till tro på Jesus i både islam och buddhismen. Då vore det väl ändå på plats att tala om att det då handlar om ”en annan Jesus”, än Bibelns Jesus!!??

Tycker inte Du också det Karin? Eller tycker Du det är OK om människor får för sig att de lär känna Bibelns Jesus via islam och buddhismen?
---
Karin:

”Däremot kan det i alla fall enligt min mening vara intressant att läsa om hur det kan komma sig att vanliga svenskar väljer bort en tro på Herren Jesus Kristus.

Dessa artiklar och liknande kan vara nyttiga och utmanande för kristna i Sverige. De kan stämma till eftertanke, kanske väljer en del andra religioner på grund av att de blivit besvikna på olika sätt i sitt möte med kristna, de har inte blivit behandlade som medmänniskor, inte fått ordentliga svar på sina frågor osv.

Det finns all anledning till att inte genast ’ta till storsläggan’ när vi möter muslimer, buddhister och andra utan använda det förstånd vi förhoppningsvis fått av Gud.

Personligen tycker jag att Dagen kunde inbjuda sina läsare att ställa frågor till de intervjuade. Jag skulle till exempel vilja veta varför muslimska företrädare i Sverige sällan yttrar sig om det faktum att muslimer i Sverige (och andra länder) som blir kristna utsätts för hot av olika slag.”
---

HaFo:

Jag håller här med Dig Karin i vad Du skriver, om jag uppfattar Dig rätt, att kristna verkligen bör fundera över, att de så missar att presentera vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, så att människor kan uppleva att ”de lär känna Jesus” i islam och buddhismen!

Min poäng är, att man kanske i kristenheten, kommit så vilse i sin väg mot Bibelns budskap om avfallet (?), som ska ske innan antikrist kan träda fram, så att man lika gärna ”finner Jesus” i helt vilsna sammanhang, där det handlar om en om ”annan Jesus”, än Skriftens Jesus.

Detta, därför att det inte längre heller i kristna sammanhang handlar om Skriftens Jesus, utan om ”en annan Jesus”. En falsk Messias som introducerats av antikrists ande och som leder till att människor kommer att förledas till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Tycker Du inte Karin att det kan finnas anledning, att peka på ett eventuellt sådant skeende?
---

Karin:

”Till sist undrar jag pga av att katoliker som vanligt får sin släng av sleven: Eftersom alla katolska kristna undantagslöst avfärdas som ’rappakalja’, gäller det även dem som förde den kristna tron till Norden en gång i tiden, som till exempel Ansgar?”
---
HaFo:

Det Är inte ”katoliker”, som får ”en släng av sleven”, utan katolicismens antikristliga lärosystem!

Precis som det inte handlar om ”Livetsordare”, utan om förförelsen i trosförkunnelsen, som ifrågasätts.

Och då är det ofrånkomligt …

(precis som när man svart på vitt pekar på förförelsen i trosförkunnelsen, att de som är ansvariga ledare som står för den, blir ”utpekade”

– det är precis vad Bibeln uppmanar till att ”pröva lärorna och andarna huruvida de är av Gud” och avslöja dem)

… att påven och katolicismens ledare (i Sverige Arborelius), får ”klä skott”, för den lära man egentligen står för.

Tycker Du det är galet att peka på katolicismens förförelse Karin?

Eller anser Du att katolicismen, inte rymmer den villfarelse, som är återgiven här, som svart på vitt fakta, utifrån dess egen katekes och citat från påvar och dess ledare???
---
Ang. Ansgar, så var han säkert, trots förförelsen i katolicismens lärosystem, en människa som i sitt hjärta inte förförts av detta, utan en man sänd av Gud, till att föra tron på Jesus till Norden!
---
Jag kommer härunder i nästa inlägg, att sätta in lite kring den ”religionsblandning”, som inte minst katolicismens företrädare står för, och återupprepar från detta ämne:

Var slutar religionsblandningen för det kristna avfall som idag sker!!??

Anser Du Karin att vad jag nu härunder, återger från Bertil Lundbergs hemsida, svart på vitt vad katolicismen egentligen handlar om, är förenligt med Kristen tro och ngt som vi som kristna bör bejaka, eller varna för!!??
----
Elisabeth!

Jag håller med i det mesta Du skriver, men får ett frågetecken inför följande:

”SKRIFTEN: Själen är inte odödlig. Den kan förgöras.

Matt.10:28 ’Och frukta icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke har makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna.’
---
Menar Du här, att människan upphör att existera vid kroppens död och att människan inte är en evig varelse, utan att ordet ”förgöra”, här innebär att hon upphör att existera????
---
Jag förstår, att det inte är vad Du menar, men för att inga missförstånd ska uppstå, så vill jag till det spörsmål som uppstår, på grund av Ditt sätt att uttrycka Dig, hänvisa till ”Häftet” (under Häften i Menyn till vänster), ”Kan Gud dö, Jesu Kristi person, den stora stötestenen”.

Det finns nämligen flera villoläror, alltifrån Jehovas vittnen till ”Apologetens” verksamhet (som säger sig gå emot JDS - läran, men som egentligen bara har en annan JDS - lära i stt bagage), där människans personlighet (i motsats till trosförkunnelsens ”ande – lära”, är enbart knuten till människans kropp), där människan upphör att existera vid kroppens död, eller efter den ”eviga domen” blir utplånade.

Jag vet att det inte är vad Du menar Elisabeth! Men för att det inte ska bli missförstånd, så reagerar jag!!

HaFo

Inlägg 2 av HaFo

Från Bertil Lundbergs hemsida
---
Fatima öppnar upp för andra religioner.

Hinduistisk ceremoni i Fatima

Den 5 maj 2004, hölls i uppenbarelsekapellet i Fatima en ceremoni av hedniska hinduer. Kapellet är byggt på det ställe där "Maria" visade sig för de tre barnen år 1917.

En busslast hinduer hade fått tillåtelse att använda Fatima Capenlinha och att använda dess altare för sina ritualer. Rektorn för helgedomen rektor Guerra försvarade användandet av Mariahelgedomen för denna hedniska tillbedjan.

Han hävdade den ekumeniska parollen att olika religioner skall koncentrera sig på vad de har gemensamt och inte på vad som skiljer dem. (Devisen känns igen från Sveriges Kristna Råds paroller!) Guerra menade också att alla religioner är goda därför att de alla leder oss till Gud!

Hinduprästen bad vid altaret Shaniti Pa, fredsböner. Hinduprästen som ledde ceremonin var klädd i en traditionell hinduistisk dräkt och han utförde offer av blommor och mat, en pujaritual.

Efter andakten eskorterades hinduerna av Fatimas myndigheter till att bese en modell av den väldiga rundformade helgedom som nu är under konstruktion, ett 50-miljoner dollar projekt.

En av hinduerna rapporteras ha sagt att de reser till Fatima därför att det finns många gudar, och gudarna har fruar och kompanjoner som vill ge lycka.

Hinduerna kom från Lissabon där de har ett hindutempel och en gemenskap av ett par hundra personer.

Deras tempel rymmer en mängd statyer av deras gudar och gudinnor. Prästen Jacques Dupuis sa på Fatimakongressen i oktober 2003 att rådet i Florens innehöll en "hemsk text" (utanför Kyrkan finns det ingen frälsning) som måste förkastas.

Han sa också att den Helige Ande är "närvarande och verksam" både i buddhismen och hinduismen. Det talet applåderades av rektor Guerra.

Hinduistisk gudstjänst hölls i Uppenbarelsekyrkan i Fatima. 60 hinduer ledda av en överstepräst deltog den 5 maj 2004 för att betyga sin vördnad för gudinnan Devi - naturens gud.

De hade med sig olika hinduistiska gudastatyer som de samlat ihop från sina tempel i Lissabon. En hindupräst sjöng böner från helgedomens altare.

Fader Luciano Guerra kommenterade händelsen: "Dessa möten ger oss möjligheten att påminna oss själva att vi lever i ett samhälle."

Efter att de tillbett sina gudar i kapellet blev de eskorterade till en utställningshall där en modell av den kontroversiella nya basilikan visades.

Varje hindu blev personligt hälsad av Fatimabiskopen av Leiria som bugades sig av vördnad för var och en av deltagarna.
---
Bakgrunden till händelserna i Fatima

En kongress över religionsgränserna med temat "The Present of Man - The Future of God: The Place of Sanctuaries in Relation to the Sacred" hölls i den katolska vallfartsorten Fatima i Portugal 10-12 oktober 2003.

Där framlades planer på att bygga en interreligiös helgedom i Fatima med 9.000 sittplatser och som är beräknad till att kosta 40 miljoner euro där alla religioner ska vara välkomna, därför att alla religioner tror på någon sorts gud!

Presiderande för kongressen var Lissabons kardinal Jose de Cruz Policarpo. Planen presenterades av rektorn för Fatimahelgedomen Luciano Guerra.

Den deltagande talaren Belgienfödde jesuitprästen Jacques Dupuis förklarade att "framtidens religion kommer att vara en allmän sammansmältning av religioner som tror på en universell Kristus som kommer att tillfredsställa alla".

Guerra angrep opponenterna till detta projektet och bortförklarade dem som "gammeldags trångsynta fanatiska extremister och provokatörer".

Guerra betonade att det speciella faktum att Fatima är namnet på en av Muhammeds döttrar indikerar att den heliga platsen måste vara öppen för samexistensen för olika religioner och tro, "därför måste vi förmoda att det var den välsignade jungfruns Marias vilja att det händer på det här sättet".

Ärkebiskop Michael Fitzgerald sa till delegaterna att katoliker här inte ska söka efter att konvertera icke-katoliker till den Katolska kyrkan och fader Dupuis tillade att dialogens ändamål är att hjälpa "kristna till att bli bättre kristna och hinduen bli bättre hindu".
---
Till detta kan sägas att dessa planer har rönt på motstånd och några slutgiltiga beslut ännu inte är tagna, åtminstone inte officiellt.

Men i grunden har Katolska kyrkan samma ande som den i andra icke-kristna religioner, så därför är det inte så förvånande att Katolska kyrkan mer och mer börjar samverka i dialog och gudstillbedjan med andra religioner.

Nästa påve kommer antagligen att bli en liberal påve som öppnar upp för nattvardsgemenskap med protestantiska kyrkor och börjar mingla ändå mer med andra religioner än vad Johannes Paulus II har gjort.

Och sedan kan vi vara mogna för att "den falske profeten" blir "superpapa" i Vatikanen.
---
Slut citat från Bertil Lundbergs hemsida.
----
HaFo

Hej

Citat : "Och sedan kan vi vara mogna
för att "den falske profeten" blir
"superpapa" i Vatikanen.

En kommande "Superpapa" ?
En ny "Pontifex Maximus" ?
En ny "Vicarius filii Dei" ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pontifex_maximus

Pontifex maximus är en religiös titel. Frasen betyder överstepräst.
I det antika Rom var pontifex maximus den främste medlemmen av
prästkollegiet (Pontifices), och detta var den viktigaste ämbetet inom
den romerska religionen. Fram till 254 f.Kr.
krävdes det att innehavaren var patricier.

De romerska kejsarna bar titeln fram till övergången till kristendomen.
För de polytheistiska kejsarna innebar titeln rätten att offra till gudarna
och inleda vissa cermonier till dessas ära. Den förste kejsaren som innehade
titeln var Augustus; den tilldelades honom av Roms senat. När kejsar
Claudius skulle föräras titeln på samma sätt avböjde han; efter
honom var titeln dock mer regel än undantag.

"Titeln pontifex maximus gavs till påve-ämbetet av de kristnade
romerska kjesarna. Påve på latin är än idag pontifex maximus
och kan ses som den sista kvarlevande
titeln från det gamla romerska riket"
Slut citat

# Det finns tydligen en vital andlig
rest av det gamla Romariket
som levt kvar ända till vår tid ,
Och , det finns ju faktiskt , egentligen ,
en liten , liten stat kvar av det Gamla
Romariket också--

# Tre citat klipp av vad Erik Tängerstad
skrivit :
"Det är för att markera att Vatikanen utgör den
direkta fortsättningen på det antika Romarriket
som påvelängden räknas i pontifikat"

"Benedictus XVI kan räkna sig som den senaste
i en lång och obruten rad som går tillbaka till tiden
före kristendomen, förbi Julius Caesar (som också
var pontifex maximus) och ända till den historiens
gryning då Romarriket grundades"

"Som Romarrikets överstepräst och traditionsbärare gör påven än i
dag anspråk på att vara Roms egentliga statsöverhuvud. Vatikanen har
aldrig erkänt den italienska statens existens, än mindre den världsliga
maktordning som upprättades i samband med Italiens enande på 1870-talet"

# Min kommentar : detta är nog rätt så avslöjande när det
gäller vad det är för drivkraft som egentligen ligger bakom den
Katolska Kyrkans makthunger , eller hur ?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=738095

** Citat från DN , skrivet av Erik Tängerstad
"Enligt en tyst överenskommelse ska Vatikanen och
den italienska staten hålla tassarna borta från varandras
angelägenheter. Det struntar Benedictus XVI blankt i.
Och den italienska högern böjer gärna knä.

"Pontefice" är italienska för "överstepräst". Sedan tidig medeltid är påven
"pontifex maximus", alltså Romarrikets överstepräst. Benedictus XVI kan
räkna sig som den senaste i en lång och obruten rad som går tillbaka till tiden
före kristendomen, förbi Julius Caesar (som också var pontifex maximus)
och ända till den historiens gryning då Romarriket grundades. Det är för
att markera att Vatikanen utgör den direkta fortsättningen på det antika
Romarriket som påvelängden räknas i pontifikat.

