Det behövs inga tankesmedjor för att veta vad Gud har att säga till oss som kristna och till vårt svenska folk: det står redan nedtecknat i Guds Ord.

Problemet är på sätt och vis inte svenska folket, och inte heller det andliga mörkret, utan att
“prästerna”, de som har Guds Ord om hand, Ordets förvaltare och förkunnare, inte ställer ut Ordets lykta i samhället, där människorna finns, de som vandrar i mörkret och har löfte från Gud att få “se ett stor ljus”.

Det ljuset har redan kommit i JESUS KRISTUS men det är ändå mörkt, därför att kristenheten med sina ledare i täten, inte vågar vara staden på det höga berget, som lyser vida kring och visar vägfarare kursen.

Ja inte ens innanför kyrkväggarna vågar Ordets förvaltare i allmänhet ställa fram allt Guds Ord, “allt Guds rådslut”, så vad förväntar vi oss då;
om vår kristendom är urvattnad?

Om den inte förmå väcka “skaka om” oss innanför kyrkomurarna, hur skall den då förmå fungera som en väckarklocka utanför?

Det är ju så, att det är först i mörkret som ljuset visar sin fulla kraft, och det är också där ljuset bäst behövs. Men då får inte ljuset vi har i oss vara mörker, ett mörker av kompromisser av olika slag.

En kristendom som saknar sältan. Och det har inga tankesmedjor bot för; det är ett Andens verk. Behovet är Andeuppfyllelse, för att våga bära ut Ordets lykta till vårt folk; bli Jesu vittnen på samma sätt som Hans första.

MED MÄNNISKOKRAFT

Kristendom
utan Anden

är som en fågel
utan vingar:

man kan kasta upp den
men den flyger inte.


Det behövs heller inga tankesmedjor för att räkna ut, att det inte är Guds tanke att Människan - de ofödda barnen - skall dödas i moderlivet.

Den tanken kommer från avgrunden, och skall bemötas med Guds Ord. Och Sanningen är alltid starkare än Lögnen, SOM LJUSET ALLTID ÄR STARKARE ÄN MÖRKRET, om de nämligen ställs mot varandra. Och då kan inte Ordets förvaltare och förkunnare välja att tiga.

För i så fall råder mörkret i vårt land,
på ljusets bekostnad.

Det behövs heller inte någon tankesmedja för att inse att Gud har talesmän -och kvinnor ställda på jorden, som Hans -och Hans Ords representanter och Hans rikes ambassadörer: Ordets förkunnare och förvaltare, som bland annat har till uppgift att framföra inte tankesmedjans uppfattning, utan Guds: Hans som har skapat Människan, och vars avbild hon är.

Det behövs inte heller några sammankomster för att inse, att Ordets förkunnare i vårt land - i överväldigande hög grad - väljer att tiga inför vårt folks synder. Och utan syndakännedom, och kännedom om syndens konsekvenser, behövs inte Nåden i Kristus.


PRÄSTER OCH PASTORER TIGER

Vi lever i ett land
där boxerns svans

är lagskyddad

men inte människolivet:

svansen är mera värd än
Guds avbild, Människan,

och där präster och pastorer,
Guds Ords förvaltare,

samfällt tiger
om detta faktum:

Guds egna förtroendevalda,
Hans ställföreträdare på jorden

tiger.


Det värsta som kan hända ett folk och land, är när Lögnens - ogudaktighetens - banerförare är frimodigare än Sanningens företrädare; när de senare viker ner sig inför de förstnämnda: när sanningen “vacklar på torget”, och den rättfärdige vacklar inför den ogudaktige.

När den som är satt att vara “huvud” i stället placerar in sig själv som “svans”.

--

Kristna tankesmedjor, avsedda för Ordets tjänare, är, enligt mitt sätt att se på saken, bara ytterligare ett sätt att undvika göra det man egentlig borde göra: ställa ut Guds Ords lykta i samhället.

