Lärartjänster har satt sig själva - i strid mot Guds Ord, Guds uttalade vilja - i täten för Guds folks tåg genom öknen.
Först har de genom sin undervisning - eller brist på sådan - berövat Guds älskade barn, söner och döttrar, det arv de fått efter sin bror och Guds Son, JESUS KRISTUS, som präster åt Gud i enlighet med Nya Tesamentets/förbundets lära och praxis, om det allmänna prästadömet;
med det allmänna prästerskapet!
De har snarare framställt sig själva, som mer eller mindre ägare av samtliga andliga nådegåvor: hela arvet!
Och i stället för att insätta dessa allmänna präster i sin tjänst och tillse att de - var och en - får den utrustning - den nådesutrustning - som Gud utsett åt var och en, i förhållandet till den av Honom givna uppgiften,
har de gjort kyrkstädare, kaffekokare och bullbakerskor (främst kvinnor) och annat av detta "konungsliga prästerskap", som om det vore deras andlig kallelse och uppgift; deras andliga tempeltjänst.
Men städa, skotta snö, baka och koka kaffe, m.fl. praktiska uppgifter kan också världens barn utföra; men däremot kan de inte vara bärare av de andliga nådegåvorna och förmedla deras frälsande och läkande kraft. Det kan bara lemmarna - varje lem - i Kristi kropp på jorden: i Den levande Gudens församling.
Därför vore det bättre, om Guds församling lejde bort det praktiskta - OBS OM DET ÄR TILL HINDER - och i stället lät sig utrustas - av Anden - i enlighet med Guds plan och vilja, den vilja Han har för var och en av Sina lemmar!
Med andra ord, använde tiden på rätt sätt; inför Gud i bön och med iver och syfte att "undfå de andliga nådegåvorna": att de skall ÖVERFLÖDA!
Det vore att ägna sig åt församlingens kärnverksamheten!
Och det skulle rädda vår folk, vilket inget annat gör; förmår göra. Då det räddningsverket inte skall/kan ske genom någon människas styrka, kraft eller förmåga.
Det är ett Andens verk, alltigenom: som när Gud skapade himmel och jord! Densamma Ande skall upprätta allt igen, åt Gud. Och då sker det i enlighet med Hans uttalade vilja, Hans plan, och den kan vi alla ta del av i Bibeln, i Guds Ord.
Han har inte låtit oss vara okunniga om den: och hur skulle Han kunna det, då vi skall vara Hans medarbetare. Hans verktyg.
Det är Skaparens kraft som skall upprätta Skapelsen, och främst då Hans avbild Människan, och till det behöver Han alla Sina redskap, alla Sina kanaler.
Kraften bistår Han Själv med.
I Kor. 12:20-21 "Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare.."
Ef. 4:11-16 "Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.
Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänareupdrag, att uppbygga Kristi kropp, till dess vi allasammans kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad och så bli fullvuxna intill Kristi fullhet.
Så skulle vi inte mer vara som barn, inte som havets vågor drivas omkring av vart vindkasat i läran, vid människorsnas bedrägliga spel, när de illfundigt söker främja villfarelsens listiga anslag.
Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen och i alla stycken i kärlek växa upp till honom som är huvudet, Kristus.
Ty från honom hämtar hela kroppen sin tillväxt, till att bli uppbyggd i kärlek, i det att den sammanslutes och får sammanhållning genom det bistånd var led ger, med en kraft som är utmätt för var leds särskilda uppgift".
--
Vad som nu händer, när lärartjänsten ensam har övertagit "ledarstaven" d.v.s. utan apostlar och profeter, är att Guds folk - av sina "blinda" ledare - leds på väg till Rom, i riktning mot påvens överhöghet.
Det är med andra ord en villolära som går i täten.
Vad lärarna inbillar sig, är att Gud ser mer till deras s.k. gemenskap - kallad kärlek - än till Sitt Ords sanningar: att Gud kompromissar med Sitt Ord för att de skall kunna utöva sin form av endräkt, det som de kallar ekumenik.
Men Gud, som är Sanningen Själv, har inte tänkt Sig någonting sådant. Guds kärlek befrämjar alltid sanningen: i Sitt Ord undervisar Han om en endräkt - mellan lärjungarna - av samma slag som Faders och Sonens.
D.v.s. totalt och fullkomligt "ett i Anden" på sanningens grund. Och det sker inte genom en sammanblandning av sanning och lögn:
av får och varg.
