När Gud börjar kompromissa om Sitt Ord,
om det Han sagt - om punkt, ***** och bokstav -
då kan också Hans tjänare, Ordets förvaltare,
göra det:
som t.ex. Pingströrelsens ledarskap,
och de övriga samfunds -och kyrkoledarna m.fl.
--
Då behöver de inte längre rannsaka Skrifterna
för att t.ex. se hur man förhåller sig till villoläror, villolärare/falska apostlar
och villoandar;
då behöver de inte längre ta någon hänsyn till det JESUS och Hans apostlar sagt i de frågorna,
eller f.ö. i några andra frågor; utan i stället på vanligt människovis söka kompromisser, för att om möjligt finna något slags ohelig allians med villolärarna och även med folket i övrigt -och deras synder. Låta dem ostörda bli kvar i dem!
--
Men detta kan ske först när Gud - Sanningens Ande - börjat kompromissa om Sitt Ord: om det Han sagt.
Problem med att hänvisa till Skriften och Guds Ord uppstår i mötet med katolicismen, eftersom man menar att protestanterna inte läser hela Bibeln. Detta eftersom de menar att Apokryferna i GT är speciellt viktiga. Och även Apokryferna i NT.
Detta trots att dessa uppenbarligen är färgade av Gnosticismen och NT:s Apokryfer dessutom saknar förankring tillbaka till apostlarna.
Jag menar att det därför inte räcker med att bara tala om "Skriften" och "Guds Ord". Vi måste även peka på att Skriften är den "kanon" som "är säkrad" som "Guds Ord" och befriad från den Gnosticism som smugit sig in i "Den katolska Bibeln" och vidare in i deras läror. Detta skedde genom reformatorerna som stod i Guds tjänst när "Gud vakar över sitt Ord".
Är det ngn som har bättre kunskap än vad jag har kring detta och som kan peka på att "Skriften" är den Bibel som protestanterna använder sig av och inte "den katolska Bibeln"??
Tror att det kan bli allt mer angeläget allteftersom katolicismens läror blir allt mer vedertagna igen i kristenheten.
Reformatorerna rensade ut det. Men de andliga ledarna idag går istället motsatt väg och åter inbjuder villoläror (inte bara från katolicismen, utan även från trosförkunnelsen) för att i skenet av "enhet, tolerans och kärlek", börja ingå i en "ohelig allians", i en förberedelse till "avfallet", som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan. Välkomnad av "kristenheten" som Kristus.
Känner man inte igen antikrists ande i villolärorna, utan kallar det för Guds Ande som verkar, så är redan sinnet öppet för att inte heller bli varse skillnaden på Kristus och antikrist!!
HaFo
JESUS - som Själv ÄR Ordet - vidimerade/bekräftade GT:s skrifter: "Och han började att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom".
Han bekräftade/stadfäste även de apostlar som Han sände, och därmed den lära Han sände dem med:
De fortsatte att göra och lära
det JESUS gjort och lärt.
Det är mot allt detta - mot denna bakgrund - all text eller förkunnelse måste prövas: mot profeternas och apostlarnas lära/d.v.s. grund för tron, där JESUS Själv är hörnstenen; riktstenen = mönsterbilden.
Det som inte håller inför en sådan prövning,
håller inte heller inför Gud.
Guds Ord - "Skrifterna" - är således bekräftade/vidimerade av Gud, genom
JESUS KRISTUS.
Och vem annan - än Gud Själv - skulle
kunna göra det: ha mandat att göra det
i Guds ställe?!
Kanske var jag inte riktigt tydlig med min frågeställning och anmaning.
Ska försöka ställa frågan klarare.
När vi hänvisar till Guds Ord, är det då den nuvarande Bibeln, (efter att reformatorerna rensat ut de Apokryfiska skrifterna i GT och NT, som icke varandes ett "säkrat Guds Ord", utan ansågs influerat av Gnosticism och inte heller säkert förankrat till apostlarna), som vi hänvisar till?
Eller menar vi med Guds Ord den katolska Bibeln med Apokryferna inräknade?
Är inte detta av vikt, att kunna fastslå vilket, när vi talar om trohet mot Ordet - eller?
HaFo
HaFo, vad jag menar är att Ordet - Guds Ord - rensar sig självt: d.v.s. Jesu -och Hans apostlars lära, som ju också inkluderar GT:s profeter, prövar varje bok som är medtagen i Bibeln.
Haltar en text i förhållande till detta:
till Jesu -apostlarnas -och profeternas lära,
då är den inte "inandad" av Gud.
Därför behöver man inte - som jag ser det - debattera vilken Bibeln som är den rätta, med eller utan apokryferna, utan var och en har frihet att själv pröva alla texterna mot de som JESUS redan godkänt:
JESUS - som Själv ÄR Ordet - vidimerade/bekräftade GT:s skrifter: "Och han började att genomgå Moses
och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom".
Vem är centrum i texten,
kan vara en fråga?
Mvh
"JESUS - som Själv ÄR Ordet - vidimerade/bekräftade GT:s skrifter"
Menas därmed att han vidimerade även de apokryfiska skrifterna i GT eller inte?
"Och han började att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom".
Räknas apokryferna av Jesus som "profetiska skrifter som vittnar om Honom", eller inte?
Behöver man således inte enligt Din mening ange vad som i apokryferna, inte är "profetisk skrift" och därmed inte ligger i linje med Jesu, profeternas och apostlarnas lära?