D.v.s. förkunna - på alla sätt - vad som står skrivet i Guds Ord. Det är vad svenska folket behöver få reda på.

Ja, har rätt att få veta! Det är ju Ordet som skall frälsa också deras själar!

Och därtill har Gud sänt Sina Ordets förvaltare och tjänare. Det är deras primära uppgift.

När Guds Ande kommer för att strida mot synden i Sverige, och upprätta vårt folk,

gör Han det genom Sitt Ord;
som är Hans muns svärd.

Ordet som skapat Människan är också det "medel" som Gud använder för att upprätta henne. Det går inte på något annat sätt. Det kan helt enkelt inte ske på något annat sätt.

Det är alltigenom en Gudomlig fråga!

Därför är våra olika tankesmedjor ett sätt för oss att göra någonting annat än vad Gud har sagt; d.v.s. låta oss uppfyllas av Hans Ande och kraft.

Därför att Guds rike inte består i ord och sammanträden, utan i kraft.

Och det är genom Guds kraft det skall ske, som har Himlen som uppdragsgivare. Tankesmedja låter kanske bra, men Guds Ord säger: "Mina tankar är inte era tankar och era vägar är inte mina vägar, ty som mycket som himlen är högre än jorden är mina tankar högre än era tankar, och mina vägar högre än era vägar"

Därför finns bara en väg för den människa som vill vara ett Guds redskap: lyssna in vad Anden säger och sedan uträtta det,

på exakt samma sätt som JESUS gjorde.

Han är vår förebild också när det gäller tjänsten, tjänstens princip och innehåll: upprättade och läkta människor. Han sa: "Av mig själv kan jag ingenting göra, jag gör endast det jag ser min Fader göra".

Där är ordet "ser" själva nyckeln till -och hemligheten bakom Hans tjänande.

Det var alltigenom ett Andens verk, med andra ord "alltigenom av rent guld" utan inslag av "hö, strå och halm", det vill säga människotankar: förgängliga människors tankar.

Gud behöver inte dem, Han behöver vår lydnad och ingenting annat.


Guds vilja på jorden

sker genom människor

som gör Hans vilja.

Jes. 59:13-16 "Genom öveträdelser
och förnekelse har vi felat mot HERREN,

vi har vikit bort från Gud;
vi har talat förtryck och avfällighet,

lögnläror har vi förkunnat
och hämtat fram ur våra hjärtan.

Rätten trängs tillbaka,
och rättfärdigheten står långt borta,

ja, sanningen vacklar på torget
och vad rätt är kan ej komma fram.

Så måste sanningen hålla sig undan,
och den som vänder sig från det onda
blir plundrad.

Detta såg HERREN, och det misshagade honom,
att det inte fanns någon rätt.

Och han såg, att ingen trädde fram; han
förundrade sig över att ingen grep in.

Då hjälpte honom hans egen arm,
och hans rättfärdighet understödde honom."

--

Detta handlar om väckelse, även i Sverige:
samma princip.

Om vi som kristna inte är involverade i en andlig strid, varför har i så fall Gud utrustat oss med mäktiga vapen, som fungerar i andevärlden!?

Vapen som vi vägrar ta emot, kanske därför att vi inte blir undervisade om dem, och utrustade med dem av dem som skulle hjälpa oss med detta (församlingsledarna) eller för att vi tycker det är obekvämt; då de åtföljs av ett visst mått av dårskap, i världens ögon.

Men Guds rikes fältslag -och utbredande sker inte på en köttslig arena, utan på en andlig. Inga politiska partier eller demonstrationer kan förändra detta, i Bibeln nedtecknade faktum.

Det är inte Bibeln som måste ändra sig,
utan vi.

Om Gud hade tänk vinna världen genom mängden, hade han inte sänt Johanens Döparen och JESUS ensamna, utan sänt ett uppbåd med dem.

Men Han sände dem med Sin Ande och Sitt Ord.