--
Att denna utveckling kan ske beror på att Guds församlings styrinrättning är sönder, apostlarna och profeterna saknas. Och det gör att farkosten är herrelös, och "driver omkring av vart vindkast i läran". Profettjänsten, som också är en väktartjänst, är borta.
Sv. folkbibeln -98:
Ordsp. 29:18 "Utan uppenbarelse går folket vilse, lycklig den som tar vara på Guds undervisning"
1917 års översättning:
Ordsp. 29:18 "Där profetia inte finns, där blir folket tygellöst; men säll är den som håller lagen"
Amos 3:7 "Sannerligen, HERREN, HERREN gör alls intet, utan att ha uppenbarat sitt råd för sina tjänare profeterna"
--
Det som således saknas, och som gör folket "tygellöst" och får dem att "gå vilse" är att profettjänsten/funktionen saknas.
D.v.s. Guds egen "heta linje", direktkommunikation med Sitt folk och deras ledare, är borta.
Och saknaden är stor. Den märks bland annat i den virrighet som präglar Guds folk i vårt land idag.
Det enda botemedlet är att Gud insätter Sina profeter, öppnar vägen för deras tjänst; därför att dessa finns. Det är inte så, att Gud har svikit Sin församling av i dag, och inte hållit vad Han Ord utlovat.
"Gud har i församlingen satt..." Det löftet står kvar också i våra dagar, och är ett orubbligt faktum, som Gud och Hans Ord är orubbliga existenser. De lever i högönsklig välmåga: men var är de som skulle ta vara på Hans Ord: och följaktligen bygga i enlighet med Ordets ritningar?
Ja, inte finns de bland dagens kristna "toppledare".
I Guds församling, förutsatt att den är uppbyggd på det sätt som Bibeln visar, d.v.s. till den levande Gudens kropp,
kan man inte leja någon att vara vad den inte är, eller genom majoritetsbeslut utse någon till en funktion den inte har, enligt den utrustning som Gud tilldelat var och en:
man kan inte leja - anställa - en hand till öga, eller en fot till öra; då blir kroppen i så fall både blind och döv.
I Bibeln finns f.ö. inget tjänstemannavälde i Guds församling, däremot kan man betala någon att utföra sin kallelse/kroppsfunktion på hel eller deltid, och betala för att han/hon utför den; och inte tvingas ta ett annat arbete för att kunna försörja sig.
Paulus exempelvis, när han reste mellan församlingarna, eller planterade nya, var det ju rimligt att han fick sin försörjning av församlingarna; men han gjorde ändå inte anspråk på den rimligheten:
han ville vara oberoende av dem han bar Guds ansvar för: man tillfogar inte gärna den hand som man hämtar sitt levebröd ur, smärta. Vilket han ibland fick göra på grund av sina skarpa tillrättavisningar.
Han var därför fri och oberoende av alla, men verkade likväl självklart i ett beroendeförhållande till kroppens övriga lemmar.
Det var inte Paulus som skulle ha framgång, utan Kristi kropp på jorden! Och det var han klar över. Ja, det var hans kallelse.
Vad som hänt i de flesta församlingar och samfund, är att tjänstemannaväldet - människotankar - tagit över styret i dem:
de är med andra ord, skulle tänka mig den överväldigande delen, falskmynt.
De är - i de flesta fall - byggda på Klippan Kristus, men det fortsatta byggandet är inte med guld, silver och ädelstenar, utan med trä, hö och strå och det byggnadsverket kan synas bra, intill dess att stormen, eller luttringselden kommer.
Själv tror jag, att luttringselden är på väg.
För Guds skull, Hans Namns äras skull, och för alla Människornas skull: församlingen är ju ALLA MÄNNISKORS räddningsfarkost, och då kan den inte vara vad några människor anser att den skall vara; utan vad Gud har sagt.
Guds församling på jorden, som är kallad och utrustad att verka i frälsnings, läkedoms -och upprättelsebranschen,
på samma sätt som JESUS och Hans apostlar, och de första kristna,
har mer och mer övergått till att verka inom underhållningsbranschen, då kraften och utrustningen till annat saknas, och även viljan att låta sig utrustas med de mäktiga strids -och segervapen som Gud överlämnat till Sin församling.
Det är måhända bekvämare att arbeta inom nöjesdetaljen?
I stället för att vara en stridande bataljon har församlingarna därmed mer och mer blivit ett underhålls -och nöjeskompani.
