Inlägg 1 av HaFo
När människan lyssnar till evangeliet om försoningen i Jesus Kristus, Guds Ande föder fram en tro på rätt Jesus Kristus, Skriftens Jesus och människan sätter sin förtröstan till Jesu person och verk för henne på korset, mottager hon en tillräknad rättfärdighet från Gud, inför Guds ögon.
TILLRÄKNAD rättfärdighet av nåd genom tro på Jesus. (Rom. Kap.5).
Det är ett orättvist byte som sker där på korset. Men till människans fördel.
Jesu rättfärdighet och seger över den andliga döden i Hans jordiska kropp (skilsmässan från Gud) tillräknas människan, på grund av att Jesus besegrat syndens konsekvenser och den andliga döden (bruten relation med Gud) över människan, i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.
Människan får av nåd och själv helt oförtjänt, tillräkna sig försoningen mellan Gud och människans ställföreträdare, som skett i Jesu jordiska kropp.
Tillräknas det av Gud begärda offret för att skulden skulle vara betald, sonad och förlåtelsen tillgänglig.
Offret av Kristi kropp och blod för människans syndaskuld.
Som om alla människor i Kristus Jesus har förenats med Gud, betalt skulden och mottagit straffet:
Offret av en ren syndfri Gudsförenad människas kropp och blod, offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
När människan kommer till tro på den sanne Jesus Kristus och sätter sin förtröstan till Jesus, för sin räddning, träder denna rättfärdiggörelsedom in, som laga kraft, som en subjektiv verklighet, över den människan. (Joh. 1: 12 – 13; Ef. 1: 13 – 14)
Rättfärdiggörelsedomen, dömd av tillvarons högsta instans, utan överklagansrätt, är objektivt dömd över alla människor genom Jesu försoning (2 Kor. 5: 17 – 21)
Gäller i subjektivt laga kraft hos den, som sätter, sin förtröstan till Jesus för sin synd. â€Den som vill han komme och tage livets vatten för intetâ€.
------
Människan får i rättfärdiggörelsen, ingen egen rättfärdighet, i sig själv. Den egna rättfärdigheten är fortfarande som en fläckad klädnad.
Men hon kan, på grund av Jesu förtjänst för henne, på grund av efterskänkt skuld, av nåd, utan egen förtjänst och förmåga, få tillräkna sig Jesu rättfärdighet.
---
Den tillräknade rättfärdigheten från Gud grundar sig uteslutande på Guds barmhärtighet, nåd och Kristi förtjänst.
Ingenting i människan själv eller hennes medverkan eller förtjänst är orsak till denna tillräknade rättfärdighet från Gud och inför Gud. Endast Jesu försoningsverk är grunden till denna rättfärdiggörelsedom över människan.
Tron producerar inte denna rättfärdiggörelse. Men den objektiva rättfärdiggörelsedomen över alla människor mottages subjektivt, i den enskildes liv, genom tron.
Tron är endast medlet, det passiva verktyget, som mottager rättfärdiggörelsen eller försoningen eller syndernas förlåtelse. Tron liknas ofta vid den utsträckta handen, men inte i den meningen att det är fråga om en prestation från människans sida. Vår rättfärdighet eller vår rättfärdiggörelse är en gåva, tron är mottagandet av eller gripandet om denna gåva.
Gud själv skapar genom sin Ande och sitt Ord hos oss den mottagande tron, genom förkunnandet av evangelium - genom den framräckta gåvan. Den som inte hört ett ord om tron men som ändå tar emot evangelium, han har den rätta tron.
Tiggarens hand gör inte gåvan utan tar emot den. Tiggaren, som tar emot allmosan, har inte bidragit något till sitt livsuppehälle. Tron rättfärdiggör endast genom sitt föremål, d. v. s. genom det som föreligger som en gåva före tron och som tron griper om.
Rättfärdiggörelsedomen och benådningen är ett faktum före tron och orsaken till tron, inte tvärtom!
Först måste ju brottslingen benådas, innan han kan ta emot benådningen. Evangelium överräcker denna benådning och den som tar emot den blir verkligen benådad, får verkligen gagn av den skänkta benådningen.
Ingen är i personlig besittning av en gåva, bara därför att det finns en givare och en gåva. Tron tar givaren på orden och tar emot gåvan, som finns där före mottagandet. Tron är alltså inte orsak till gåvan, utan endast det mottagande organet, som skapas av nåden allena.
------
Uppmaningen att tro innebär inte att du först måste göra någonting för att bli förlåten. Den innebär i stället att du alls ingenting skall göra.
Gud begär ingenting av dig. Du får i stället fritt och för intet ta emot hans gåva : syndernas förlåtelse, rättfärdiggörelsen, försoningen och evigt liv. Tron griper tag kring detta erbjudande.
Enligt Guds Ord är alla människornas synder utplånade, övertäckta och förlåtna för Kristi skull. Genom försoningen och den tillräknade rättfärdigheten från Gud.
Han tillräknar inte världen deras synder (2 Kor. 5 : 1). En rättfärdiggörelse till liv har kommit över alla människor. (Rom. 5 : 18).
Men de som inte tror evangelium - inte genom tron griper tag om denna fria gåva - går dock evigt förlorade.
De har förkastat Kristus, förkastat benådningen, avvisat försoningen, rättfärdiggörelsen, syndernas förlåtelse. De väljer själva att ställa sig utanför benådningen.
Forts inlägg av HaFo
Inlägg 2 av HaFo
Rättfärdiggörelsen är inte en förvandling i personen, utan en deklaration om denna persons lagliga ställning inför Gud:
TILLRÄKNAD rättfärdighet för Kristi skull.