Ps 12:17 "HERRENS tal är ett rent tal,
likt silver, som rinner ned mot jorden,

luttrat i degeln, renat sju gånger"

--

Det är silverhalten som avgör frågan, eller "degens renhet", inte mängden.

Politik bygger på mängden,
Guds rike byggs med Guds Ord och Guds Ande; och "levande stenar"; överlåtna, Andefyllda människor.

D.v.s. med guld, silver och ädla stenar; oförgängligt material, till skillnad från förgänliga människoverk, d.v.s. trä, hö och strå: människotankar och människoverk.

Ett rel. nutida exempel: Guds Ande förvandlade situationen i nordligaste delen av vårt land, genom ett redskap; Lars Lewi Lestadius. Spåren efter den väckelsen finns kvar -och lever än.

Saxat från Dagen: "Kristen tankesmedja ska placera tron "mitt i byn". En kristen ekumenisk tankesmedja, Claphaminstitutet, har bildats.

Den nyutnämnde direktorn Tuve Skånberg säger att institutet ska vara ett redskap för att placera den kristna tron och de kristna värderingarna mitt i det offentliga rummet.

Starka röster vill marginalisera kristen tro och förpassa den till kyrkor och privatliv. Men kyrkans plats är mitt i byn."

--

Men vad som är ännu viktigare än placeringen i byn, är innehållet, som det nu är är ju "kyrkan" fylld av både det ena och det andra. Villoläror och avfall från Guds Ord bland annat.

Den - tankesmedjan - skall ju också, är tanken, bidra till att ställa fram kristenheten synsätt inom konst -och kulturliv; men där har vi ju bl.a. Elisabeth Olsson och Jonas Gardell, den senare även nyutnämd hedersdoktor vid en teologisk fakultet.

När vi läser Jesu sändebrev i Uppenbarelseboken, så verkar Han ju inte bekymmra sig om hur kyrkan är placerad, mitt i byn eller inte, inte heller hur omvärlden ser på henne;

utan om hon håller provet inför Hans "ögon som eldslågor". Det Han söker - enligt sändebreven - är renhet och hängivenhet/kärlek till Honom, och att hon - församlingen - inte förtröstar på människor och på jordiska rikedomar, utan enbart på Honom,

och att hon inte låter sig vilseföras av -eller är eftergiven mot, främmande läror.

Jag räknar med, utgår från, att Han söker samma ting hos Sina församlingar också i dag. Ja, igår, idag och i morgon.

Vi människor förtröstar ofta på namn,
t.ex. på namnkunniga människor,
men jag för min del

förtröstar bara på ett enda Namn,
Jesu Kristi Namn, och Han kan komma
genom vem Han vill!

Han frågar inte människor om lov,
eller hur Han bör göra eller komma.

JESUS: "Hur skulle ni kunna tro,
som söker ära/pris av varandra?"

--

Jag tror, av hela mitt hjärta, att det är ett stort problem bland oss - hinder för Guds Ande att få verka bland Sitt folk - att vi i så oerhört hög grad har anseende till personen.

Gud utväljer åt sig, som Sina tjänare och tjänarinnor, det som ingenting är och som i människors ögon och föreställningsvärd,
är ringa och lågt aktat.

Det står skrivet: "Gud bor i det höga,
och ser till det låga".

När vi människor ser, då tittar vi uppåt, på sådant som är stort och betydelsefullt i våra, människans, ögon.

Men så ser inte Gud:
Han ser alltid till hjärtat.

Skrev några kommentarer på credo akademins blogg, i anslutning till bloggarna Stefan Gustavsson och Mats Selander. Nu har plötsligt dessa inlägg försvunnit, och även möjligheten att i fortsättningen kommentera blogginläggen. De har blivit envägskommunikationer med andra ord.

Nu kan det ju givetvis bero på tillfälliga, tekniska problem; med i vår tid av undfallande kristenhet kan man ju aldrig veta. Vi får tro det så länge och se vad som händer.