Som Romarrikets överstepräst och traditionsbärare gör påven än i
dag anspråk på att vara Roms egentliga statsöverhuvud. Vatikanen har
aldrig erkänt den italienska statens existens, än mindre den världsliga
maktordning som upprättades i samband med Italiens enande på 1870-talet.
Förhållandet mellan Vatikanen och Italien kan beskrivas som ett slags väpnat
stilleståndsavtal (som Vatikanen slöt med Mussolinis fascistiska Italien),
snarare än som fred. Enligt en tyst överenskommelse ska den italienska
staten inte blanda sig i Vatikanens inre angelägenheter och vice versa.
Men det verkar som om Vatikanen under Benedictus XVI
alltmer struntar i den överenskommelsen.
Slut citat

Mvh SLB

Hej

Var slutar religionsblandningen för det kristna avfall som idag sker ?

Citat av Charles Hansen :

"Genom åren har det varit viktigt för Jesu sanna vittnen att skilja sig från den stora skökans orena inflytande (2 Kor 6:14-18). Typiskt är det därför att reformatorn Martin Luther skrev sitt huvudverk som "Om kyrkans babyloniska fångenskap". Mycket av vår tids ekumenik går emellertid i en annan riktning. Moderkyrkan i Rom håller på att samla sina döttrar omkring sig (Upp 17:5). Inte bara politiskt, utan också religiöst blir uttrycket "alla vägar bär till Rom" mer och mer aktuellt. Och den nuvarande påvens många resor har styrkt en utveckling i riktning av större religionsblandning"

"Den stora skökan"
http://www.tidenstecken.se/babylon1.htm
Den stora skökan

Skökoväsen omtalas flera gånger i Skriften, 1 Kungaboken (14:24, 15:12). Det som karaktäriserar en sköka är att hon inte är trogen en man, utan håller sig till flera män. Sådan otrohet gäller inte endast på det naturliga planet, utan också på det andliga området (Jes 1:21, Hes 16:15).

Församlingen är kallad till att leva i ett andligt trohetsförhållande till Herren. Paulus säger därför i 2 Kor 11:2 b: "Jag har trolovat er med en enda man, för att föra fram en ren jungfru inför Kristus." Förblir vi i detta trohetsförhållande, så kommer vi att stå som Kristi brud en dag (Upp 21:9). Bruden är en beteckning på den äkta, sanna församlingen.

Raka motsatsen till detta är skökan, som då blir den falska församlingen (Upp 17:1). Både kapitel 17 och 18 i Johannes Uppenbarelse talar om den stora skökan, som Herren inte kan kännas vid. Denna sköka har enligt aposteln Johannes ett namn: "Det stora Babylon." (Upp 17:5). Namnet leder våra tankar till upproret mot Gud, som kom till stånd på Sinaislätten. Detta uppror som hade starka religiösa övertoner ledde till byggandet av Babels torn (1 Mose 11:1-4). Guds dom över detta projekt blev språkförbistringen vid Babel (1 Mos 11:5-9).

Trots denna dom var fröet lagt till den babyloniska mysteriereligionen. Abraham blev kallad ut från detta förvirringens mörker av Gud, (Apg. 7:2-3), likaså Abrahams folk efter en fångenskap av 70 år i det nya babyloniska riket (2 Krön 36:20-21). Babylon som omtalas i Johannes Uppenbarelse har likhetstecken med det Babylon som omtalas i 1 Mosebok.

Men i Bibelns sista bok är det tal om en kulminering på avfallet från Gud och hans uppenbarade sannings ord. Paulus varnade för att avfallet inom kristenheten skulle bana väg för Antikrists framträdande (2 Tess 2:3). På Patmos fick Johannes se att skökan är nära sammankopplad med Antikrist och hans världsrike (Upp 17:3). Vidare fick han se att Antikrist och skökan har samma huvudsäte (Upp 17:7-11, 18). Här är det inte tal om Babylon på en slätt, utan ett Babylon som utgör en stor stad på sju berg (Upp 17:9, 18). För Uppenbarelsebokens första läsare var det uppenbart att detta Babylon var ett täcknamn på Rom, staden med de sju kullarna. Därför kan det heta att namnet på skökans panna var en hemlighet (Upp 17:5).

Inte bara aposteln Johannes, utan även Petrus använder Babylon som täcknamn på Rom (1 Petr 5:13). Men på vilket sätt är då Rom knutet till det som kallas andlig otrohet? Rom fick ju tidigt höra evangelium (Apg. 2:10). De kristna upplevde stor förföljelse av de romerska kejsarna. Men från Konstantin den stores dagar blev det en vändpunkt. Förföljelserna av de kristna upphörde inom Romarriket och stat och kyrka fick en stabil nära förbindelse. Denna förföriska utveckling skulle visa sig bli ödesdiger. Detta var vad Johannes hade fått se på Patmos angående skökan: "Jordens kungar har bedrivit otukt med henne" (Upp 17:2).

Församlingslivet i Rom blev allt eftersom mer och mer uppblandat med hedendom. Helgondyrkan, Mariadyrkan, läran om celibat, mässoffret, skärselden och påven som Kristi ställföreträdare på jorden m. m fick utveckla sig. Lärosatserna, sederna och bruken som infördes hade klara paralleller med den babyloniska mysteriereligionen. Den romerska kyrkan befäste mer och mer sin maktställning och sitt inflytande. Vad den stod för, blev katolskt d.v.s. dess jordiska rikedomar ökade enormt. Precis så var den stora skökan, som Johannes fick se: "Kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I handen hade hon en guldbägare, full av skändligheter och smuts från hennes otukt" (Upp 17:4). Avlatshandeln blev mycket inkomstbringande för den romersk-katolska kyrkan. Anmärkningsvärt är det därför att Johannes talar om köp av människosjälar (Upp 18:13).

Skökan, som Johannes såg, omtalas som stor. Hon har fått stort inflytande och hon har varit stor i sig själv (Upp 17:8). Men för Gud är denna sköka inte stor. Han betraktar det stora Babylon, som ett fallet religiöst system (Upp 14:8). Grunden till det är att skökan har förfört folken med sin trolldom och förföljt Jesu sanna vittnen (Upp 18:23, 17:6). Tänk att det som skulle vara sanningens stöttepelare och grundval, fick utveckla sig till en plats för orena andar (Upp 18:2). Inte konstigt att aposteln Johannes storligen förundrade sig när han såg denna stora sköka (Upp 17:6).

Genom åren har det varit viktigt för Jesu sanna vittnen att skilja sig från den stora skökans orena inflytande (2 Kor 6:14-18). Typiskt är det därför att reformatorn Martin Luther skrev sitt huvudverk som "Om kyrkans babyloniska fångenskap". Mycket av vår tids ekumenik går emellertid i en annan riktning. Moderkyrkan i Rom håller på att samla sina döttrar omkring sig (Upp 17:5). Inte bara politiskt, utan också religiöst blir uttrycket "alla vägar bär till Rom" mer och mer aktuellt. Och den nuvarande påvens många resor har styrkt en utveckling i riktning av större religionsblandning.

Israel ska i ändens tid komma under inflytande av denna avfallna kristenhet i samband med Antikrists avtal med folket (Dan 9:26-27). Men Gud ska kalla Israel ut från detta inflytande. Och jag hörde en annan röst från himlen säga: "Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor (Upp 18:4). Medan Israel går mot frälsning, så ska Babylon gå mot förstörelse i ändens tid (Rom 11:26, Upp 19:2). Och Gud använde Antikrist och hans allierade för att göra slut på den stora skökans inflytande (Upp 17:16-17). För Herren är det otänkbart att fira bröllop med en sköka. Det kan endast bli med en ren jungfru (3 Mos 21:13-14), Upp 19:7-8).
Charles Hansen
Källa: Ordet og Israel
Översättare: Sigrid Forslin

Hej

På en Katolsk väg mot en falsk enhet som accepterar , nästan , allt----

Citat
"Den karismatiska väckelsen mottogs väl av alla kyrkor och samfund och förenade alla till ett.
Katolska kyrkans har tillsatt ett enhetssekretariat och försöker nu under kärleksfulla karismatiska
locktoner värna om en kristen enhet. Vilket mål har den katolska kyrkan med en kristen enhet?
Svaret får vi från katoliken Catharina B. Broomés bok "Vatikankonciliet": "endast genom
Kristi katolska kyrka, som är den universella vägen till frälsning, kan man få del av nådemedlen
i deras fullhet. Vi tror nämligen att Herren endast åt det apostoliska kollegiet, vilket Petrus (påven)
förestår har anförtrott alla det Nya förbundets gåvor för att bilda en enda Kristi kropp här på jorden,
i vilken alla de som redan på något sätt tillhör Guds folk måste inlemmas till fullo"

Klippt från
http://www.dragenut.se/nyhetsbrev.php

Nyhetsbrev - Hösten 2007
Guds frid!

Det är nu 20 år sedan förlaget Dragen Ut startade. Mycket av det vi varnade för i slutet av 1980-talet har tyvärr slagit in.
Sverige är med raska steg på väg mot att bli ett katolskt land. Det finns många jubileum i år. På Nyhemsveckan i somras firade pingstvännerna 100 års jubileum.
I samband med detta firade man också att det är 40 år sedan den karismatiska väckelsen bröt ut. Båda dessa väckelser har det gemensamt att många började tala i tungor. Men det finns också stora skillnader. När pingstväckelsen växte fram i början av 1900-talet, så blev de utstötta av de andra samfunden. Pingstvännerna fick uppleva det samma som alla tidigare väckelserörelser har fått uppleva. Trots kompakt motstånd från de övriga kyrkorna och samfunden så växte pingstväckelsen starkt. Det skedde under, kraftgärningar och de profetiska gåvorna var i funktion. Guds Ord var i centrum och de predikade om synd, dom och rättfärdighet.
I slutet på 1950- talet hade pingstväckelsen vuxit så starkt att påven i Rom blev intresserad av denna väckelse. Han gav order till sina undersåtar att de skulle läsa all litteratur som de kunde komma över om pingstvänner. Påven ansåg att om kyrkan skall kunna förnyas måste den få uppleva en ny pingst.

Detta berättade Tomas Strandsky för David du Plessis, som besökte Vatikanen när de planerade Andra Vatikankonciliet. Påven talade om Andra Vatikankonciliet (Vaticanum II) som "en ny pingst". Citat från Katolsk Kyrkotidning, jan 1971: "Det finns en stark pingströrelse inom den katolska kyrkan i USA.

Den började 1966 vid Duquesne Universitet i Pittsburg, nådde snabbt hela landet och sprider sig
nu till andra länder och kyrkor.

Rörelsen började när några katoliker, positivt inställda till Vatikanum II:s
förnyelse,bad den Helige Ande om ljus och kraft att bli bättre katoliker.
De blev bönhörda. De blev andedöpta. Andedop i katolsk mening är en
erfarenhet som drar katoliker in i kyrkans fulla gemensakap, i tro och
trosbekännelse, i sakramentens mottagande, -

Varför kom den katolska pingströrelsen till just nu efter Vaticanum II? Man bör inte glömma att Johannes XXIII talade om Vaticanum II som "en ny pingst". Vi kan alltså konstatera att den karismatiska väckelsen bröt ut ett år efter att Andra Vatikankonciliet avslutades, som pågick mellan 1962 - 1965. Vi måste då fråga oss: kan verkligen den Helige Ande dra en människa ännu mer in i den katolska kyrkan? Under Vaticanum II tog katolska kyrkan inte avstånd från sin tradition och dogmer. Katolska kyrkan håller fortfarande fast vid:

* avlatshandeln (dvs. att man betalar med pengar för att blir av med syna synder)
* man fortsätter med sin tradition att bocka sig inför statyrer gjorda med människohänder, (avgudadyrkan)
* man fortsätter med sin helgondyrkan och böner till jungfru Maria
* en av påvarnas titlar är fortfarande Pontifex Maximus, vilket betyder jupiters överstepräst
* man håller fortfarande fast vid påvens ofelbarhet och jungfru Marias himmelsfärd m.m.

Eftersom vi vet att Guds Ord är inspirerat av Gud själv, dvs. den Helige Ande, så måste svaret bli att den Helige Ande aldrig kan föra en människa ännu mer in i en sådant sammanhang som katolska kyrkan representerar eftersom den strider emot Guds Ord utan istället drar den Helige Ande ut varje människa därifrån. En människa som är uppfylld av den Helige Ande kan inte samtidigt be till avgudar! Det är oförenligt! Den karismatiska väckelsen är beställd från Rom till skillnad från pingstväckelsen som var sänd av Gud.

Den karismatiska väckelsen mottogs väl av alla kyrkor och samfund och förenade alla till ett. Katolska kyrkans har tillsatt ett enhetssekretariat och försöker nu under kärleksfulla karismatiska locktoner värna om en kristen enhet. Vilket mål har den katolska kyrkan med en kristen enhet? Svaret får vi från katoliken Catharina B. Broomés bok "Vatikankonciliet": "endast genom Kristi katolska kyrka, som är den universella vägen till frälsning, kan man få del av nådemedlen i deras fullhet. Vi tror nämligen att Herren endast åt det apostoliska kollegiet, vilket Petrus (påven) förestår har anförtrott alla det Nya förbundets gåvor för att bilda en enda Kristi kropp här på jorden, i vilken alla de som redan på något sätt tillhör Guds folk måste inlemmas till fullo".

Vi kan konstatera att det är oerhört stora skillnader mellan pingstväckelsen och den karismatiska väckelsen och tyvärr är många så förblindade idag att de likställer pingstväckelsen med den karismatiska väckelsen trots att det är så oerhört stora skillnader.

Harry!

Du har alldeles rätt: jag uttryckte mig oklart angående själen: vad jag ville bemöta, det är den platonska tanken på att "själen är evig i sig - oförstörbar" dvs. att den kan vi själva "putsa och befria" från materien genom insikt, att den är "god i sig" och att det går i egen kraft göra sig "ren".

Jesus säger däremot:
Matt.10:28 Och frukta icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna."
.........

Bibeln talar om "evigt liv" och evigt straff:

Matt.25:46 "Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."
...
2Tess.1:7-10 "men att I som utstån lidanden fån hugnad tillsammans med oss, när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts änglar, "i lågande eld", och låter straffet drabba dem som icke känna Gud, och dem som icke äro vår Herre Jesu evangelium lydiga.