En gåva som tron gripit kring och mottagit av nåd, genom den av Guds Ande och Ord framfödda tron.
---
Att Kristus bor i den troende är inte människans tillräknade rättfärdiggörelse inför Gud, utan en pånyttfödelsens konsekvens, där Jesus genom sin Ande bor i människans väsen och sinne.
Det är inte en orsak till förlåtelse och evigt liv, utan det är en orsak eller resultat av förlåtelsen och det eviga Livets gåva, som redan fanns där på grund av Guds rättfärdiggörelsedom över människan i hennes ställföreträdare. Dömd rättfärdig för Kristi skull
---
Människan är efter Jesu försoning, fri att sätta sin förtröstan till Honom. Få sig Hans rättfärdighet tillräknad och komma in i ett rätt förhållande till Gud. Därför vädjar Gud. "Låt försona er… Den som vill, han komme och tage Livets vatten för intet… Gud vill att alla människor ska bli frälsta".
Gud vädjar i kärlek till människan, att hon ska ställa, sin vilja under Guds vilja och sätta sin förtröstan till Jesus.
"Idag om ni får höra Hans röst så förhärda inte era hjärtan", säger Han. Han drar genom sin Ande och sitt Ord människan till sig och erbjuder henne att komma in i Hans gemenskap.
-----
Det är den objektiva rättfärdiggörelsen utanför människan som gäller för vår salighet.
Att Kristus bor i den troende är inte grundvalen för vår rättfärdiggörelse eller visshet därom.
Den vissheten står där,svart på vitt i Bibeln om Kristi tillräknade rättfärdighet, som en domsakt UTANFÖR människan. Som jag inte kan vare sig bidra till eller göra ngt ifrån!
---
Men detta är ingen motsägelse till att Kristus bor i den troende (Ef. 1: 13; Joh. Kap. 14 – 17) och även vittnar i hennes sinne och väsen. Detta finns också svart på vitt i Bibeln. Enligt Luther kallad helgelsens gåva inom oss.
Pånyttfödelsen, som inte är en orsak till förlåtelsen och det eviga Livets gåva, utan en konsekvens eller resultat av den fria rättfärdiggörelsens gåva UTANFÖR mig och som är KNUTEN till Kristi person.
Är den också ett en verklighet som träder in, när jag ser vem Jesus ÄR, betydelsen av offret av Kristi persons krop och blod på korset och ser mig "fri" i Guds TILLRÄKNADE rättfärdighet från Gud för Kristi skull.
---
Detta leder till att Jesus genom sin Ande (boende i den troende människan – integrerat i hela hennes väsen och kommunicerandes med allt vad hon är till hela sin människa).
Jesus blir en relations och kommunikationspartner.
Det leder till att den helige Ande genom en â€livets Andes lagâ€, genom Jesu inneboende I MÄNNISKAN, arbetar i den troendes väsen och sinne för ett helgat liv till tjänst inför Gud och människor.
(se â€Häftet†â€Den troendes tre naturer†eller under det ämnet här på â€Min Åsiktâ€)
---
Det innebär inte att människan är â€såsom en gudâ€, med â€Guds alla attribut, nedlagda färdiga att förlösas†redan i den här tiden.
I den här tiden är Gud, Gud och människa är människa och människa förenad med Gud genom Guds Ande. Hon har â€fått del av Gudomlig naturâ€.
Det leder i den kroppsliga uppståndelsen till en förvandling av hela människan från dödlighet till odödlighet på alla plan.
Johannes säger att â€vad vi ska bli är ännu inte uppenbart, men ett veta vi, att vi ska bli Honom likaâ€.
Och grunden för detta är Guds rättfärdiggörelsedom över människan, fälld UTANFÖR människan: TILLRÄKNAD rättfärdighet på GRUND AV KRISTI FÖRTJÄNST.
HaFo
HaFo skriver "När människan lyssnar till evangeliet om försoningen i Jesus Kristus, Guds Ande föder fram en tro på rätt Jesus Kristus, Skriftens Jesus och människan sätter sin förtröstan till Jesu person och verk för henne på korset, mottager hon en tillräknad rättfärdighet från Gud, inför Guds ögon. TILLRÄKNAD rättfärdighet av nåd genom tro på Jesus. (Rom. Kap.5)."
Ja, så sant. Visst håller jag med. Men ändå skulle ex jag enligt er inte vara omfamnad av dessa underbara ord. Sorgligt nog.
Man försöker skilja fåren ifrån getterna, men vet inte vad som är får eller get. :-)
Klistrar in en bibeltext som passar till sammanhanget. Matt. 13:24-30;
En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge."
Lägg speciellt märke till orden: "Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet."
Tänkvärt!? Guds Ord!?
...men så kom skördetiden..
Ja, precis. Skördetiden. Tycker du att det är en skördetid nu!?
Uppmaningen att tro innebär inte att du först måste göra någonting för att bli förlåten. Den innebär i stället att du alls ingenting skall göra.
Gud begär ingenting av dig. Du får i stället fritt och för intet ta emot hans gåva : syndernas förlåtelse, rättfärdiggörelsen, försoningen och evigt liv. Tron griper tag kring detta erbjudande.
Enligt Guds Ord är alla människornas synder utplånade, övertäckta och förlåtna för Kristi skull. Genom försoningen och den tillräknade rättfärdigheten från Gud.
Han tillräknar inte människorna deras synder (2 Kor. 5 : 1). En rättfärdiggörelse till liv har kommit över alla människor. (Rom. 5 : 18).
Även över J-sson!
HaFo