Eller hur bemöter man då en katolik som menar att apokryferna är Helig Skrift, såväl som övriga Bibeln?
Behöver man då inte peka på vad i apokryferna som inte stämmer med "Jesu, profeternas och apostlarnas lära"?
Jag bara ställer frågor och har inget eget säkert svar.
Har bara läst lite ur NT:s apokryfer i Tomasevangeliet och det andades fullt klart Gnosticism och jag kan förstå varför det inte ansågs som "Helig Skrift" av reformatorerna.
Men finns det anledning att studera igenom apokryferna och visa på var där, det kan sägas att det inte stämmer med "Jesu, profeternas och apostlarnas lära?
Eljest är det ju svårt att bemöta en katolik som menar apokryferna vara en Helig Skrift som ingår i Bibeln - eller?
I och för sig har jag aldrig fått något svar från någon katolik, om de i apokryferna finner stöd för "Mariadogmerna", som väl är den allvarligaste förvanskningen av det kristna evangeliet och förvanskar vem Jesus ÄR och därmed är även försoningen förvanskad.
Kan man idag någonstans i apokryferna finna stöd för katolicismens läror?
Om inte så är frågan enklare! Isåfall håller jag med Dig S-E!
HaFo
HaFo, jag har aldrig hört (eller läst) någon katolik försvara katolicismens marialära med stöd av någon text från Apokryferna.
Den bibeltext jag sett åberopas är Luk. 1:48 "..hädanefter skall alla släkten på jorden prisa mig salig". Från den texten har man skapat en marialära som motsägs av hela Bibeln.
Och marialäran är ju f.ö. bara en av bön till avlidna lärorna, och f.ö. också bara en av människoupphöjelse lärorna (människoförgudningen) i katolicismen.
--
Vilka som är Bibelns GT-profeter torde det inte finnas någon tveksamhet om, och vilka som är Jesu apostlar finns väl inte heller några tveksamheter omkring.
Och vad JESUS lärt finns upptecknat i evangelierna och det är mot denna "tretvinnade tråd" - profeterna, apostlarna och hörnstenen JESUS - vi får pröva alla texter som sägs vara av Gudomligt ursprung; även Apokryferna.
Mvh
Apostlarna avvisade alla lärare och läror som inte överensstämde med den lära de fått direkt från JESUS och därefter genom Hans Ande, och som de sedan meddelade vidare till församlingarna:
som HÖLL FAST vid apostlarnas undervisning.
Vad undervisade/lärde då apostlarna? är den fråga vi bör ställa oss och kontrollera/pröva mot deras undervisning (för den finns ju också bland oss) de lärovindar som - i vår tid - blåser så rikligt omkring oss:
och pröva Apokryferna på exakt samma sätt.
Att katolicismen är en villolära,
det säger Bibeln, Guds Ord:
d.v.s. Jesu och Hans apostlars undervisning/lära, understödd av GT:s profeter; som bl.a. förutsagt
Jesu kommande till jorden och den uppgift Han kom
för att utföra; fullborda: "Kvinnans säd" (alltså född av en vanlig kvinna!) som skulle söndertrampa Ormens huvud!
Tack S-E för konkreta svar som kändes välbehövliga och riktiga.
HaFo
SE skriver "som t.ex. Pingströrelsens ledarskap,
och de övriga samfunds -och kyrkoledarna m.fl."
Det är mer rakryggat och ärligt att ha direktkontakt med Hedin och de övriga samfundsledarna, än att skriva en massa dåliga omdömen om dem på diverse hemsidor...
Efter vad jag kan förstå, så har S-E haft mycket personlig kontakt med Hedin. Inte bara via mail, utan genom "personligt samtal" öga mot öga.
Själv har jag också haft en del kontakt via mail och Hedin är informerad, om vad som här sägs om honom och har här beretts möjlighet att bemöta, vad som sägs om honom. Men han har avböjt.
Så här finns sannerligen inget som sker "bakom ryggen" på Hedin. Han är väl informerad därom!
Men han hänvisar bara till den bok han skrivit tillsammans med Aborelius, kring var han egentligen står.
Och han har här i tidigare gästboken deklarerat att människor kan söka honom, efter ngt möte där han deltar, för att samtala med honom om var han står.
Så var det med den "öppenheten" och "lyssnandet", som han säger att Pingst har!
Jag vill tro att han själv ligger rätt i hjärtat, är en person som vill väldigt väl och bryr sig om människor, men inte alls är rustad för den uppgift han står i och därmed, faller till föga för infiltrationen från katoliciemen och trosförkunnelsen och blir ett led till att vilseföra fåren och leda dem in under "avfallet".
Det vore bättre att han insåg det själv och inte framhärdade i nån slags prestige och överlät "rodret av Pingstskutan", till ngn som är rustad till att "stå på kommandobryggan".
Jag ser honom som ett "herdeämne", som inte inväntat "andebedömningens gåva", inte heller lyssnar till "väktarna på muren", utan som kör "sitt eget race" i egen kraft och förmåga.
Och som därmed inte fullt kommer in i sin kallelse. Lägger "dövörat till" i prestige och i själva verket blir ett redskap till att förverkliga den "falska enhet", som nu träder fram och som kommer att vara en del av "avfallet" i ändtiden som kan möjliggöra antikrists inträde på arenan
HaFo