Dessa skola då bliva straffade med evigt fördärv, bort undan Herrens ansikte och hans överväldigande härlighet, när han kommer för att förhärligas i sina heliga och visa sig underbar i alla dem som hava kommit till att tro; ty det vittnesbörd vi hava framburit till eder haven I trott. Så skall ske på den dagen."
....
Mark.9:42 "Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. Där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna.
Där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'."
.........

Av ovanstående kan vi bara se, att själens(=kroppens) "död" innebär en evig förkastelse och plåga. På det sättet kan själen(=kroppen) vara "odödlig" och samtidigt "förgjordbar" - det är det jag menade.

Jud.1:6 "så ock därom, att de änglar som icke behöllo sin furstehöghet, utan övergåvo sin boning, hava av honom med eviga bojor blivit förvarade i mörker till den stora dagens dom.
Jud 1:7 Likaså hava ock Sodom och Gomorra med kringliggande städer, vilka på samma sätt som de förra bedrevo otukt och stodo efter annat umgänge än det naturliga, blivit satta till ett varnande exempel, i det att de få lida straff i evig eld."
........
Till skillnad från Platons 'oförstörbara-odödliga själ'bekänner den kristna tron kroppens uppståndelse.
Själ och kropp hör ihop.
Själens 'odödlighet-oförstörbarhet' verkar vara en gammal grekisk tanke. Själens 'odödlighet-oförstörbarhet' förutsätter uppdelningen mellan ande och materia, mellan synligt och osynligt.
Kroppen betraktas som tillfällig och förgänglig, ett hölje för den eviga själen. Kroppen är alltså om inte rent ond, så åtminstone ett hinder själen som bor i den och så småningom skall befrias från den till ett evigt, andligt liv.

Det var med utvecklingen av tanken på en ren och evig idévärld (Platon) som föreställningen om en 'odödlig själ' fångad i den förgängliga materien växte fram och fick stark utveckling i olika gnostiska läror.
.....
Det är detta som jag försökte bemöta: vi kan inte uppnå själens 'odödlighet' genom befrielsetekniker från kroppen - via filosofi och insikt (gnosis)- utan vi har fått i den nya skapelsen, i Jesus, efter köttets uppståndelse ETT EVIGT LIV om vi tror och lyder Herren - medan de som inte tror "kommer att efter köttets uppståndelse dömas till evigt straff i evig eld". (själen är alltså inte 'oförstörbar' i sig själv, verkar det som).

Menas med "evig eld" en oavbrutet brinnande (evig) tillvaro, där människans 'odödliga själ'(=kropp) plågas i all framtid eller menas en total engångsförgörelse av själen(=kroppen)?

Jesu ord skulle tyda på det första, att människan inte upphör att existera: "där masken aldrig dör och elden aldrig utsläckes".

Och i det hänseendet verkar själen(=kroppen) vara 'odödlig'..och ändå 'förgjord' om och om igen....

Sedan kan vi inte bara tala om själen (som Platon) utan vi utgör en helhet:

"JAG ÄR...en själ, en kropp, en ande." Tillsammans som ETT - därav "köttets uppståndelse" och domens dag för alla människor.
(Detta är ett svårt ämne.)
Förstår du bättre nu vad jag menar?

Att Jesus har framburit sig själv genom "evig Ande" till offer för våra synder "i sin kötts gestalt" (kroppsligen) borde inte överhuvudtaget blandas in här! Gud kan inte "dö andligen" (JDS). Det behövdes inte och det var inte "den nivån" som var avgörande för frälsningen. Ett oskyldigt offer kan aldrig ha syndig natur (då blir det inte Gud välbehagligt!) - det behövs alltså inte. Det räckte med att Herren "lade på sig" våra synder och "bar upp dem" på trä (i vårt ställe). Punkt.

Och hur Herren kommer att hantera allt detta med straff och dom rent praktiskt, vet bara Han själv...
.......
Vad tycker du? Kommer människan att existera i all evighet och plågas eller kommer hon att förgöras totalt?
......

Tack för utförligt svar Elisabeth!

Jag flyttar över just dessa frågor som vi hamnade under detta ämne här, till ämnet "var är de kroppsligen avsomnade", där det kanske bättre hör hemma och så att vi kan hålla denna "kanal" öppen för "Var slutar religionsblandningen för det kristna avfall som idag sker".

Jag ska begrunda Ditt svar och återkommer som sagt lite senare under ämnet "var är de kroppsligen avsomnade". Det stämmer ju inte riktigt med den rubriken, vad vi hamnade att samtala kring, men det kan kanske ses som en fortsättning till vad som avhandlades under det ämnet.

HaFo

Hafo skriver bl.a:

"Jag håller här med Dig Karin i vad Du skriver, om jag uppfattar Dig rätt, att kristna verkligen bör fundera över, att de så missar att presentera vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, så att människor kan uppleva att ”de lär känna Jesus” i islam och buddhismen!

Min poäng är, att man kanske i kristenheten, kommit så vilse i sin väg mot Bibelns budskap om avfallet (?), som ska ske innan antikrist kan träda fram, så att man lika gärna ”finner Jesus” i helt vilsna sammanhang, där det handlar om en om ”annan Jesus”, än Skriftens Jesus"

Jag hade velat ha med flera citat av det du skrev, men jag vet tyvärr inte hur man gör då. Jag tycker fortfarande inte att Dagens artiklar är tecken på religionssammanblandning. Det finns många poänger med att låta människor berätta "rätt upp och ner" utan att genast lägga till flera sidor med tillrättalägganden. Jag tror att en del som konverterar till andra religioner inte bara gör det därför att kristna inte presenterar den rätte Jesus, utan också därför att de kanhända råkat ut för hårda och fördömande kristna som brustit i medmänsklighet och barmhärtighet. Jag vet inte om detta räcker för att få fram vad jag menar men hoppas det.
Hälsningar,
Karin

Håller med Dig Karin, när Du säger:

"Jag tror att en del som konverterar till andra religioner inte bara gör det därför att kristna inte presenterar den rätte Jesus, utan också därför att de kanhända råkat ut för hårda och fördömande kristna som brustit i medmänsklighet och barmhärtighet."

Men det är ju ingen motsägelse till eller förnekelse av den "religionsblandning" som i dag faktiskt de facto sker. Och detta inte minst på grund av svart på vitt som ovan angetts via katolicismen och dess företrädare!!!

Är det ngt som Du bejakar Karin, att det sker och har Du ngn uppfattning utifrån Bibeln var detta "avfall" kommer att hamna??? Är det alltsångt som Du bejakar eller tar avstånd ifrån detta skeende??

HaFo

Hej!

Jag skrev:

"Jag tycker fortfarande inte att Dagens artiklar är tecken på religionssammanblandning. Det finns många poänger med att låta människor berätta "rätt upp och ner" utan att genast lägga till flera sidor med tillrättalägganden. Jag tror att en del som konverterar till andra religioner inte bara gör det därför att kristna inte presenterar den rätte Jesus, utan också därför att de kanhända råkat ut för hårda och fördömande kristna som brustit i medmänsklighet och barmhärtighet. Jag vet inte om detta räcker för att få fram vad jag menar men hoppas det."

Med dessa ord har jag INTE försvarat vare sig katolska lärosystem eller trosröelsens läror. Jag fick uppfattningen att hela den här "tråden" har sin upprinnelse i några artiklar i Dagen som någon här på sidan kopplade samman med religionssammanblandning (jag kan naturligtvis missuppfattat det). Det enda jag ville säga var att det kan vara nyttigt och en maning till eftertanke att läsa om hur månniskor kommit fram till att konvertera till andra religioner. Men, jag har därmed INTE ställt mig positiv till religionssammanblandning. Jag tycker att vi faktiskt måste vara varsamma med hur vi bemöter andra. Jag menar inte att vi ska vara överslätande när det gäller felaktiga läror, men försiktiga med hur vi behandlar andra och varandra. Jag kommer fortfarande i håg hur illa behandlad jag blev och att det tar ÅRATAL att hämta sig, och därför vill jag försöka sträva efter att vara mycket försiktig med hur jag bemöter andra och är ledsen över att jag inte alltid lyckas med det.
Hälsningar,
Karin

Hej

Citat av Mohamed Omar som är författare
och redaktör för tidskriften Minaret.
Skulle nog vara intressant att få lite kommentarer
angående detta----

"Desillusionerad och besviken återvände jag hem till Uppsala.
I Domkyrkan pågick en konsert, jag tror att det var Händels Messias,
eller i alla fall något lika mäktigt. Jag gick in och satte mig i en av
bänkarna.
Det var omtumlande, gripande. Jag bröt ihop och grät som ett barn.
Här var det jag hade sökt! Det var Jesus som var "den perfekte gurun",
det var honom jag hade letat efter i al-Halladjs gestalt – den korsfäste
Messias

Från Trots Allt
http://www.trotsallt.se/aktuellt_nummer/4_06/kyrkan.htm

"Flera av mina viktigaste upplevelser har utspelats i kyrkorummet, som
då jag efter en lång resa i England drabbades av en vision i Uppsala
Domkyrka. Jag var arton år gammal och hade gått från moské till moské
där borta för att söka efter "den perfekte gurun". Den fråga som jag
ställde till alla jag mötte på vägen var: "Vad anser du om Mansur
al-Halladj?" Al-Halladj var en mystiker som korsfästes i Bagdad under
medeltiden, anklagad för kätteri. Hela hans kropp, varje lem, ropade
"Allah", och även när man bränt den och strött askan i floden Eufrat,
formade askan ett ord i vattnet, "Allah". Allt enligt legenden förstås.
Det som särdeles retat upp fariséerna var hans utrop: "Jag är
Sanningen!" (Al-Haqq, alltså: Allah.)
Varenda imam, mulla, fakir eller "alim", det vill säga skriftlärd, gav
samma svar på min fråga om al-Halladj: "Han var en kättare." Antagligen
så hade jag otur, numera så känner jag till en hel del folk i England
som vördar al-Halladj som ett helgon. Men då, som tonåring, fann jag
ingen. Desillusionerad och besviken återvände jag hem till Uppsala. I
Domkyrkan pågick en konsert, jag tror att det var Händels Messias, eller
i alla fall något lika mäktigt. Jag gick in och satte mig i en av
bänkarna. Det var omtumlande, gripande. Jag bröt ihop och grät som ett
barn. Här var det jag hade sökt! Det var Jesus som var "den perfekte
gurun", det var honom jag hade letat efter i al-Halladjs gestalt – den
korsfäste Messias. Och, han hade funnits här hemma i Uppsala hela tiden.
Väntat på att jag skulle återvända"

"Jag måste ständigt återvända dit, och påminna mig själv om att här
började min resa, hand i hand med Jesus, och än idag går han vid min
sida." Mohamed Omar, redaktör för den muslimska kultur­tidskriften
Minaret, skriver om sitt förhållande till kyrkan.

TEXT: MOHAMED OMAR BILD: MAJSAN SUNDELL

När jag talar om kyrkan är det inte den världsvida Kyrkan, "Kristi
kropp" som jag syftar på, utan kyrkan som ett rum i verkligheten. Ett
rum man kan gå in i med ande och kropp. Dessa rum hör till mitt arv på
flera plan. För mig som svensk hör kyrkorna till mitt nationella
kulturarv, som muslim till mitt religiösa arv, och som människa till
mitt personliga arv – minnena.

Flera av mina viktigaste upplevelser har utspelats i kyrkorummet, som då
jag efter en lång resa i England drabbades av en vision i Uppsala
Domkyrka. Jag var arton år gammal och hade gått från moské till moské
där borta för att söka efter "den perfekte gurun". Den fråga som jag
ställde till alla jag mötte på vägen var: "Vad anser du om Mansur
al-Halladj?" Al-Halladj var en mystiker som korsfästes i Bagdad under
medeltiden, anklagad för kätteri. Hela hans kropp, varje lem, ropade
"Allah", och även när man bränt den och strött askan i floden Eufrat,
formade askan ett ord i vattnet, "Allah". Allt enligt legenden förstås.
Det som särdeles retat upp fariséerna var hans utrop: "Jag är
Sanningen!" (Al-Haqq, alltså: Allah.)
Varenda imam, mulla, fakir eller "alim", det vill säga skriftlärd, gav
samma svar på min fråga om al-Halladj: "Han var en kättare." Antagligen
så hade jag otur, numera så känner jag till en hel del folk i England
som vördar al-Halladj som ett helgon. Men då, som tonåring, fann jag
ingen. Desillusionerad och besviken återvände jag hem till Uppsala. I
Domkyrkan pågick en konsert, jag tror att det var Händels Messias, eller
i alla fall något lika mäktigt. Jag gick in och satte mig i en av
bänkarna. Det var omtumlande, gripande. Jag bröt ihop och grät som ett
barn. Här var det jag hade sökt! Det var Jesus som var "den perfekte
gurun", det var honom jag hade letat efter i al-Halladjs gestalt – den
korsfäste Messias. Och, han hade funnits här hemma i Uppsala hela tiden.
Väntat på att jag skulle återvända.
Efter denna vision följde flera år av studier av kristen litteratur,
särskilt läste jag Bernanos, Pascal och Pasolini. Jag vallfärdade till
flera kloster, övernattade och bad med klosterfolket. Ett tag funderade
jag på att bli munk. Men celibatet var för svårt för mig, jag älskade
kvinnor. Jag gillade dock deras sätt att be med kroppen, knäfall och
prostration. Dessutom tilltalades jag av tidegärden, den disciplinerande
böneformen. Jag hade alltid velat vara den förkrossade inför Gud, den
förtvivlade som kastar sig inför Hans fötter. Att bara sitta i en
kyrkbänk var inte nog för mig. I islam tyckte jag mig ha funnit en
utväg. Jag kunde be med kroppen på regelbundna tider men ändå vara fri.
Slippa stänga in mig i ett kloster. Vara i, men inte av världen.