--

Stefan Gustavssons inlägg handlade om den nya kristna tankemedjan och Mats Selanders om äktenskapslagen.

Mina kommentarer handlade i stort sett om det jag skrivit här om synden och tankesmedjors -och andra liknande mänskliga ansträngingars möjligheter att komma till rätta med den:

att till det krävs andliga stridsvapen och Guds Ord, och att Gud har överlämnat dessa "vapen" till kristenheten, men vi söker i stället andra, och kanske bekvämare/mindre stötande, vägar att gå, vilket är omöjligt;

då det är Jesu blod och ingenting annat som kan råda bot mot synden. Det är det botemdel som Gud sänt till oss och jorden.

Det vi genom tankesmedjor och annat bekämpar är syndens symtom -och vilja/strävan att flytta fram sina positioner, nu senast i äktenskapsfrågan.

Tidigare var det aborterna - dödandet av barn i moderlivet - som stod på syndens agenda och fick vårt lands lagars stöd. Till och med i sådan omfattning, att vi inbjuder kvinnor från andra länder att komma hit för att utföra den gärningen.

Men de oskyldiga människornas blod ropar inför Gud; dag och natt. De kräver sin rätt, att bli behandlade som Människor: Guds avbilder och inte som djur. Och Gud hör dem.

Fortfarande är Credo Akademin stängd för bloggkommentarer.

Jag vet inte om det handlar om en krasslig teknik, eller om man inte vill blir störd av Guds Ord där?!

Det är ju alltid enklas - från ledarhåll - att få föra en monolog. Tidigare varnade ju Ulf Ekman för bloggarna, man kan ju stillsamt undra varför han har så negativ syn på den mentala -och mediala allemansrätten?

Den kan ju knappast inkräkta på hans,
minst sagt, generöst tilltagna utrymme!?

Jag fick mitt inlägg om "den troendes tre naturer", borttaget på "Credo". Det kanske är mer förståeligt på grund av dess "längd".

Men nog luktar det även för mig "lite censur", om det inte stämmer överens med vad "uppdragsgivaren" (misstänker jag vara LBK????) står för???????????????????

Fortsätt att försöka delta i samtalen där och försöka förmedla vad som ligger på Ditt hjärta. Om det inte lyckas så gör det här på "Min Åsikt".

HaFo

Tack för Din hållning, HaFo! Det är ju så att sanningen förändras inte p.g.a. att människor tillsluter "öronen" för att slippa höra den.

Lewi Pethrus yttrade en gång: "Tiden är sanningens bästa vän". Och så är det, sanningen står sig s.a.s. Den står på stadiga ben på klippefast underlag! Den som satsar sitt liv på den blir inte besviken.

Och sanningen inte bara finns i Guds Ord: den ÄR Guds Ord. Och för Guds Ord är det trångt idag, men jag tror att tiderna kommer att förändras,

då det som nu är högt blir lågt, och det som nu är ringa och föraktat blir upphöjt, av Honom som har makt att störta härskare från deras taburetter och upphöja "ringa män".

Credo Akademin, läs Stefan Gustavsson och hans kamrater, har tydligen fortfarande bekymmer med tekniken,

eller så är det med Guds Ord: som "det inte kittlar dem i öronen att höra".

Guds Ord är ju som bekant, i oförvanskade form, ytterst olagom: som man i det längsta, även bland kristna ledare, värjer sig för att höra, eller läsa; och man inte själv får välja texten, förståss.

Credo Akademin har tydligen fortfarande tekniska problem med sin blogg, vad gäller utrymmet för kommentarer: däremot går det fortfarande bra att läsa bloggskribenternas budskap.

Det har där med andra ord - och av någon anledning - blivit den sedvanliga envägskommunikationen; då ledarpersoner inte behöver ge svar för sin tro, alltså på samma sätt som reklambyråer verkar.

Dagen stängde ju för ett par år sedan sin debattsida, kanske därför att den blev alltför obekväm för de besuttna?!