Det är måhända dumt att starta en ny "tråd" , men det kanske kan det finnas utrymme för att tipsa om böcker, artiklar osv som vi funnit läsvärda? Därför vill jag tipsa om en artikel i pappersupplagan av dagens Dagen. Låt mig ge er några citat:
" böckerna i Bibeln har tillkommit under en lång tid, ungefär tusen år, och de är skrivna av människor som har blivit använda av Gud som verkliga författare, med alla sina respektive tankevanor, föreställningar och uttryckssätt. De kristna tror inte på en bok utan på en person. Personen är Jesus från Nasaret. Han är tolkningsnyckeln till Bibeln....Inför varje skriftställe kan man ställa frågan: Vad betyder detta i ljuset från den korsfäste och uppståndne Herren? Alla skrifterna vittnar om honom. Han är Ordet som sammanfattar alla ord....Bibeln tillkom i en kultur däe det talade ordet, inte det skrivna, var huvudsaken....Man läste alltid högt, och heliga texter läste man alltid om och om igen..läsningen av Bibeln var i fornkyrkan ett slags nådemedel och denna syn kommer till heders igen i våra dagar. Man läser texten långsamt, flera gånger, högt för sig själv. På så sätt tränger man igenom skalet in till själva kärnan. Nästa steg är meditationen: man försöker ta textens utmaningar på allvar. Sedan kommer bönen: Man vänder sig till Fadern eller Jesus i ett samtal, ber för andra, lovprisar och fylls av Guds ömsinthet för sin skapelse. Man ska inte vänta sig stora upplevelser. Kom ihåg att Gud möter man i öknen, ofta i sin egen torka. Då gäller det att hålla ut.....sedan kontemplationen. Då ska man bara vila i Guds närvaro, bortom alla orden. Det händer ibland att Gud tröstar sitt barn med en välsignad visshet om hans närvaro i allt som sker. Sådana nådesbevis är just nåd, inget vi kan kräva eller ens vänta oss. Men ibland faller nåden som ett efterlängtat vårregn på vår torra jord."
Att läsa denna artikel var för mig som att dricka klart, uppfriskande källvatten. Läs gärna artikeln i sin helhet! Den är skriven av Anders Pilz och jag kan inte finna någon irrlära i den.
Vårhälsningar till alla!
Karin R.
Ekman har genom åren hållit predikningar och skrivit saker, där man inte ordmäsigt finner spåren av den villfarelse, som han dock i en helhet av sin samlade undervisning står för.
De sanningar han där då tagit upp skapar en "dimridå" och "förtroende", som förbereder för även "det andra", som leder vilse.
Innebär det då att man ska blunda för den samlade undervisning av trosförkunnnelsen förförelse, som han samtidigt står för och uppmana människor att ta del av vad Ekman skriver i en enskild artikel, som kan vara riktigt?
HaFo
Frågan är varför utgångspunkten alltid måste vara misstro och rädsla för att något är fel!?
2 Pet. 1:20-21 "Men det må ni framförallt veta,
att inget profetia i något skriftens ord kan av
någon människas egen kraft utläggas.
Ty ingen profetia har någonsin framkommit
av en människas vilja, utan därigenom
att människor, drivna av den helige Ande,
talade, vad som gavs dem från Gud."
Katolicismens syfte är, att förminska Bibelordets betydelse - läror - för att på så sätt få utrymme för sina egna villoläror,
som i de flesta fall motsägs av vad Bibeln lär;
ja, strider mot dem.
M.a.o. Bibelordet och katolicismen står i strid mot varandra, på en rad väsentliga punkter. Och det försöker katolikerna komma kring, genom uttryck som "Jesus är Bibelns kärna och stjärna". Och vilken kristen kan motsäga det?
Men vilken Jesus? Han som föddes av Bibelns Maria,
eller av katolicismens?! Han som man ber direkt till, och som är vår förebedjare inför Fadern, ja som har banat "en ny och levande väg in i det allra heligaste": d.v.s. direktväg fram till vår Far i himlen!
Eller till katolicismens Jesus, som man går till via Maria, den Maria som enligt katolicismens är hans moder; och som inte har något som helst stöd i Bibeln, mer än att namnen är lika.
--
Ett sätt att få in ett falskmynt som gångbar valuta, är att ifrågasätta originalets äkthet, för att slippa jämförelsen, och det är vad Anders Pilz och de övriga katolska lärarna gör.
Och om de nu anser att lärorna inte är av så stor betydelse, varför så många egna då...
När jag läste Karins inlägg hade jag aldrig hört talas om Anders Pilz .
Det jag tänkte på var att han skrev att " De kristna tror inte på en bok utan på en person " .
Här är en kristen som tror på en bok och som tror att boken - Bibeln inte går att skilja ifrån personen Kristus . Själva läsningen av Bibeln är inte som AP säger " ett slags nådemedel " , nådemedlet är tron på innehållet ,tron på Honom som är Ordet . Tron på att Kristi utgivna blod borttager och renar från all synd. Blodet är ett slags nåde eller frälsningsmedel och det enda vi behöver i "nådemedelsväg ".
Som svar på S-E s fråga - De har så mycket egna läror just för att de anser att de bibliska lärorna inte har så stor betydelse.
Marija
Det står i artikeln "De kristna tror inte på en bok utan på en person. Personen är Jesus från Nasaret. Han är tolkningsnyckeln till Bibeln...."
Det innebär inte att man har mycket främmande läror och att bibel därför inte blir aktuell, vilket Marija påstår. Men istället står det att bibelns Jesus Kristus är tolkningsnyckeln till bibeln.
Därför blir påståendet "Som svar på S-E s fråga - De har så mycket egna läror just för att de anser att de bibliska lärorna inte har så stor betydelse" helt omöjligt att få ihop.
Pilz: "Han är tolkningsnyckeln till Bibeln....Inför varje skriftställe kan man ställa frågan: Vad betyder detta i ljuset från den korsfäste och uppståndne Herren?"
Det hade varit värdefullt om Anders Pilz hade gett något konkret exempel på hur den här s.k. nyckeln fungerar, åtminstone för honom personligen.
Raderar den ut Ordet, eller?
Varför måste "tolkningsnyckeln" absolut innebära att det raderas i ordet!? Det som hände nu var att SE inte kände igen detta "ovanliga" ord ifrån den gemenskapen han är med i.
Såsom jag tolkar ordet "tolkningsnyckel", så är det den helige Ande som uppenbarar Bibelns ord och låter det få ljus i våra hjärtan. Mer märkvärdigt än så behöver det inte vara... :-)
Liksom GT måste förstås i ljuset av NT, så måste bibeln förstås utifrån den helige Andes ljus över skriften där Jesu död och uppståndelse utgör kärnan i evangeliet.