Sedermera kom jag att hamna på en folkhögskola i Oskarshamn. Där lärde
jag känna flera somaliska flyktingar som gick på skolan. Ingen ville ha
med dem att göra, men själv blev jag allt mer fäst vid dem. Jag pratade
ju swahili, vilket några av dem kunde eftersom de hade bott i
flyktingläger i Kenya.
De träffades varje lördag hos en familj för att läsa Koranen. Jag var
med. Vi blev med tiden goda vänner. Under Ramadan då vi träffades i en
källare för att bryta fastan hade jag ytterligare en omskakande vision.
Medan jag bröt brödet och delade det med mina somaliska bröder
uppenbarade sig Jesus för min inre syn. Han sa: "Detta är min kropp, för
er utgiven." Och när jag hällde upp det kalla vattnet åt Assad som satt
vid min högra sida, sade rösten: "Detta är mitt blod, för er utgjutet."
Så här borde man avbilda Den sista nattvarden, tänkte jag. Muslimer som
bryter fastan i Ramadan i en källarmoské.

Om det var en verklig vision eller en efterkonstruktion är jag inte
säker på. Men där fanns en stark känsla av Kristi närvaro. Han var mitt
ibland oss. Och han har vandrat vid min sida hela livet, ända sedan
söndagsskolan och mormors gamla illustrerade Bibel. Jesus rör sig över
religionsgränserna och antar skiftande skepnader. Det svåra är att känna
igen honom. Jag gör det inte alltid själv heller. Han är allt annat än
förutsägbar. Men jag försöker att hålla ögonen öppna. Romarna kände inte
igen hans sanna väsen, inte heller fariséerna. Ibland har det slagit mig
att Jesus idag inte skulle komma tillbaka som en pastor, präst eller
påve. Kanske inte ens som en kristen. Han kanske skulle komma till oss
som muslim. Hur många skulle klara det provet? Det tål att tänka på.
Muslimska teologer menar att Moses kom med lagen, Jesus med anden, och i
profeten Mohammed förenades de två. Alla är de bröder och Mästare på
Vägen. De olika profeterna uttrycker olika aspekter hos Gudomen. Det är
inte lätt att ha ett personligt, kärleksfullt förhållande till ett
abstrakt, transcendent Det. Det hade heller inte hjälpt att slänga ner
en bok från himlen åt oss människor. Vi behöver en vägvisare som liknar
oss, som visar att det är möjligt att bli "helig". Därför kom Jesus till
oss med evangeliet och Mohammed med Koranen. När lärjungarna frågade
Aisha, profetens hustru, om hur hennes make var skapt, svarade hon: "Han
var Koranen."

Själv brukar jag läsa Koranen i kyrkan. Jag läser för de döda. Men
lågmält förstås, jag vill ju inte störa de andra. Det är inget konstigt
med det. Som jag ser det är Koranen bara en fortsättning på Tora och
evangeliet. Jag inbillar mig att det är lättare som muslim att integrera
det kristna arvet än för en kristen att integrera islam. Islam kom
efteråt, det är den yngsta av uppenbarelserna, och därför omfattar den
alla föregående. Profeten Mohammed är en i raden av profeter tillsammans
med Jesaja, Jeremia, Nathan och Mose.
Moses tog emot lagtavlorna på berget Sinai och till grottan Hira i
Arabien kommer ängeln Gabriel till Mohammed. "Läs!" befaller ängeln.
"Jag kan inte läsa!" flämtar Mohammed och skakar som i feberfrossa. Han
är skräckslagen och tvivlar på sitt förstånd. Ängeln kramar honom hårt
och befaller än en gång: "Läs!" Än en gång nekar den jungfruliga
profeten. Men vid den tredje befallningen släpper allt motstånd och
"ordet vart kött". Det gör ont, det är födslovånda. Profeten Mohammed är
jungfrun som bär Guds ord. Det första ordet som föddes ur profetens
kropp var Iqra, "Läs!". Därav kom uppenbarelsen att kallas Al-Quran,
"läsningen".
Fortfarande är kyrkan viktig för mig. Jag måste ständigt återvända dit,
och påminna mig själv om att här började min resa, hand i hand med
Jesus, och än idag går han vid min sida, i moskén, i synagogan och
hinduernas tempel. När jag i moskén knäfaller i bön enligt den islamiska
riten är det Jesus jag har i tankarna, hur han knäföll i Getsemane, med
pannan mot jorden, vakade och bad, att "denna kalk skall gå förbi mig".
Det är så jag vill vara i förhållande till Gud; behövande, ödmjuk.
För mig är att stiga in i en kyrka att stiga in i mitt förflutna, min
barndom, mina minnen. Det är vår gemensamma, svenska historia och
samtidigt min egen, personliga. Här slår historiens vingslag under
valven. Men här är också mina minnen levande, hit kom jag alltid som
flykting i tonåren, sökte ensamhet med den korsfäste, den föraktade,
hånade och missförstådde. Jag älskade honom, och han älskade mig. Han
fanns i mig, och jag fanns i honom. Det var mig själv jag betraktade i
hans ansikte. Han visste hur det var att vara ensam, övergiven, lidande.
Ensamheten med den korsfäste var en ensamhet med mig själv, mitt innersta.

Koranen har, enligt min och många teologers mening, inte kommit för att
upphäva de föregående budskapen från Himlen, utan för att bygga på och
utöka dem. Därför älskar jag att stiga in i kyrkor och synagogor, det är
att gå in i mitt förflutna, den kristna barndomen och på samma gång
också till islams källflöden. Alla dessa vägar behövs, ingen bör
utesluta den andra, och allt det nya byggs på det gamla.

Mohamed Omar är författare och redaktör för tidskriften Minaret.

Jag återupprepar ngt av huvudbudskapet i vad Mohamed Omar, som är författare och redaktör för tidskriften Minaret, skriver.

Tycker att det så väl åskådliggör, var jag tror den religionsblandning, som nu sker (såväl inom kristenheten med anammande av katolicismen och trosförkunnelsen och utanför, genom bl.a. KK:s öppningar för dialog med muslimer och buddhister).

Vi ser det nu hända mitt framför våra ögon, förbredelsen av avfallet, där denna "religionsmix" slutligen kommer att hamna.

Men från andligt ledarhåll, verkar det vara helt tyst kring detta skeende - eller!?

Detta trots att det rör sig om en "religionsmix" från avgrunden, som under den faslke profeten kommer att förmå människor att tillbe antikrist och se honom som den återkomne Kristus. Både den andliga och politiska frälsaren, som älskar allt och alla och verkligen förenar alla "så att världen kan tro".

----
Återciterar:

"Men där fanns en stark känsla av Kristi närvaro. Han var mitt ibland oss. Och han har vandrat vid min sida hela livet, ända sedan söndagsskolan och mormors gamla illustrerade Bibel.

Jesus rör sig över religionsgränserna och antar skiftande skepnader. Det svåra är att känna
igen honom. Jag gör det inte alltid själv heller. Han är allt annat än förutsägbar.

Men jag försöker att hålla ögonen öppna. Romarna kände inte igen hans sanna väsen, inte heller fariséerna.

Ibland har det slagit mig att Jesus idag inte skulle komma tillbaka som en pastor, präst eller
påve.

Kanske inte ens som en kristen. Han kanske skulle komma till oss som muslim. Hur många skulle klara det provet? Det tål att tänka på.

Muslimska teologer menar att Moses kom med lagen, Jesus med anden, och i profeten Mohammed förenades de två.

Alla är de bröder och Mästare på Vägen. De olika profeterna uttrycker olika aspekter hos Gudomen. Det är inte lätt att ha ett personligt, kärleksfullt förhållande till ett abstrakt, transcendent Det.

Det hade heller inte hjälpt att slänga ner en bok från himlen åt oss människor. Vi behöver en vägvisare som liknar oss, som visar att det är möjligt att bli "helig".

Därför kom Jesus till oss med evangeliet och Mohammed med Koranen. När lärjungarna frågade Aisha, profetens hustru, om hur hennes make var skapt, svarade hon: "Han var Koranen."

Själv brukar jag läsa Koranen i kyrkan. Jag läser för de döda. Men lågmält förstås, jag vill ju inte störa de andra. Det är inget konstigt
med det.

Som jag ser det är Koranen bara en fortsättning på Tora och evangeliet. Jag inbillar mig att det är lättare som muslim att integrera det kristna arvet än för en kristen att integrera islam.

Islam kom efteråt, det är den yngsta av uppenbarelserna, och därför omfattar den alla föregående.

Profeten Mohammed är en i raden av profeter tillsammans med Jesaja, Jeremia, Nathan och Mose.

Moses tog emot lagtavlorna på berget Sinai och till grottan Hira i Arabien kommer ängeln Gabriel till Mohammed. "Läs!" befaller ängeln.

"Jag kan inte läsa!" flämtar Mohammed och skakar som i feberfrossa. Han är skräckslagen och tvivlar på sitt förstånd. Ängeln kramar honom hårt
och befaller än en gång: "Läs!"

Än en gång nekar den jungfruliga profeten. Men vid den tredje befallningen släpper allt motstånd och
"ordet vart kött". Det gör ont, det är födslovånda.

Profeten Mohammed är jungfrun som bär Guds ord. Det första ordet som föddes ur profetens kropp var Iqra, "Läs!". Därav kom uppenbarelsen att kallas Al-Quran, "läsningen"...

... Koranen har, enligt min och många teologers mening, inte kommit för att upphäva de föregående budskapen från Himlen, utan för att bygga på och
utöka dem.

Därför älskar jag att stiga in i kyrkor och synagogor, det är att gå in i mitt förflutna, den kristna barndomen och på samma gång
också till islams källflöden. Alla dessa vägar behövs, ingen bör utesluta den andra, och allt det nya byggs på det gamla."

Slut citat

Hej

Det här med
tidskriften "Minaret"

Harry , du skrev ju tidigare om Abd al Haqq
Kielan , det verkar som att denne inte är helt
obekant med Mohamed Omar---
Vad jag nu hittat så är Abd al Haqq
Kielan ansvarig utgivare för tidskriften
Minaret

http://www.kkuriren.se/hermes/mu/muslimsk/

När jag läser det som Mohamed Omar skrivit om Jesus
så får jag på något vis ett slags "smak" som påminner om
"Big Papa" Hagins andlighet , den här "Jesus" som Mohamed
Omar företräder är fråga om en aktiv , kraftfull
, förförande andlighet---

Citat :
"Under Ramadan då vi träffades i en källare för att bryta fastan
hade jag ytterligare en omskakande vision.
Medan jag bröt brödet och delade det med mina somaliska bröder
uppenbarade sig Jesus för min inre syn. Han sa: "Detta är min kropp, för
er utgiven." Och när jag hällde upp det kalla vattnet åt Assad som satt
vid min högra sida, sade rösten: "Detta är mitt blod, för er utgjutet."
Så här borde man avbilda Den sista nattvarden, tänkte jag. Muslimer som
bryter fastan i Ramadan i en källarmoské.
Slut citat

"Papa" Hagin hade ju också han (som han påstår i alla fall)
"vissa" "Jesus" uppenbarelser----

Naturligvis var det ju inte den rätte Jesus som visade sig för Hagin
Och naturligvis är det ju inte heller den rätte Jesus som inspirerat
Mohamed Omar , man kan ju nog faktiskt häpna över den fräckhet
och genomskinlighet som denna andlighet visar i fallet med Mohamed
Omar !!!

Citat :
"Desillusionerad och besviken återvände jag hem till Uppsala.
I Domkyrkan pågick en konsert, jag tror att det var Händels Messias
eller i alla fall något lika mäktigt. Jag gick in och satte mig i en av
bänkarna.
Det var omtumlande, gripande. Jag bröt ihop och grät som ett barn.
Här var det jag hade sökt! Det var Jesus som var "den perfekte gurun",
det var honom jag hade letat efter i al-Halladjs gestalt – den korsfäste
Messias
Slut citat

# Min kommentar
Just jo !! , alldeles precis , "så ska det låta" , "Händels Messias" "eller i alla
fall något lika mäktigt" , vad var nu detta för ett slags sofistikerad driven
ockult inspirerad "ljuv" konsertmusik som kunde åstadkomma en sådan
katastrofal kortslutning , en sådan förödande hypnotiserande effekt på
denna stackars förförda människa ??
Vems ande var i farten här i detta sammanhang månne ??

Man kunde ju tänka sig att denne Mohamed Omar på grund av en "viss"
samstämmighet i grundläggande andlighet så småningom kunde bli
välkommen att "integreras" i "Mini" "Papa" Ulf Ekmans "stall" , dvs ,
när tiden sedan är mogen förstås , Kristenheten ska ju nog "möras och
marineras" ännu mer , innan man kan ta till ännu fräckare blandningar

Hagin var väl på sin tid ett slags "pionjär" inom sin "nish"
med specifikt Kristen etikett , numera breddas vyerna
och nya "områden och riktningar integreras---
Förförelsen formar nya redskap med multipel
framtoning , tex Muslim + Kristen , osv , "brobyggare"

"Moderna Apostlar" mera specifikt lämpade för brobyggande
mellan olika religioner , att bygga broar , knyta nät---

Det måste ju , mixas , trixas och religionssammanblandas
säkert ännu en bra tid innan alla bitar kan falla på plats---

http://densmalavagen.webblogg.se/1185792147_livets_ord_bakom_fasa.html

Citat
"Om man är stark nog andligt sett, kan man skärskåda Hagins bok
"Syner och visioner" (Livets Ords Förlag, 1986).