Men frälsningsverket avstannar därmed!
Vad som hänt, när nu ledarna/lärarna också kunnat konstatera kräftgången, är att de kallat på ytterligare lärarkrafter (plus David Wilkerson) från skilda delar av världen, "från andra sidan havet", som hållit olika ledarskapsseminarium för dem; utan att någon förändrig till det bättre skett.
Förvirringen har snarare blivit större, med de olika ledarskapsmodeller som de tillkallade lärarna förmedlat, från sina egna erfarenheter och utgångspunkter.
Det kan helt enkelt inte hjälpa sina svenska kollegor, då bristen är profeter - och ingenting annat - och det finns inga lärare i världen som kan "utbilda" en lärare till att bli profet.
Det föds en människa till: "Förrän jag danade dig i moderlivet utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken"
Det är bara Gud som danar, utväljer och sänder profeter: "Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: "Se jag lägger mina ord i din mun".
Profeten är alltså Guds eget sändebud. Han eller hon är inte sänd av någon kyrka, församling, samfund, organisation eller annat liknande, och inte heller kallade av dessa.
Han/hon är kallad och sänd av Gud, med det budskap Gud sänder.
Brev (080214) till Per Hörnmark, föreståndare för Pingstförsamlingen i Jönköping, och en av hans medarbetare Peter Bernardsson. Har klippt bort några rader av mer personlig karaktär.
"Pelle och Peter - Bröder, Jesu frid!
Ni har ställt Kristi kors åt sidan, d.v.s. korsets dårskap och kraft, till förmån för människoverk, intellektualism, mänskliga förmågor, begåvningar och talanger: människoverk. D.v.s. saker som människor förmår göra/tillverka. Och så undrar Ni var väckelsen är. Det skulle Ni egentligen inte göra. Gud sanktionerar aldrig kött, inte ens religiöst sådant. Han delar inte Sin ära med någon.
1 Kor. 1:17 "Ty Kristus har inte sänt mig till att döpa, utan till att förkunna evangelium, och det inte med en visdom, som består i ord, för att Kristi kors inte skall berövas sin kraft"
1 Kor. 4:20 "Ty Guds rike består inte i ord,
utan i kraft"
Ps. 81:9-10, 14-17 "Hör mitt folk
låt varna dig: Israel, o att du ville höra mig!
Hos dig skall inte finnas någon annan Gud,
och du skall inte tillbedja någon främmande Gud".
Jes. 2:8 "..deras land är fullt av avgudar,
och sina egna händers verk tillbeder de;
det som deras fingrar har gjort"
F.ö. inför Jönköpingsveckan skulle Ni bara ha ett enda tema: att höra vad Anden säger till församlingarna i Sverige i dag, för att sedan gå och göra det, och bara det. Alltså inte gå omkring med något slags andlig "slagruta" för att försöka ta reda på var Guds källa är och vad Gud vill: den flödar alltid i lydnaden. D.v.s. där man hör -och gör Hans vilja.
Jes. 48:17-19 "O att du ville akta på mina bud!
Då skulle frid flyta till dig som en ström
och din rätt som havets böljor;
dina barn skulle då vara som sanden
och din livsfrukt som sandkornen,
dess namn skulle aldrig bli utrotat
eller utplånat ur min åsyn"
Ps 48:14-17 "O att mitt folk ville höra mig
och att Israel ville vandra på mina vägar!
Då skulle jag snart kuva deras fiender
och vända min hand mot deras ovänner.
De som hatar HERREN skulle då visa
Honom underdånighet, och Hans folks tid
skulle vara för evigt. Och Han skulle bespisa det
med bästa vete; ja, med honung ut klippan
skulle jag mätta dig."
Det är ett slags diagnos, oavsett om Ni tror den eller inte.
Det är en sak att känna till ritningarna, och det borde Ni ju göra, och en helt annan att också bygga efter dem: och sist - till slut - är det byggnaden som räknas och ingenting annat. Och då är frågan den, om den blåser bort som agnarna eller blir bestående: och det har enbart med byggnadsmaterialet att göra: Gudomligt och/eller mänskligt?
Med mina varma brodershälsningar!
Sven-Erik
Så här skriver aposteln Petrus angående Jesu allmänna prästerskap: 1 Pet. 2:9 "Ni åter är "ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk",
för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus".