"I denna bok har Hagin upptecknat sju långa uppenbarelser,
där Jesus är personligt närvarande till den grad att Hagin kan se
hans sårmärkta händer, med trekantiga hål (!) och ta på hans sår.
Enligt författaren undervisar Jesus honom på samma gång med egna ord.
I denna bok säger Jesus mängder av underliga saker, som knappast
ökar bokens trovärdighet"

"Om man satte tilltro till denna bok, skulle vi här ha ett förut okänt, på
1900-talet producerat HELT NYTT EVANGELIUM! Som om Jesu
ord i Bibeln inte skulle vara nog. Dessa ord, nedskrivna och lagda i
munnen på vår Frälsare, är helt klart ett nutida tillägg till Bibeln.Vi
vet vad Bibeln säger om detta. När villolärare talar, kan du
pröva det mot Den Heliga Skrift"
Slut citat

# Och som avslutning på mitt inlägg :
Och , ändå all denna trixande religions sammanblandnings
galenskap är förgäves , för när den rätte Jesus småningom
återvänder så bryter han ner alltsammans---

Johannes' uppenbarelse, 19 Kapitlet

11. Och jag såg himmelen öppen och fick där se en vit häst; och
mannen som satt på den heter »Trofast och sannfärdig», och han
dömer och strider i rättfärdighet.
12. Hans ögon voro såsom eldslågor, och på sitt huvud bar han många
kronor och hade ett namn där skrivet, som ingen känner utom han
själv.
13.Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod; och det
namn han har fått är »Guds Ord».
14.Och honom följde, på vita hästar, de himmelska härskarorna,
klädda i fint linne, vitt och rent.
15.Och från hans mun utgick ett skarpt svärd, varmed han skulle slå
folken. Och han skall styra dem med järnspira; och han trampar
Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress.
16.Och på sin mantel, över sin länd, har han detta namn skrivet:
»Konungarnas konung och herrarnas herre.»

17.Och jag såg en ängel stå i solen, och denne ropade med hög röst
och sade till alla fåglar som flögo fram uppe i himlarymden:
»Kommen hit, församlen eder till Guds stora gästabud,
18.för att äta kött av konungar och krigsöverstar och hjältar, kött
av hästar och deras ryttare, ja, kött av alla, både fria och
trälar, både små och stora.»

19.Och jag såg vilddjuret och konungarna på jorden med sina
härskaror, samlade för att utkämpa sin strid mot honom som satt
på hästen och mot hans härskara.
20.Och vilddjuret blev gripet, därjämte ock den falske profeten,
som i dess åsyn hade gjort de tecken med vilka han hade
förvillat dem som hade tagit vilddjurets märke, och dem som hade
tillbett dess bild. Båda blevo de levande kastade i eldsjön,
som brann med svavel.
21.Och de andra blevo dräpta med ryttarens svärd, det som utgick
från hans mun; och alla fåglar blevo mättade av deras kött.

Mvh SLBlomqvist

Surfade på nätet och reagerade på denna mening:

"Holländska katoliker borde börja be till Allah. Det är budskapet från den nederländske katolske biskopen Martinus 'Tiny' Muskens och hans inlägg i debatten om hur relationerna mellan kristna och muslimer kan förbättras."
---
HaFo kommentar:

Detta är precis vad jag menar med att att "religionsblnadningen" leder fram till!

Och precis som de anliga kristna ledarna idag, blir blinda inför förförelsen i trosförkunnelsen och katolicismen, så kommer de att bli blinda inför förförelsen i islam, buddhismen etc. etc. och bli "lydiga redskap",till att förbereda avfallet och möjliggöra antikrists inträde på den andliga och politiska arenan!!

Hur är det möjligt att detta sker med andliga ledare idag, som inför sig själva menar att de "gör tjänst inför Gud" och "går Guds ärenden"

Varför lyssnar de inte???

Hedin är nu på väg att skriva en ny bok tillsammans med villoläraren Arborelius!!!

Personligen är jag rädd att Hedin nu, "har satt sin sista potatis", när han framhärdar med att inte lyssna, utan "kör sitt eget race", tillsammans med villolärare och tvärtemot, vad de "får", som han är satt att leda, anser.

Går det att bli mer blind och döv, än vad Hedin just nu ger uttryck för och agerar efter? Och själv tror han att han går Guds ärenden!!

Varför blir det så här tokigt på den andliga arenan och bland de kruistna ledarna???

Kan bara finna en förklaring och det är, att ska Guds Ord om avfallet kunna gå i fullbordan, så måste de andliga ledarna bli blinda och vilseföra "fåren".

Men i min nöd över Hedin och övriga ledare, som jag upplever egentligen vill så väl, vill jag bara skrika ut, hur kan de bli så vilsna och visst, må väl ändå Gud, ge var enskild ledare, chans att vakna upp och i stället för att ställa sig i "avfallets tjänst", kunna få ställa sig i "Guds tjänst", där de nu i sin förblindelse tror sig vara!!!???

HaFo

Fortsätter sätta in från Bertil Lundbergs hemsida
----
Jungfru Maria: Pingströrelsen är från Satan

Det katolska Jungfru Maria-mediet Veronica Lueken (1923-1995) Bayside, New York, gifte sig med Arthur Lueken och fick 5 barn.

1968 fick hon sin första uppenbarelse. Hon led av många sjukdomar. Hon hade allvarliga ryggproblem, flera hjärtattacker och andra betydande fysiska sjukdomar.

Visionerna har inte godkänts av den officiella Katolska kyrkan av den anledningen att de är för traditionstrogna och inte stöder Andra Vatikankonciliet och dess reformer.

Veronica Luekens uppenbarelser visar att Jungfru Maria (de demoner som talar som om de vore Jungfru Maria) inte gillar varken Pingströrelsen eller den Karismatiska rörelsen.

Det är alltså inte samma ande i Mariauppenbarelserna och pingst/karismatiska sammanhang.

Jungfru Maria 15 juni 1974:

Du måste varna dem nu, Mitt barn, att de är vilseledda: de hemliga sällskapen och sökandet efter den Helige Ande är en ingång i Satans rike. Alltför många söker utanför Guds Hus.

Du, Mitt barn, måste göra det känt, att det ord ni kallar "Pingstvänner" inte är från Gud, det är en oriktighet.

Det har införts för att testa - jag säger testa, Mitt barn, för det vill endast föra med sig strider men inte ödeläggelse.

Det kommer att vara ett försåtligt ont som vill komma in för att försöka ta bort vad som är känt som det 'institutionaliserade' Mitt Sons Hus.

Många kallar på den Helige Ande, Mitt barn, men de andar som de ber om är inte från Himlen och ljuset. De kommer upp snabbt från avgrunden.

Fly! Ha ingen del i dessa sammankomster, för de är inte från ljuset. I tid, Mitt barn, vill du bevittna katastroferna dessa samlingar provocerar.

Många som borde veta bättre har gett sig själva till denna förvirring. Du behöver inte denna förvirring. Min Son är alltid med dig i Eukaristin.

Bönerna från Himlen är enkla. Sök inte efter det sensationella - för du vill börja dina böner alltid med: "Vår Far som är i Himlen", inte blablablablalabla som Vi hör,

Mitt barn, kom upp hit. Feltolkningen av ordet 'tungor'! - Vet du vad du läser i Livets Bok? Människan har satt en mycket förvriden tolkning: lalablala, till Oss, Mina barn, det är vad det låter som.

Ja, Mitt barn, många har gett sig själva till olydnad av er Helige Fader, er Herde. Vi har bett honom att fördöma praktiserandet att bjuda in Anden.

Han har följt Faderns vägledning men många av hans präster har fallit i olydnad av er Herde. Många har valt att gå sina egna vägar, följa deras egna normer utan disciplin.

Många har satt sig själva till att vägleda andra utan sann kunskap, för de har kastat åt sidan Vår Herde och hans varningar.

Mitt barn, du vill mötas med mycket ogillande av många av Vårt prästerskap. Jag förbereder dig för detta, för många har fallit in i Satans nät, och känner inte igen dessa pingströrelsemöten för vad de verkligen är - en skapelse för att förvränga och bedra.

Du måste komma ihåg, Mitt barn, att Satan blev utkastad, Lucifer, Lucifer, med stor kunskap för hur man bedrar nationer och mänsklighet. Nej, jag kan inte förklara för dig nu varför alla dessa krafter inte togs bort. Det är en Himlens hemlighet.
---
Jesus:

Mitt barn, du kommer att få ta emot nåd i överflöd. Min mor har kommit till dig i Faderns vilja som en Medlerska mellan mänskligheten och Fadern,

till att rädda, till att upprätta så många själar som är villiga att offra och göra botgöring i den tid som finns kvar för dem. Vet att du kommer inte att kasta bort Min Mors varningar.

Jesus 20 maj 1978:

Mitt barn och Mina barn, en långt tal med dig är inte nödvändigt denna gång. Emellertid så önskar jag få instruera dig i ditt livs kurs på jorden vid den här tiden.

Det finns många bedrägerier som äger rum bland er, och en av dessa förvanskningar är sättet på vilket själar frälsas. När jag var på jorden, etablerade jag bestämmelser och jag gav Min Kyrka, Mitt Hus.

Nu ser jag emellertid hur många har gått framåt med nymodigheter som kliar dem i öronen, och de iscensätter en ny religion för världen. Fastän deras hjärtan må ha börjat med goda intentioner med dessa nymodigheter och experimenterande

- Mina barn, jag försäkrar er, att vad ni kallar Pingstvänner och nedkallande över er Anden, är ett bedrägligt och försåtligt ont skapat av Satan till att ta ifrån er kunskapen och behovet för den institutionaliserande Kyrkan.

Jungfru Maria 9 april 1977:

Röster i miljoner ropar, kärlek, kärlek, som poppar upp i den karismatiska förnyelsen av vad, Mina barn? De ber ödmjukt till Anden, varför ber de inte ödmjukt till Min Son i Eukaristin?

Den Evige Fadern sänder Anden som Han vill. Människor skall inte samlas för att puffa dem själva ut i universum. Jag säger till er, för Min Son, att alla som ropar "Herre, Herre", skall inte komma in Himlen!

Slut citat
---
HaFo fortsätter och tjatar på:

Hur är det möjligt att kristna ledare, och dessutom Pingstledare, som egentligen enligt Jungfru Maria, i katolsk tappning, anses ”vara från satan”, låter sig manipuleras och gå i ledband, utan att ge ett enda knyst, om villfarelsen i katolicismens lärosystem?

Bertil säger häruppe:

”Det är alltså inte samma ande i Mariauppenbarelserna och pingst/karismatiska sammanhang. ”
---
Men tyvärr, så är nog inte heller detta sant idag. Nu möts dessa sammanhang i en ”enhetsmix”, för att ”vara ett så världen kan tro” och för att ”tillsammans manifestera Jesus” och ”vinna världen för Kristus”.

Hur kan de kristna ledarna ha blivit så förblindade, så att de inte ser att de leder fåren vilse, när de bejakar katolicismen, trosförkunnelsen (som nu möts i sin antikristliga tro, lära liv och utövning!!)

Och detta är ändå bara början fram mot avfallet, som kommer att utgöra en religionsblandning som även inkluderar ”i den kristna familjen”, islam, buddhismen, hinduismen etc. etc. Man ”älskar ju varandra och har samma Gud”.

Allt kommer det slutligen att hamna under den ”falske profetens” kontroll och förvända människor till att hylla’ ära, upphöja och tillbe den falske Kristus – antikrist.

Och därmed mena sig upphöja och ära Gud för att han sänt oss den store politiske, ekonomiske och andlige världsfrälsaren.

"Håll i hatten", kära vänner. Det kommer att bli ett ockult mörker i "ljusets gestalt", med tecken och under, där det heter att det är Gud som är verksam.

Svart blir vitt och vitt blir svart. Sanning kommer att betraktas som lögn och lögn för sanning. Och antikrist kommer att bli välkomnad som Kristus.

Vill bara skrika igen! Men det hjälper ju inte! Jag förmedlar vad jag ”ser” hända mitt fram för våra ögon och jag vilar vid, att de som den sanne Jesus vill ska få, del av dessa varningar, nås av dem och ”har öron till att höra”.

Och som aldrig, vad som än händer, släpper taget om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

HaFo

Hej

Vill återupprepa och understryka
dessa allvarsord av Harry !!
Den som har öron så hör ,
och , låter sig varnas !!

Citat :
"Och detta är ändå bara början fram mot avfallet, som kommer
att utgöra en religionsblandning som även inkluderar ”i den kristna
familjen”, islam, buddhismen, hinduismen etc. etc.

Man ”älskar ju varandra och har samma Gud”.
Allt kommer det slutligen att hamna under den ”falske profetens”
kontroll och förvända människor till att hylla’ ära, upphöja och
tillbe den falske Kristus – antikrist.

Och därmed mena sig upphöja och ära Gud för att han sänt oss
den store politiske, ekonomiske och andlige världsfrälsaren.

"Håll i hatten", kära vänner. Det kommer att bli ett ockult mörker
i "ljusets gestalt", med tecken och under, där det heter att
det är Gud som är verksam.

Svart blir vitt och vitt blir svart. Sanning kommer att betraktas
som lögn och lögn för sanning. Och antikrist kommer att bli
välkomnad som Kristus.

Vill bara skrika igen! Men det hjälper ju inte! Jag förmedlar vad jag
”ser” hända mitt fram för våra ögon och jag vilar vid, att de som den
sanne Jesus vill ska få, del av dessa varningar, nås av
dem och ”har öron till att höra”.

Och som aldrig, vad som än händer, släpper taget om vem
Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp
och blod på korset.

Hej

Var slutar religionsblandningen för
det kristna avfall som idag sker ?

Från Tidens Tecken

http://www.tidenstecken.se/religionsmote.htm

Vad säger Sveriges Kristna Råd om mötet med andra religioner?

SKR har nyligen gett ut en skrift om detta, Religionsmöte, där man samlat några ekumeniska dokument. Redaktör för skriften är Katrin Åmell som är direktor för ekumenisk teologi vid Sveriges Kristna Råd och tillhörande Katolska kyrkan.

Det första i samlingen är Kyrkornas Världsråds (KV) dokument från 2003: Ekumeniska reflektioner - För dialog med människor som har en annan tro - En inventering av 30 år av dialog och en tillbakablick på 1979 års riktlinjer.

Här talas om att närma sig religiös mångfald. Helt riktigt skriver man att "Vi är övertygade om att vi har kallats att vittna i världen om Guds helande och försonande verk i Kristus." Men sedan brister det betänkligt i tolkningen av detta. Proselytism hör inte hemma i den religiösa dialogen. Man skriver istället att "kristna behöver öppna sig för andras vittnesbörd" och att dessa människor i olika religiösa traditioner återspeglar helgade liv och redan har något att säga om Gud. KV skriver att vi möter människor som redan lever av en tro som formar deras liv och med vilken de känner sig hemma. Detta vittnesbörd frambär de inte bara i ord, utan också i trofasta gärningar, i dyrkan och vördnad inför Gud. KV menar att detta är möjligt på grund av att Guds Ande är verksam på många sätt långt utöver vår förståelse enligt Joh. 3:8. Men Joh. 3:8 refererar till den som är född av Anden och inte till någon religiös mångfald.

KV ger här uttryck för att alla religioner dyrkar samma Gud medan Bibeln talar om att det inte är den ende sanne Guden som de dyrkar. För KV är det däremot naturligt att kristna kan mötas i multireligiös bön med andra religioner. KV skriver: "Multireligiös bön ställer de olika traditionernas böner jämte varandra." Paulus säger istället: "Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Hur kan Kristus och Beliar komma överens?" (2 Kor. 6:14-15).

Det andra dokumentet heter Möte med muslimer och är sammanställt av Islam in Europé Committee, som är ett gemensamt dokument från år 2003 för samma kyrkor som fastställde Charta Oecumenica. Det ska vara till hjälp då kyrkor försöker bedöma vad som står på spel när vi möter muslimer.

Också här finner man att de kommer fram till en syntes mellan vad Bibeln säger och mellan mänskliga tankegångar (som inte är Guds). Man fastslår som en självklarhet att Abraham är judarnas, de kristnas och muslimernas fader i tron och hans folk. Samtidigt skriver de att de bibliska texterna är stränga när de talar om främlingarnas falska gudar och avgudadyrkan samt att Fadern sände sin Son till världen för att ge den liv och frälsning genom Jesus som är den ende förmedlaren av universell frälsning. Men också i det här fallet handlar det om att Anden arbetar överallt och därför också i deras hjärtan som bekänner en annan tro! Fadern kan inte utestänga någon enda människa från denna frälsningen. Jesu blod blev utgjutet för andra likaväl som för oss. Därför är det också vår plikt att betrakta de andra som våra bröder och systrar. Guds kärlek känner inte några gränser. På så sätt kallar Kristus samman alla Guds barn som skingrats i denna världens olika religioner. Detta förutsätter en smärtsam försoning med muslimer. Och vägen till detta broderskap mellan Guds folk är dialogen mellan bröder och systrar som tror på den ende Guden. "Att inte vilja se likheterna mellan våra två sätt att tro hindrar oss från att glädja oss inför Gud och inför mänskligheten", skriver detta dokumentet.

Detta ställer sig alltså Sveriges Kristna Råd bakom och därigenom alla kyrkor som är medlemmar i Sveriges Kristna Råd.

Som ett gott initiativ mellan olika religioner anger dokumentet det initiativ som Johannes Paulus II tog när han kallade samman kristna tillsammans med ledare från andra religioners trossamfund i Assisi i Italien den 27 oktober 1986 och återigen den 24 januari 2002. "Utan sammanblandning förde de tillsammans fram mänsklighetens rop till Gud", fastslår dokumentet. Det är egentligen en vidrig lögn. Se länkarna till dessa datumen här ovanför.

Det tredje dokumentet är "Riktlinjer för möten med andra religioner för kyrkorna inom Borgågemenskapen", nämligen de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum och de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och Irland från år 2003.

Också där har man en generös hållning: "Gud är inte mindre generös i frälsningen än i skapelsen". Andens närvaro blir känd genom Andens frukter, också i främmande religioner. "Då vi stöter på dessa kvaliteter i våra möten med människor av annan tro kan vi, tack vare Guds nåd, känna Andens närvaro", skriver dokumentet. Kan vi? Urskiljningens nådegåva verkar lysa med sin frånvaro.

Vi får i dokumentet veta att religionsdialog är att bygga ett varaktigt tillitsförhållande: "I möten med människor av annan tro kan ingenting ersätta den tålmodiga, omsorgsfulla och tidskrävande process det innebär att lära känna de andra, vinna deras respekt och bli deras vänner." En logisk fortsättning av det blir: "Om vi vid något tillfälle anser att vi måste kritisera den andres ståndpunkt måste vi samtidigt beakta en självkritisk hållning." "Vi kan även lära oss mycket av erfarenheten att närvara som hedrade gäster vid varandras bön och gudstjänst." I allra slutet av dokumentet framförs dock en liten brasklapp: "En del konvertiter kan ha svårigheter med själva begreppet dialog med andra religioner, särskilt om det leder dem till möten med deras egen tidigare religion." Kan vi förstå att det gäller speciellt dem som upplevt en radikal frälsning i Jesus Kristus och inte längre kan vända tillbaks till "de gamla köttgrytorna i Egypten".

Det fjärde och sista dokumentet heter Viktigt att veta om islam - Femton saker som kristna bör veta om islam. Det är en text som Kyrkokansliet i Svenska kyrkan 2004 gett ut på önskemål av Kyrkomötet.

Texten omnämner vissa saker och termer i islam, som att "Gud på arabiska är Allah. Kristna som talar arabiska använder också ordet Allah för Gud." Men ingenting sägs naturligtvis om att de kristna på 700-talet som bodde i muslimskt ockuperade länder som Egypten och Syrien blev tvingade till att använda arabiskan som ett officiellt språk och även Allah som namn på Gud.

I texten sägs också "Vi vill intensifiera umgänget mellan kristna och muslimer och kristen-muslimsk dialog på alla nivåer. Särskilt vill vi uppmuntra till samtal om den ende Guden och om förståelsen av mänskliga rättigheter." I texten hänvisas vidare till Charta Oecumenica och vad som där skrivs om islam.

Katrin Åmell är förutom sin anställning i SKR även medlem i kommissionen för interreligiös dialog i Stockholms katolska stift och är den Nordiska biskopskonferensens formella representant för dialogen med buddhister. 1995 skrev hon en artikel i tidskriften Kulturrådet med rubriken "För att polera en jadesten…". Det märkliga uttrycket är ett kinesiskt ordspråk för att bildligt sammanfatta den erfarenhet som kommit fram ur de interreligiösa utbytena. "För att polera en jadesten behövs det en annan jadesten, som kommer från ett annat berg."

Åmell nämner i inledningen ar artikeln om den appell för fred och enhet som gjordes från det s.k. Religionernas världsparlament i Chicago, där över 6000 deltagare samlats som representerade ca 200 religiösa grupperingar. Vilket hon menar var en "nyttoaspekt" i religionsdialogens anda. Hon nämner som positiva exempel av hur människor av olika tro kan mötas i den religiösa erfarenheten som sådan europeiska katolikers möte med hinduer och buddhister i Asien och hur en del personer som Jules Monchanin, Henry Le Saux och Bede Griffiths på olika sätt försökte förena kristen och indisk mystik. Hon nämner också om banbrytare i kontakten med zenbuddismen och hur de lyckades förmedla ett intresse för asiatisk spiritualitet till västerlänningar. Klosterlivet menar hon bildar en naturlig ram för den erfarenhetsmässiga dialogen. "Man är väl medveten om de avsevärda skillnaderna i lärofrågor och religionsfilosofisk underbyggnad men utbytena är inte till för att diskutera dessa problemen." Nä, nä, mystiken förenar alla religioner i en erfarenhetsmässig dialog! Åmell skriver: "Dalai Lama främjar den här formen av dialog mycket aktivt, liksom även den nuvarande påven" (Johannes Paulus II).

Åmell kommer fram till att mystiken är universell. (Såklart att den är det, men inte är det Kristi Ande i denna mystiken.) Tystnaden, stillheten, repetitionens betydelse för den fördjupande bönen, askesen, enheten mellan kropp och själ, kroppshållningen, andningen, detta har gett en inre enhet av existentiell betydelse för bönen och livet överhuvudtaget, säger hon.

Katrin Åmell som själv varit starkt engagerad i buddhismen säger i ett dokument Application of Buddhist Praxis in Christianity att möten med en annan religiös tradition, om den är ärlig, så är den en utmaning till ens egen tro. Hon säger vidare om vilka upplevelser det kan ge: "Through abdominal breathing, straight back, the position of zazen the participants could feel the energy circulate in their body." (Genom bukandning, rät rygg, i zazenläge, kunde deltagarna känna energin cirkulera i sina kroppar.)

Detta är bevisligen religionsmöten, men det är också en urspårning från verklig kristendom och som SKR och dess företrädare deltar i när man befrämjar en inriktning mot sådant.

Paulus skriver till sin lärjunge Timoteus: Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen. För en enda är Gud, och en enda är medlare emellan Gud och människor: en människa, Kristus Jesus, han som gav sig själv till lösen för alla, varom också vittnesbördet skulle frambäras, när tiden var inne.

Det vittnesbördet ska inte dränkas i religiös mystik, multireligiösa böner eller dialog med andra religioner. Var och en blir inte salig på sin tro! Pingströrelsen kommer på predikantveckan 4-7/12 att på nytt ta upp frågan om medlemskap i SKR. Min fråga: Är pingsts pastorer medvetna om det kompromissande ett sådant medlemskap kommer att innebära med kyrkor och ledare för SKR som till och med företräder religionsmöten enligt ovanstående? Sten-Gunnar Hedin har valts till ledare för Pingst. Som ledare för denna rörelsen bör han därför i ett uttalande ta avstånd från Charta Oecumenica, eftersom jag inte tror att detta dokumentet har stöd i rörelsen. Ett sådant uttalande tar naturligtvis inte avstånd från den apostoliska trosbekännelsen. Än bättre är det om Pingst ställer sig fria från SKR. Se också den debatt som förts i frågan på pingst.nu.
Bertil Lundberg
Slut på citat

Mvh SLB

Följande notis fanns i dagens nät-Dagen. Den visar en situation när dialog gått över i synkretism, alltså dialogen har gått överstyr. Sorgligt. Jag sympatiserar med kamp för mänskliga rättigheter m men för den kampen behövs ingen religionsblandning.

ur Dagen:

"Två buddhistiska munkar satte en annorlunda prägel på söndagens förmiddagsgudstjänst i Uppsala domkyrka.


Budddhistmunkarna, Sayadaw U Pannya Vamsa, 83, och hans följeslagare, Ashin Sopaka, medverkade med bland annat välljudande sång strax före ärkebiskopen Anders Wejryd välsignelse.

Munkarna är i Sverige på inbjudan av Olof Palmes internationella center. Seniormunken lever i exil efter en lång kamp för mänskliga rättigheter i militärdiktaturen Burma. Han leder ett nätverk av aktivistmunkar som deltog i de fredliga demonstrationer som i september 2007 slogs ner brutalt av militärregimen.

Enligt ett pressmeddelande från Svenska kyrkan berättade munkarna vid en frågestund efter gudstjänsten om sin motståndskamp. Gudstjänstbesökarna fick orange-lilafärgade pins - symbol för Saffransupproret då munkarnas sång blev deras "vapen" mot militärens maktdemonstrationer. Ärkebiskop Anders Wejryd satte också på sig en pin och talade om religionernas gemensamma ansvar för mänskliga rättigheter och för fred."

Håller helt med Dig Karin!

Vad vi idag sker under vackra namn som dialog, både inom kristenheten och mellan kristenheten och andra religioner, är bara början tror jag.

På vägen fram mot synkretism och avfall som kommer att betraktas som ett "enande verk av Guds Ande.

Medan det i verkligheten handlar om ett verk av antikrists ande, för att förbereda hans inträde på arenan tillsammans med den falske profeten.

Lägg märke till i Matt. kap. 24, att Jesus på frågan om Hans tillkommelse, började med att man skulle se upp så att de inte blev förvillade av villolära, falska profeter och falska Messias - gestalter.

Det är vad som idag bekräftas och sker mitt framför våra ögon. Människor kommer att på olika sätt och områden vänta på "världsfrälsaren" som ska komma.

De kristna väntar på Kristus, men får inte missa att innan den saanne Jesus kommer, så ska en annan, en i stället för, antikrist träda fram. Han är egentligen en "motbild", till Guds treenighet med satan, antikrist och den falske profeten.

Men många männiksor, även inom kristenheten kommer att vara så förvirrade och vilsna på grund av alla villoläror som trängt sig in i kristnas tro, lära, liv och utövning.

Så att när de inte nu ser skillnad på verk av antikrists ande och Guds Ande, utan vänt på alla begrepp, så att verk av antikrists andes ockulta manifestationer,

(som t.ex. gråtande, blödande madonnor och stigmatisering, "vördnad/bön" inför reliker och ikoner och spiritistisk utövning med anrop till Maria om hjälp i förbön),

säges vara ett Guds Andes verk.

Hur ska man då kunna undgå att tro att det är Kristus som framträder, om man redan är blind inför antikrists andes förförelse nu.

HaFo

jag klistrar in något från Svenska Dagbladet. Eckhart Tolle har blivit stjärna i "livsstils"världen, mycket tack vare den enorma genomslagskraft han fått tack vare Oprah Winfrey show. Miljontals människor över hela världen följer varje vecka hans undervisning via web-TV med Oprah som värdinna för det hela. Det är så sorgligt. Det är också sorgligt att Svenska Kyrkans Mission har väldigt litet att göra med att sprida budskapet om frälsning i Jesus Kristus, och väldigt få tycks bry sig. Och om man som jag reagerar, blir man betraktad som något konstigt och bakåtsträvande. Det hände i förmiddags hemma i mitt kök, när Hallsbergs församlings internationella grupp träffades för att bl.a diskutera vilket projekt inom SKM (svenska kyrkans mission) som Hallsbergs församling ska stötta. Inte ett enda projekt handlar om att gå med de goda nyheterna till olika folk. När jag påpekade detta, fanns absolut ingen förståelse.
Jag blir så ledsen. Här följer artikeln från Sv.dagbladet:



Vi har förlorat oss själva i för mycket tänkande, säger Eckhart Tolle. Ju mer vi identifierar oss med mentala förmågor, desto mer kommer egot att styra våra medvetanden. Och det har ju hittills inte visat sig så fruktbart, ­säger han och hävdar att våld och destruktivitet ökat i takt med människans alltmer avancerade tankeverksamhet.