Och så här skriver en av församlingsledarna i Pingstförsamlingen i Jönköping, med tanke på den förestående Evangelistveckan:
VAD KAN DU GÖRA?
* Be för alla medverkande och alla gäster!
Gör E-veckan till ditt dagliga böneämne.
* Bönedagar för E-veckan: 20 & 27 februari
* Var med så mycket du kan och hjälp gärna till
praktiskt! Det behövs många hembakta bullar, mycket hjälp i caféet och med städ, värdskap m.m.
* Kom till kvällsmötena tillsammans med dina grannar och arbetskamrater.
* Tala gott om E-veckan och kom med stora förväntningar på vad Gud skall göra!
Egentligen är det djupt vemodigt, ja tragiskt.
Om man vill bygga den bibliska, nytestamentliga församlingen kommer man inte förbi det "allmänna prästadömet":
att Gud har en ANDLIG NÅDEGÅVA "till var och en", ja någon särskild nådegåva, avmätt och formad för den speciella lemmens/ledens ANDLIGA UPPGIFT,
vilket inte hindrar att man kan baka, koka kaffe, skotta snö, klippa gräsmattor, kratta grusgångar, reparera kyrkan och städa m.m. liknade, praktiska uppgifter.
Men HUVUDKALLELSEN är EN ANDLIG UPPGIFT OCH TJÄNST, för alla, inte bara för de betalda, avlönade, tjänsterna som pastorer etc.
Det är på den här punkten kristenheten av i dag,
är både kraftigt -och långvarigt vilsen!
Problemet i vårt land är inte bara det, att "Sanningen vacklar på torget",
d.v.s. Guds Ord,
utan framförallt att den inte får plats och åtlyds i Guds hus.
Hur skall Sanningen - allt Guds Ord - kunna omskapa det omkringliggande samhället, när den inte får fullständig auktoritet bland oss som Guds folk?!
D.v.s. i Guds rike på jorden!
2 Kor. 10:6 "Och när lydnaden har kommit till fullt välde bland er, då är vi redo att näpsa alla olydnad"
Hu skall de som själva är ohörsamma Guds Ord,
kunna näpsa någon som helst olydnad?!
Gud har gett Sin församling på jorden
så övermåttan stora andliga skatter
och välsignelser:
guld, silver och ädelstenar
att hela församlingen
alla lemmarna i Kristi
kropp
måste vara med och bära dem:
de måste fördelas på alla
i all sin mångfald!
Några få kan inte bära dem
och därmed inte heller
förmedla dem.
De betalda församlingsledarna
har i många fall
gjort sina syskon till
tjänstenissar
i det kyrkosystem
de själva byggt upp:
i stället för att insätta dem
i deras andliga tempeltjänst
till att vara levande lemmar
i Kristi kropp
som han vill bruka
här på jorden
som Sitt heliga, allmännerliga
prästerskap!
Det är dags nu - ja hög tid - för de som kallas "vanliga medlemmar" och "gräsrötter"
och "serveringspersonal" och "kallade till praktiska uppgifter i församlingen" och mycket annat,
att återta det rike de fått av Honom som lämnade riket kvar som arv till ALLT Sitt folk:
till nya testamentets allmänna prästerskap, prästadöme;
fyllt av välsignelse och kraft; i form av andliga nådegåvors -och andliga tjänsters överflöd: Ja hela Guds egen vapenrustning,
att fördela på ALLA!
Sen kan samma "alla", efter tid, kraft och förmåga, också delta i alla de praktiska uppgifterna.
Gud skulle - i vår tid - behöva sände specialstyrkor - fritagninsstyrkor - att frita, sätta ut i frihet för att insätta, hela det konungsliga präserskapet;
på samma sätt som Mose en gång förde de i slaveri bundna Gudsfolket att fira Gudstjänst i frihet, sådan Gudstjänst som Gud ville- och vill - ha den!
Problemet nu är att folket tror att de är fria, när de i själva verket går i ritualernas och de olika verksamheternas -och programpunkternas hårda kedjor och band.
Som effektivt stänger ute Andens duva, som är en frihetens fågel: som vinden!
Tiden är inne för alla Guds arvsberättigade barn, att återta och inta - var och en - sin arvslott. Som när Gud genom Josua fördelade löfteslandet.
Och sluta upp att följa efter sina vilsna ledare, som i sin vilsenhet och blindhet leder Guds får mot Rom och påvekyrkan.
Det är inte under påvens herdestav de skall vara.