Nej, för att överleva som art behöver vi göra oss av med egot och tänka mindre. Dit når vi bara genom att vara mer närvarande i nuet och därmed återknyta kontakten med den livskänsla som skurits av av intellektet, menar denne tyskfödde 60-åring som blivit en av vår tids mest populära andliga lärare.

När amerikanska pratshowdrottningen Oprah Winfrey första gången bjöd in honom till sitt program för åtta år sedan var boken The Power of now (Lev livet fullt ut, Energica förlag 2002) bara något år gammal. Sedan dess har den sålts i över två miljoner exemplar och översatts till 33 språk.

Nu sitter hon mitt emot honom i en webb-tv-studio i USA varje måndagkväll och betar av ett kapitel i taget ur hans senaste bok, A New Earth. Under webbsändningen kan människor koppla upp sig från hela världen och delta med frågor till Eckhart Tolle.

Det är Anne från Irland, Kathy från Peking och Don från Stamford som skajpar, mejlar och ringer. Kan Mr Tolle förklara hur man kan gå ned i vikt enbart genom ett andligt sökande? På vilket sätt man kan vara mer i nuet med sina barn? Och vart tar egot vägen i den stund man befriar sig från det – om nu sådant är möjligt?

– Good question, svarar Eckart Tolle som är precis så lågmäld, jordnära och trivsamt skrattande hos Oprah Winfrey som när SvD fick träffa honom i ett sommarhus strax utanför Århus i Danmark i höstas. Eckart Tolle hade hållit workshop för 400 deltagare från olika delar av världen och var på väg till nästa i Spanien respektive Holland.

Överallt talar han om egot – hur det präglar vårt kollektiva medvetande, gör oss fångna i våra tankar och hindrar oss från kontakt med vårt verkliga jag. Han säger att mänskligheten behöver ett andligt uppvaknande till nuets, livets och varandets medvetenhet.

I boken Lev livet fullt ut – liksom hos Oprah och liksom för SvD – berättar han om tiden som litteraturdoktorand vid Cambridge i Storbritannien i slutet av 1970-­talet. Han var 29 år och drömde om att bli en av de stora intellektuella inom akademin.

Men Eckhart Tolle var nästan ständigt deprimerad, förutom de korta stunder då han nådde den yttre världens mått på framgång. Som när han precis hade disputerat.

– Jag var lycklig några få veckor, berättar han. Sedan återkom min depression. Till slut var jag så nära självmord att jag tänkte ’jag kan inte leva med mig själv längre’.

–Men en dag insåg jag hur märklig denna tanke var. Om jag inte kan leva med mig själv måste det finnas två av mig. Ett jag och ett själv. Och bara en av dem kan ju vara den verkliga.

Eckhart Tolle blev så förbluffad av sin insikt att den invanda tankeströmmen i huvudet upphörde. Samtidigt, berättar han, spred sig en underlig stillhet inombords. Den höll i sig fem månader i sträck. Ur den inre friden upplevde han ett nytt slags vakenhet – en intensiv närvaro på en nivå han aldrig varit med om.

Eckart Tolle övergav ”livet ­utanför”, som han kallade universitetsrollen. Under ett par års tid drev han planlöst omkring i London, periodvis utan hem, jobb och relationer i flera månader. Ändå kände han sig lycksalig, ­berättar han.

– Jag förstod inte vad som hänt. Jag var helt medveten, men det fanns inget avstånd mellan mig och mina tankar. Allt var ett. Jag blev varse en annan nivå av mänsklig medvetenhet.

Eckhart Tolle uppskattar att hans tankeverksamhet minskade med åtminstone 80 procent. Resultat: När den inre dialogen inte förde så mycket väsen längre fick den djupa friden inom honom mer plats. Det var här han drog sin slutsats:

– Först när vi slutar identifiera oss med våra intellektuella förmågor kan vi uppleva en annan medvetenhet. Där blir känslan av vem man är någonting betydligt djupare än tankarna. Det handlar om en större intelligens än den som mäts i IQ-tester.

Hur når vi dit? Först och främst genom att förstå hur tankeströmmen är grunden till egot, menar Eckhart Tolle. Mentala processer formas nästan uteslutande av minnen, reaktionsmönster och oro för framtiden. De blir egots kärna, eftersom egot bara är vårt eget själv som identifierar sig med strömmen av tankar. Fast de flesta är inte medvetna om sin ständiga, inre dialog med en olycklig och negativ röst.

Och då har vi kommit till Eckhart Tolles botemedel: Att vi måste avidentifiera oss från våra egna tankar och lära oss leva precis just här och precis just nu. För livet är nu – aldrig i nästa ögonblick, aldrig någon gång senare. Ändå är vi så sällan helt och fullt hemma i nuet. För att nå dit måste vi skilja oss från tänkandets villkor, menar Eckhart Tolle.

–Du vet precis i vilka ögonblick du känner dig sant levande – det är i nuet. Som ute i naturen när det plötsligt infinner sig en intensiv glädje. Eller när du känner kärleken mellan dig och din partner. Eller i mötet med en främling. I dessa ögonblick av närvaro och livskänsla spelar vår mentala förmåga ingen roll.

Hur gör man? Jo, säger Eckhart Tolle, man behöver se sig själv utifrån och säga: Här är jag, och jag kan notera tankarna som går genom mitt huvud. Sedan kan man behöva öva sig i att vara stilla.

Själv har Eckhart Tolle vant sig vid att alltid ha sitt huvudsakliga fokus på nuet. Han riktar all medveten uppmärksamhet mot det närvarande ögonblicket – som ett slags överlämnande åt livet, menar han, en kapitulation inför det som händer nu. Sedan säger han att det är så livet blir väldigt, väldigt enkelt.

Samtidigt gäller det att skapa en relation till nuet – och se hur vi gör. Behandlar vi det som ett ­hinder som måste övervinnas? Som en fiende? Eller måste vi desperat komma till nästa ögonblick, så att nuet bara är en språngbräda?

– Om du ser vilket förhållande du har till nuet kan du också se vilken relation du har till livet. För det närvarande ögonblicket är ju livet, påminner Eckhart Tolle. Det finns inget annat, aldrig någonsin.

Vad betyder det – egentligen?

– Folk förstår inte alltid vad jag menar, medger Eckhart Tolle. Ögonblicken går så fort över. Men betoningen av min undervisning är att porten till det nya medvetandet går genom NUET. Och det är kärnan av nuet vi ska lära känna, och inse att vi aldrig kan förstå dess innersta väsen enbart med tankeapparaten. Så här föreslår Eckhart Tolle att man ska göra:

Börja med att fråga dig själv om du fortfarande andas. Flytta uppmärksamheten från tänkandet och gå in i ett tillstånd av närvaro. Det ska bli lika vanemässigt som att tvätta händerna, gå ner för trapporna eller dricka ett glas vatten. Se dig, hör dig, känn dig in i nuet – men gör det inte till ett tankemässigt upprepande, som ”nu ska jag titta på trädet” eller ”nu tar jag mitt glas vatten och dricker”. Då kommer hjärnan genast att undra vad som är vitsen och vilja tänka på viktigare saker.

Både i Oprah Winfrey’s webbsändning och under SvD:s intervju i Danmark hävdar Eckhart Tolle att mänskligheten just nu står med en fot i den gamla ego-inriktade medvetenheten och en i den nya, närvaro-inriktade. Att vi står inför en ny tid märker han på alla brev och mejl han får från läsare och tittare. Människor i många delar av världen har blivit medvetna om att de inte är sina tankar, noterar han.

– När folk börjar inse att tankeprocessen är otillräcklig, att mänskligheten inte kan fungera längre genom mer ego och mer intellekt, då får de också syn på det nya, säger Eckhart Tolle.

Att vi måste släppa egot och öka vår medvetenhet om nuet.

mer om denne Eckhart från tidskriften Sökaren. jag läser och ryser.

Lev livet fullt ut i praktiken - meditationer, övningar och principer för ett frigjort liv. Författare: Eckhart Tolle. Översättare från engelska: Cecilia Lyckow Bäckman. Förlag: Energica 2000.
Man känner hos Eckhart Tolle igen grundtankar i den berömda indiska Vedantafilosofin. Ditt egentliga jag är inte dina tankar och känslor, din personlighet, utan något annat, som är botten i dig och i allt annat. Detta kallar Tolle Varandet, och det är det innersta, osynliga och oförstörbara väsendet i allting.
Upplysning är enligt Tolle att inse "vårt naturliga tillstånd av enhet med Varandet. Det är ett tillstånd då du känner samhörigheten med något omätligt och oförstörbart - något som, paradoxalt nog, är din innersta kärna och ändå så mycket strörre än du. Det är att finna din egen sanna natur, bortom namn och form. Oförmågan att känna den här samhörigheten ger upphov till illusionen att vi är separerade från allt annat..."
Detta är stora tankar, och de är Eckhart Tolles tankegrund och utgångspunkt. På den grunden ger han läsaren en hel del livsråd, t ex om hur man skall förhålla sig till sjukdom och smärta.
Tolle skriver bl a om livets helighet och mysterium och en djup kärlek och vördnad för allt som finns. De tankarna känner vi igen från den bästa new age-filosofin. Så Tolle är nog en riktig new ageare!
Att leva i nuet är Tolles praktiska metod. "Inse på djupet att nuet är allt vi har. Gör nuet till det viktigaste i livet." Han säger också att "det innevarande ögonblicket är själva nyckeln till frihet".
Jag tycker att Eckhart Tolle är en fin tänkare och hoppas att han får stort inflytande.
Det är förvisso inte "kristendom" han predikar, utan snarare "hinduism", men det är betydande tankar av en art som saknas i den kristna tron. Jag tror att de kommner att omfattas av allt fler västerlänningar. I avkristningens tid blir vi allt mer hinduiserade... Och det är bra. Vedantatankarna - i botten av våret väsen är vi alla identiska - kan också utgöra grunden för en etik av större mått än den kristna.
SM

Måste säga att jag blev "lite yr i mössan", när jag försökte förstå innehållet i vad denne Eckhart menar och är ute efter.

Här synes en viktig sanning, om att vi inte "ska gräva ner oss" i det förflutna, så vi knappt orkar leva, eller så oroa oss och planera för framtiden, så att vi missar att leva i nuet, bli "betet", som ska locka människor till och bli fasinerade, men egentligen uppbundna till en slags konstig religion. Tydligen med förankring i Hinduismen.

---
Jag förstår att Du känner Dig bedrövad Karin! Dels över det bedrägeri, som Du här "censar", men även från vad Du beskriver, att det för kristna inte längre blivit det viktigaste att peka på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset och föra ut evangeliet.

HaFo

I veckans nummer av Kyrkans Tidning fanns ett debattinlägg som gjorde mig glad, så här klistrar jag in detta mycket fina inlägg, hälsningar Karin

Våga stå upp för missionsbefallningen

Kristenhetens största helg med ljus och hopp; med den gula påskliljan i handen vid utgången lämnar vi gudstjänsten med evangeliets ord ringande i öronen: ”Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matt 28: 18–20).
Där är den – uppmaningen till kyrkan och till alla oss som är engagerade i den: biskopar och kyrkomötesombud, diakoner och kyrkvärdar, informatörer i Kyrkans hus i Uppsala, feministteologer, hög- och lågkyrkliga präster och förtroendevalda, vaktmästare, ja alla i Svenska kyrkan. Budskapet är klart och tydligt, inte något pastor Janssonskt, och ej tvetydigt! Missionera, gå till offensiv, våga stå upp för kristendomen, alltid och i alla väder!

Men hur följs missionsbefallningen i dagens kyrka? Hur ofta tar just biskoparna de uppfordrande orden i munnen – och när nämns de i kyrkomötets plenardebatter? Där hörs mer om religionsdialog, samtalsdokument, islamofobi, könsneutrala ”äktenskap” och andra frågor vilka anses vara, ”i tiden”. Sover biskoparna, och vill namnkunniga kyrkomötesombud som Birgit Friggebo (fp), Lars Stjernqvist (s) och Hans Wallmark (m) från talarstolen erkänna att missionsbefallningen är, just det – en befallning! Är det så konstigt att Svenska kyrkan förlorar medlemmar, ekonomin försämras, församlingar upphör, kyrkor stängs, sekulariseringen intensifieras? Högljudda kristendomsfiender som Humanisterna och radikala politiska krafter med Marx och Mao i stället för Gud som förebild, gör sig breda i debatten. På flera av tidningarnas kultursidor beskrivs ibland kristendomen som en förtryckande majoritetsreligion, där muslimer är offren – en bild som förstärks av intellektuella muslimska debattörer.

Vad gör kyrkan åt åderlåtningen? Jo, tiger och hukar, förringar problemen, anordnar religionsdialoger, vilka mest har karaktär av monologer: det gäller ju att till varje pris vara tolerant och inte islamofobisk! Att kristna förföljs i flera muslimska länder, att det är förbjudet att konvertera från islam till kristendomen och att det råder kvinnoförtryck är inget som sägs vid dessa religionssamtal. Svenska kyrkan ställer inga krav på religionsfrihet där! Svenska kyrkan säger inte att dess uppgift är att följa missionsbefallningen! Skäms vår kyrka för att gå ut och försöka göra ”alla folk till lärjungar”? En sådan hukande, rädd attityd ser vi inte hos muslimerna. De har som mål att sprida islam och tar sin religion på djupt allvar.

Det är dags att vår kyrka rätar på ryggen, står upp för missionsbefallningen och med offensiv, frimodig inställning lever upp till dess ord i vårt sargade, splittrade och otrygga samhälle. Kyrkan har inget att skämmas för och måste våga tala för sin sak: den återuppståndne Jesus och ett frids- och fredsbudskap, som innebär att ingen får förföljas, förtryckas eller förminskas och där nåd och försoning råder i stället för hat och hot!


Bengt Olof ****
moderat kyrkomötesombud 1989-2005

Några tankar med anledning av New Age, Eckhart Tolle m.fl:

Jag har försökt jämföra kristen tro med new age. K får stå för den kristna tron och NA för new age.
1. Varför finns det ett universum?
NA: universum har ingen början och inget slut.
K: Gud skapade universum vid tidernas begynnelse.

2. Finns Gud och är det en personlig Gud?
NA: Det finns ingen personlig gud, utan det rör sig om en opersonlig kraft som uppfyller alltet. Allt/alla är gud. Det finns ingen personlig skaparesom är bortom tid och rum.
K: Gud är en personlig, treenig Gud.

3: Vem är jag?
NA: gud
K: skapad av Gud

4: Hur hamnade jag här?
NA: du finns där du är p.g.a karma; genom miljontals år har du återfötts åter och åter igen i nya kroppar. När du slutligen når upplysningen och inser att du är en del av den gudomliga kraften, kommer du att upphöra att existera som enskild individ.
K. Gud skapade människan med förmåga att skilja mellan rätt och fel, men människan valde att vända sig bort från sin Skapare och göra sig själv till gud i stället.

5. Varför finns jag till?
NA: för att betala av dålig karma
K: för att ära Gud och leva i gemenskap med Honom. Jag får möjlighet att välja mellan liv och död, att ta avstånd från eller ta emot frälsningen genom Jesus Kristus och så tjäna Gud genom att göra det som är barmhärtigt och rätt. Genom Jesus Kristus har vi fått försoningens ämbete.

6. Vad är meningen med livet?
NA: att uppnå upplysningen
K: att ära Gud.

7. Vad är det sanna, det goda och det sköna?
NA: frågan saknar betydelse, eftersom det inte finns några motsatser som gott-ont, rätt-fel,vacker-fult eller smärta-välbefinnande.

8. Hur ser det bästa livet ut?
NA: livet precis före upplysningen, eftersom man då kommer ihåg att man är gud och inte längre existerar som individ.
K: Ett liv i full gemenskap med Herren.

9. Varför finns det ondska, smärta, lidande och orättvisa?
NA: på grund av dålig karma. Vi väljer därför att vi väljer att lida.
K: på grund av syndafallet.

10. Kommer ondskan eller godheten att få den slutliga segern?
NA: denna fråga är irrelevant, eftersom gott och ont bara är en illusion, de existerar egentligen inte.
Min reflektion: Om detta stämmer, varför lär man då ut om karma? Om det inte finns en personlig gud, hur avgörs då vad som är bra eller dåliga handlingar? Hur kan en opersonlig kraft hjälpa i kriser, när man lider, om man har missbruksproblem etc?

New Age har miljontals anhängare över hela västvärlden, dessa har valt denna åskådning som i andra delar av världen håller människor i både fysisk och andlig fångenskap. Jag tror att många i västvärlden väljer någon form av New Age därför att den verkar vara kravlös och inte skuldlägger människor. Delar av denna rörelse fokuserar mycket på hälsa, framgång och rikedom, men hur ser det ut i de lände där määniskor inte valt detta uatn fötts in i det? Jo, fattigdom, förtryck och likgiltighet för andras lidande. Undantag finns naturligvis, men dessa finns i uppror mot den rådande religionen. Likgiltighet för andra människors lidande och svårigheter bli också följden i västvärldens new age, eftersom man ju säger att du får det du väljer. Här finns ingen nåd, ingen befrielse, inget hopp och ett evigt återfödande i ett kretslopp som det är svårt att ta sig ur.

I new age uppmanas du att gå in i dig själv, tömma dig på tankar, inte hoppas på någon hjälp utifrån. Det är en hård och obarmhärtig livsåskådning.
Neej, Gud vare TACK för Herren Jesus Kristus - vår Frälsare!!!!!

Hälsningar, Karin

Jag upptäckte att det tråkigt nog fanns en del konstigheter i mitt senaste inlägg. Här kommer några rättelser:


7. Vad är det sanna, det goda och det sköna?
NA: frågan saknar betydelse, eftersom det inte finns några motsatser som gott-ont, rätt-fel,vacker-fult eller smärta-välbefinnande.

Tillägg: K: allt gott, sant, skönt och barmhärtigt har sitt ursprung i Gud, de är Hans gåvor till människorna.
8. Hur ser det bästa livet ut?
NA: livet precis före upplysningen, eftersom man då kommer ihåg att man är gud och inte längre existerar som individ.
K: Ett liv i full gemenskap med Herren.

9. Varför finns det ondska, smärta, lidande och orättvisa?
NA: på grund av dålig karma.Rättelse: Vi lider därför att vi väljer att lida.
K: på grund av syndafallet

Hoppas allt är klart nu.

Fint Karin att Du så klart visar på skillnaden mellan kristen tro och New Age!

Det var några meningar jag stannade upp inför:

"Jag tror att många i västvärlden väljer någon form av New Age därför att den verkar vara kravlös och inte skuldlägger människor. Delar av denna rörelse fokuserar mycket på hälsa, framgång och rikedom"

HaFo:

Det är ju så att trosförkunnelsen egentligen har sina rötter i gnosticismen och egentligen ligger New Age väldigt nära i lära, tro, liv och utövning.

Men gör det under ett mycket skickligt maskerat kristet vokabulär och skenbart kristen utövning.

Även i trosförkunnelsen "fokuseras mycket på hälsa, framgång och rikedom".

Men här handlar det om att den troende, som i sin egenliga personlighet, sin egen ande, blivit skapad till likhet med Gud och ska återerövra vad djävulen stulit: "överflöd på livets alla områden".

Upprepar igen vad Du säger:

"Jag tror att många i västvärlden väljer någon form av New Age därför att den verkar vara kravlös och inte skuldlägger människor".

HaFo:

Det är också precis vad som sker i trosförkunnelsen, när det heter att "Du har inget förflutet", som Du ska göra upp med.

"Du är i Din egentliga personlighet, Din egen ande, syndfri och verkligt rättfärdig". "Du ska bara bekänna Dig fri till den Du är i Din egen ande, skapad till likhet med Gud"

Vilket bekvämt tillstånd, som skapar en lögnvärld och dubbelhet, där man i stället för att bära fram sina synder inför Gud och uppleva daglig rening i Kristi blod.

Så ska man förneka att synden finns där och istället för att bära den fram till Jesus inför nådens tron och uppleva rening i det försonande blodet från Kristi person på korset, så "ska man bekänna sig fri, genom kraften i sina egna ord och bekännelser".

Och "lära sig leva i sin egen ande, där man är skapad till likhet med Gud och äger hela Guds potential, färdig att förlösas" och låta "anden ta kontroll över själ och kropp som fortfarande står under satans inflytande".

Detta är inget annat än New Age i kristen tappning!!!

Men att Ekman spridit detta ormgift svart på vitt för den som vill ta del av vad han tidigare förmedlat, det vill han nog inte veta av, utan kallar det säkert för spekulationer som ngn annan haft.

HaFo

Jag har kollat på Oprah Winfreys hemsida, där hon bl.a mycket annat gör reklam för maj måndas nummer av "O, the Oprah Magazine", där hon propagerar för new age, som i det stycke jag klistrar in här. Lägg märke till att hon liksom många andra new age-anhängare och liberalteologer skapr en motsättning mellan andlighet och doktriner, som läran om Herren Jesus Kristus:

Spirituality for me is recognizing that I am connected to the energy of all creation, that I am a part of it—and it is always a part of me. Whatever label or word we use to describe "it" doesn't matter. Words are completely inadequate.

Spirituality is not religion. You can be spiritual and not have a religious context. The opposite is true too: You can be very religious with no spiritual dimension, just doctrine.

Spirituality isn't something I believe in. It is what and who I am: a spiritual being having a human experience, as the French philosopher and priest Pierre Teilhard de Chardin profoundly said.

Knowing this has made all the difference. It allows me to live fearlessly. And to make manifest the purpose of my creation. And I will be bold enough to say I know for sure it's the greatest discovery of life: to recognize that you're more than your body and your mind.

For several years in the 1990s, I did a segment on my show called "Remembering Your Spirit"—in spite of being ridiculed in the press for it and getting pushback from some viewers who weren't willing to accept the message that there's more to our lives than our five senses reveal.

Over the years, I've continued to find new ways of introducing the concept of spirit to a broad audience. This magazine is one of them—the mission being to help people find their best life, a life that acknowledges mind, body, and spirit.

Claiming my own spiritual depths and encouraging others to recognize the fullness of their potential through spiritual connection is my greatest purpose and calling. It's why I've continued to do the show these many years. It's why I recently decided to start my OWN television network—the Oprah Winfrey Network—devoted to that purpose. It's why I chose A New Earth, by Eckhart Tolle, as a book club selection, and why I interview him this month.

I've read hundreds of books that have helped me become more spiritually attuned. A New Earth resonated so deeply with me and caused such a shift in the way I perceived myself and all things, I couldn't not share it.

It's been the most rewarding experience of my career to teach this book online with Eckhart Tolle and witness millions of people all over the globe awaken to their lives in such profound ways. The book is essentially about recognizing that you are not your thoughts, and seeing, then changing, the way your ego-based mind dominates your life.

Here are a few e-mail responses from readers that make my heart sing:

"I suddenly feel alive, present, and overjoyed." (Dionne, Baltimore)

"I can see the truth that the voice in my head does not have to control me." (Domingo, Jersey City, New Jersey)

"I felt a sense of weight lifted off my shoulders. Everything happens when and where it should. I need to stop fighting and let it be. I can just live, not fight my life," (Tequiera, Halifax, Nova Scotia)

Allowing the truth of who you are—your spiritual self—to rule your life means you stop the struggle and learn to move with the flow of your life. As Eckhart says in A New Earth, "There are three words that convey the secret of the art of living, the secret of all success and happiness: One With Life. Being one with life is being one with Now. You then realize that you don't live your life, but life lives you. Life is the dancer, and you are the dance."

The joy and vitality that come from being that dance are unmatched by any pleasure you can imagine. What it takes, I've learned, is being committed to experiencing life's spiritual essence. And that, as I said in my conversation with Eckhart, is a decision you make daily: to be in the world but not of it.

What do you know for sure? Talk about it with others.

From the May 2008 issue of O, The Oprah Magazine."


varför detta "tjatande" från min sida om Oprah? Jo, därför att hennes program når miljontals tittare, som tar till sig det hon och hennes gäster säger och gör, och läser de böcker som rekommenderas, gör de övningar som förevisas etc. När Oprah för något år sedan gjorde reklam för konceptet "The Secret" (new age förstås) såldes det hundratusentals böcker och DVD med detta koncept, det hölls seminarier i ämnet - även här i Sverige. Ja, det blev till och med taget upp i svenska TV-program. "The Secret" är framgångsteologi utan "kristen" förklädnad. En sak är säker: framgången tillfaller dem som hittat på konceptet- de andra blir bedragna.

Jämför Oprah Winfreys New Age med trosförkunnelsen:

New Age enligt Oprah Winfrey:

”Spirituality isn't something I believe in. It is what and who I am”.

”Claiming my own spiritual depths and encouraging others to recognize the fullness of their potential through spiritual connection is my greatest purpose and calling.”

”Allowing the truth of who you are—your spiritual self—to rule your life means you stop the struggle and learn to move with the flow of your life”.
---
New Age i den kristna språkdräkten finner vi i Trosförkunnelsen ( och dess utövning speciellt i spåren efter Brown, Wimber, pensacola – väckelsen, Toronto – välsignelsen).

Där uppmanas att man inte ska vara ”trospoliser” och kritiskt fastna i doktriner utan bara ”släppa loss”, ”dricka av Anden”, ”Flöda av Anden och i anden”, lära sig ”leva i sin egen ande”, där man är skapad till likhet med Gud och äger Guds hela potential, färdig att förlösas och låta anden ta kontrollen över själ och kropp.

Tro och bekänn Dig till den Du egentligen är ”skapad till likhet med Gud i Din egentliga personlighet”.

HaFo

Klistrar här in vad en presentation av Sveriges Radios gudstjänst. Det är så sorgligt. Hälsningar, Karin


Söndag den 27 april, 2008, kl 11.03.

Bönens kraft

Alla människor ber någon gång. Vi ber en bön för att få hjälp eller kraft. Oavsett om vi är troende eller ej. Någon ber för att kommunicera med Gud, någon annan för att söka stöd. Idag handlar gudstjänsten om bönens kraft och betydelse.

Sändningen kommer från St Johannes församlingshem i Malmö.

Katarina Vaarning leder gudstjänsten. Gäst är buddisten Ming Bao.
Anna-Kajsa Svärd spelar piano och sångare från Tao Zen Center i Malmö deltar.
Textläsning: Matteus 6:5-8.

Musik i programmet:
Herre, du min klippa, trad från Irland. Svensk text Claes Vårdstedt.
Psalm 888, Att be är att vara hos Gud.
Buddistisk sång: Tillflykt, Hjärtsutran.
Psalm 916, Ge mig en plats där jag kan växa.
Herren är min herde.
Alice visa, Anders Juhlin.

Producent: Agneta Nordin Media för SR Malmö.

Håller med Dig Karin om att det är för sorgligt med denna "synkretism", som idag växer fram på den andliga arenan.

Men allt är det ett förberedande för antikrists inträde på arenan!

Låt oss alla därför avslöja antikrists verksamhet idag på den andliga arenan och aldrig förtröttas att peka på vem den sanne Skriftens Jesus ÄR och betydydelsen av offret av KIristi persons kropp och blo på korset (med allt vad detta utifrån Skriften betyder!!)

HaFo